Bakgrund

Välkommen till min blogg som ursprungligen startade utifrån att vi förlorade två fosterbarn barn som bott hos oss nästan hela sitt liv. Vår berättelse ligger kvar härunder för de som är inte följt oss från början. I början handlade det om vad som hände oss och hur man hanterade hela ärendet ifrån myndigheters håll. Hur utsatt och rättslös man är och hur utlämnad man känner sig.

Jag har bytt forum en gång men det var mest utifrån att det gamla ibland inte accepterade vissa länkar och det hakade upp sig m.m. Det var också en sida där man kunde stängas ner om någon anmälde så jag valde att flytta den hit. Det gjorde jag i oktober 2010.

Då det gäller oss och vårt ärende är det ingen som arbetar för att barnen skall tillbaka till oss. Heller ingen som aktivt jobbar för att vi skall få finnas kvar i barnens liv. Sommaren 2014 dömdes handläggaren och chefen samt ordförande som tog beslutet om omplacering. Det är bara tredje gången tjänstemän döms för tjänstefel vad jag vet. Man har alltså i alla instanser konstaterat att de gjorde fel. Likaså vem som gjorde fel. Ändå gört förvaltningen komunen allt för att plocka bort oss trots kritiken, domen och det faktum att de bott här nästan hela sitt liv och har sin grundanknytning till oss.

Bloggen, som från början handlade om vad jag tvingades göra för att bli hörd. Det jag skrev och har skrivit gjorde jag från början utifrån min frustration över hur de barn vi älskar behandlas och hur myndigheter misskötter sin myndighetsutövning. Men bloggen har mer och mer kommit att bli en politisk blogg där fokus har flyttats från vårt enskilda ärende till att handla om min kamp för att ändra lagar utifrån från alla brister jag uppräckt under vår resa. Jag utgår fortfaraden ifrån Mark men jag har fått och får hela tiden fler och fler berättelser från andra håll. Jag går inte in i ärenden eftersom jag inte har full insyn men ger råd för hur de kan driva själva. Men jag känner igen alldeles för mycket och anser att hela systemet då det gäller socialtjänsten behöver ses över. Allt från utbildning hanteringen, riktlinjer, tolkning och granskning av den.

Jag har engagerat mig politiskt och gjort att jag kan för att förändra situationen främst för utsatta barn men även familjehem som vi själva men även för biologiska föräldrar samt tjänstemännen som arbetar i yrket. Som sagt det som driver mig är behovet av ett bättre barnperspektiv, att inga barn skall behöva slitas ifrån dem de älskar och känner sig trygga med utan väldigt starka väl grundade skäl.


Jag/vi har starta en ny organisation BPIS (barnperspektivet i Sverige) som kommer att jobba för ett tydligare barnperspektiv i Sverige på alla områden som har med barn att göra. www.bpis.nu Vi finns även på facebook. Stödj oss gärna genom att bli medlem. En organisation som har målet att få alla organisationer som arbear för barn att samarbeta för att nå bättre framgång. Vi vill ha ett mycket tydligt barnperspektiv i alla instanser som har med barn att göra, allt från skola, domstolar, andra myndigheter, med personal som är utbildade runt barn och som utgå ifrån barnen och deras bästa. Barnperspektivet måste bli mer än ett fint ord på pappret. Det skall vara något alla jobbar och verkar utifrån.

måndag 21 september 2015

Barn som bevittnar våld

Såg i Nya Lidköpings tidning (tyvärr måste man vara prenumerant för att se så jag kopierar här) en rubriken som fångade mitt intresse. Få barn som ser våld får ersättning
Förra året väcktes totalt 80 åtal i Skaraborg mot förövare som misstänktes för grov kvinnofridskränkning samt misshandel mot närstående kvinnor inomhus. Många av brottsoffren har barn

Barn som bevittnar våld i hemmet är brottsoffer och ska ha skadestånd.
Men pengarna når inte fram.
I Skaraborg har i genomsnitt fyra fall prövats per år - mellan 2008 och 2014.

Alldeles för få barn i Sverige får del av brottsskadeersättning som de har rätt till.
Det menar Ulrika Forsgren, jurist vid Brottsoffermyndigheten.
– Forskning visar att 100 000–200 000 barn i Sverige lever i en miljö där det finns risk att bevittna våld, säger hon.
2014 kom det in totalt 329 ansökningar i denna kategori i Sverige vilket visar på en orimligt låg ansökningsnivå.
– Det måste finnas många fler som är berättigade till ersättning.

Skaraborg är inget undantag. Mellan 2008 och 2014 har det i genomsnitt kommit in fyra fall per år där ett eller flera syskon ansöker om ersättning. 2015 ser något bättre ut – fram till i dag har tio familjer kommit in med ansökningar. Åren 2009, 2010 och 2011 var riktiga bottenår då som mest en till två familjer kontaktade brottsoffermyndigheten om hjälp. Hur många barn som bevittnar våld varje år är omöjligt att påvisa. Det vi däremot vet är att våldet mot kvinnor i hemmen är oroväckande stort. Många av brottsoffren har barn. Förra året väcktes totalt 80 åtal i Skaraborg mot förövare som misstänktes för grov kvinnofridskränkning (14 åtal) och misshandel mot närstående kvinnor inomhus (66 åtal).
2011, då Brottsoffermyndigheten fick in en enda ansökan, väcktes det 79 åtal där kvinnor utsattes för övergrepp i en hemmiljö.

Varför är det viktigt att barn får ersättning?
– Pengar i sig är inte det viktiga för barnen, vad jag kan se. Ersättningen gör att de känner att de räknas, att de syns. Det blir ett kvitto på att de har varit med om något hemskt. Tyvärr är det så lätt att de faller mellan stolarna.

Sedan juli 2014 ändrades anmälningsförfarandet och blev enklare att genomföra. Tidigare krävdes både mammans och pappans underskrift – vilket försvårade ansökan då en av parterna ofta var gärningsperson. Nu krävs enbart en förmyndares underskrift.
Svårigheter kvarstår ändå.
– Barnen faller ändå mellan stolarna. Den som ska ansöka är i de flesta fall är barnets mamma. Hon kan vara traumatiserad efter allt som hänt och mäktar helt enkelt inte med denna process, säger Ulrika Forsgren.
En lagändring har skett för att möta detta problem. Barnet kan numera söka ersättning på egen hand upp till tre år efter sin 18-årsdag.

För att få ersättning krävs i de flesta fall att det finns en fällande dom. Viktigt är därför att polis, åklagare och domare uppmärksammar barnens roll i exempelvis ett kvinnofridsärende och skriver om det i förundersökningar, åtal och domar.
– En ökad tydlighet är önskvärd eftersom bevittnandet kan innebära ett ökat straffvärde för ett brott och för att det utgör grund för ersättning till barnet, säger Peter Jonsson, chef på brottskadeenheten.
Ett allvarligt problem uppstår även när barn som finns i hem där våld utövats inte alls hörs av polisen. Blir de bortglömda inledningsvis i rättsprocessen är risken stor att de aldrig uppmärksammas.
En schablonersättning till barn som bevittnat våld ligger på mellan 5 000 och 10 000 kronor.

Christina Andrén och Therése Tsarouchas är advokater i Skaraborg som ofta får i uppdrag att biträda kvinnor i skadeståndsdelen i brottmål. De upplever att Skaraborg är ett område där polis och åklagare är bra på att uppmärksamma barn som bevittnar våld.
– Den nya generationen poliser är väldigt noggranna och alerta på det här området, anser Therése Tsarouchas.
Den stora haken uppstår istället då målsäganden (i flesta fall mödrar,) själva ska fylla i blanketter och söka skadeersättningen åt sina barn.
– Jag tycker nog att åklagare och advokater är medvetna om det, men att det stoppar på nivån där vårdnadshavarna måste bestämma. Kvinnorna är så illa traumatiserade och har svårt att orka med att bevaka både sitt eget och barnets skadestånd, menar advokaterna, säger Christina Andrén.

Martina Rask 0510-89710
 
Lite fakta:
Fällande dom krävs för att få ersättning
Barn som har bevittnat våld och hot samt sexualbrott mot en närstående har rätt till brottsskade­ersättning.
Som närstående räknas främst mamma och pappa­ samt foster- ­eller styv­föräldrar. Även mor- och ­farföräldrar och andra nära ­släktingar kan vara när­stående. Det kan också handla om övergrepp mot syskon.
Allvaret i det eller de brott som ­barnet bevittnat avgör ersättningens storlek.
Fällande dom krävs. Dessutom ­måste det finnas någon form av doku­mentation, helst i förundersökning, gärningsbeskrivning eller dom, som ­visar att barnet sett eller hört brottet.
 
Mer till barn som ­bevittnat mord
Brottsoffermyndigheten höjer nu den statliga ersättningen till barn som ­bevittnat att en förälder eller någon annan nära anhörig blivit mördad av en närstående person. Det högsta ersättningsbeloppet för bevittnande av mord blir 50 000 kronor. Tidigare låg nivån på 30 000 kronor.
”Höjningen av ersättningen är ett kvitto på att samhället ser barnen och tar avstånd från det fruktansvärda­ brott som de har bevittnat”, ­säger ­Annika Öster, generaldirektör vid Brottsoffermyndigheten
Upplagd av kl.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)