Bakgrund

Välkommen till min blogg som ursprungligen startade utifrån att vi förlorade två fosterbarn barn som bott hos oss nästan hela sitt liv. Vår berättelse ligger kvar härunder för de som är inte följt oss från början. I början handlade det om vad som hände oss och hur man hanterade hela ärendet ifrån myndigheters håll. Hur utsatt och rättslös man är och hur utlämnad man känner sig.

Jag har bytt forum en gång men det var mest utifrån att det gamla ibland inte accepterade vissa länkar och det hakade upp sig m.m. Det var också en sida där man kunde stängas ner om någon anmälde så jag valde att flytta den hit. Det gjorde jag i oktober 2010.

Då det gäller oss och vårt ärende är det ingen som arbetar för att barnen skall tillbaka till oss. Heller ingen som aktivt jobbar för att vi skall få finnas kvar i barnens liv. Sommaren 2014 dömdes handläggaren och chefen samt ordförande som tog beslutet om omplacering. Det är bara tredje gången tjänstemän döms för tjänstefel vad jag vet. Man har alltså i alla instanser konstaterat att de gjorde fel. Likaså vem som gjorde fel. Ändå gört förvaltningen komunen allt för att plocka bort oss trots kritiken, domen och det faktum att de bott här nästan hela sitt liv och har sin grundanknytning till oss.

Bloggen, som från början handlade om vad jag tvingades göra för att bli hörd. Det jag skrev och har skrivit gjorde jag från början utifrån min frustration över hur de barn vi älskar behandlas och hur myndigheter misskötter sin myndighetsutövning. Men bloggen har mer och mer kommit att bli en politisk blogg där fokus har flyttats från vårt enskilda ärende till att handla om min kamp för att ändra lagar utifrån från alla brister jag uppräckt under vår resa. Jag utgår fortfaraden ifrån Mark men jag har fått och får hela tiden fler och fler berättelser från andra håll. Jag går inte in i ärenden eftersom jag inte har full insyn men ger råd för hur de kan driva själva. Men jag känner igen alldeles för mycket och anser att hela systemet då det gäller socialtjänsten behöver ses över. Allt från utbildning hanteringen, riktlinjer, tolkning och granskning av den.

Jag har engagerat mig politiskt och gjort att jag kan för att förändra situationen främst för utsatta barn men även familjehem som vi själva men även för biologiska föräldrar samt tjänstemännen som arbetar i yrket. Som sagt det som driver mig är behovet av ett bättre barnperspektiv, att inga barn skall behöva slitas ifrån dem de älskar och känner sig trygga med utan väldigt starka väl grundade skäl.


Jag/vi har starta en ny organisation BPIS (barnperspektivet i Sverige) som kommer att jobba för ett tydligare barnperspektiv i Sverige på alla områden som har med barn att göra. www.bpis.nu Vi finns även på facebook. Stödj oss gärna genom att bli medlem. En organisation som har målet att få alla organisationer som arbear för barn att samarbeta för att nå bättre framgång. Vi vill ha ett mycket tydligt barnperspektiv i alla instanser som har med barn att göra, allt från skola, domstolar, andra myndigheter, med personal som är utbildade runt barn och som utgå ifrån barnen och deras bästa. Barnperspektivet måste bli mer än ett fint ord på pappret. Det skall vara något alla jobbar och verkar utifrån.

onsdag 27 maj 2015

Lagen måste ändras.

Nu har press fått upp ögonen. Men undrar om det kommer att få fler konsekvenser än att det belyser ärendet.
http://www.sydsvenskan.se/skane/mamma-som-domts-for-misshandel-rovade-bort-sin-dotter/
En treårig flicka söks av polisen i Skåne sedan hon blev bortförd av sin biologiska mamma – som dömts för att ha misshandlat henne.
När flickan var baby bröt hennes pappa avsiktligt av hennes lårben.
Trots misshandeln hade Förvaltningsrätten gett mamman rätt att träffa sin dotter i syfte att de skulle återförenas.

Polisen i Ringsjöbygden lades snabbt upp en efterlysning på sin Facebooksida. Det utlöste en formlig storm av debatt med hätska inlägg på sociala medier, där det spekulerades vilt om huruvida flickan förts ut ur Sverige till någon av de biologiska föräldrarnas hemland.
När det gick över styr drog polisen in efterlysningen.
– Det var ett misstag att lägga ut efterlysningen på Facebook. Vi ville bara ha hjälp från allmänheten. Har någon sett flickan? Men om vi vetat att det skulle bli sådant enormt fokus på den här familjen hade vi inte gjort det, säger Patrik Isaksson, chef för Ringsjöbygdens polis.
Efter bortförandet i fredags begärde socialtjänsten åter att flickan tvångsomhändertas enligt LVU. Och det är på den grunden som polisen nu letar efter den treåriga fickan.

Trots att den biologiska mamman nu i juridisk mening var ensam vårdnadshavare ansåg socialtjänsten inte det var förenligt med barnets bästa att träffa mamman. Om hon skulle få ta hand om flickan skulle det innebära en ”påtaglig risk” för flickans hälsa, ansåg tjänstemännen vid socialförvaltningen. Ändå beslutade Förvaltningsrätten i Malmö i januari 2015 att mamman hade rätt att träffa flickan varje vecka.

http://www.expressen.se/kvallsposten/mamma-kidnappade-dotter-fran-konditori/
Det var vid ett sådant tillfälle som mamman i fredags förde bort flickan.
– Det är fruktansvärt. Flickan var så rädd att hon vägrade träffa sin biologiska mamma om inte vi var med, säger fosterpappan.
 
Jag hoppas att detta gör att att focus kommer på barnperspektivet eller snarare avsaknaden av det. Hur kan man enligt lag få behålla sin föräldra rätt då man misskött sina barn på det viset? hur kan man fortfarande få ha något att säga till om?
Upplagd av kl.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)