Bakgrund

Välkommen till min blogg som ursprungligen startade utifrån att vi förlorade två fosterbarn barn som bott hos oss nästan hela sitt liv. Vår berättelse ligger kvar härunder för de som är inte följt oss från början. I början handlade det om vad som hände oss och hur man hanterade hela ärendet ifrån myndigheters håll. Hur utsatt och rättslös man är och hur utlämnad man känner sig.

Jag har bytt forum en gång men det var mest utifrån att det gamla ibland inte accepterade vissa länkar och det hakade upp sig m.m. Det var också en sida där man kunde stängas ner om någon anmälde så jag valde att flytta den hit. Det gjorde jag i oktober 2010.

Då det gäller oss och vårt ärende är det ingen som arbetar för att barnen skall tillbaka till oss. Heller ingen som aktivt jobbar för att vi skall få finnas kvar i barnens liv. Sommaren 2014 dömdes handläggaren och chefen samt ordförande som tog beslutet om omplacering. Det är bara tredje gången tjänstemän döms för tjänstefel vad jag vet. Man har alltså i alla instanser konstaterat att de gjorde fel. Likaså vem som gjorde fel. Ändå gört förvaltningen komunen allt för att plocka bort oss trots kritiken, domen och det faktum att de bott här nästan hela sitt liv och har sin grundanknytning till oss.

Bloggen, som från början handlade om vad jag tvingades göra för att bli hörd. Det jag skrev och har skrivit gjorde jag från början utifrån min frustration över hur de barn vi älskar behandlas och hur myndigheter misskötter sin myndighetsutövning. Men bloggen har mer och mer kommit att bli en politisk blogg där fokus har flyttats från vårt enskilda ärende till att handla om min kamp för att ändra lagar utifrån från alla brister jag uppräckt under vår resa. Jag utgår fortfaraden ifrån Mark men jag har fått och får hela tiden fler och fler berättelser från andra håll. Jag går inte in i ärenden eftersom jag inte har full insyn men ger råd för hur de kan driva själva. Men jag känner igen alldeles för mycket och anser att hela systemet då det gäller socialtjänsten behöver ses över. Allt från utbildning hanteringen, riktlinjer, tolkning och granskning av den.

Jag har engagerat mig politiskt och gjort att jag kan för att förändra situationen främst för utsatta barn men även familjehem som vi själva men även för biologiska föräldrar samt tjänstemännen som arbetar i yrket. Som sagt det som driver mig är behovet av ett bättre barnperspektiv, att inga barn skall behöva slitas ifrån dem de älskar och känner sig trygga med utan väldigt starka väl grundade skäl.


Jag/vi har starta en ny organisation BPIS (barnperspektivet i Sverige) som kommer att jobba för ett tydligare barnperspektiv i Sverige på alla områden som har med barn att göra. www.bpis.nu Vi finns även på facebook. Stödj oss gärna genom att bli medlem. En organisation som har målet att få alla organisationer som arbear för barn att samarbeta för att nå bättre framgång. Vi vill ha ett mycket tydligt barnperspektiv i alla instanser som har med barn att göra, allt från skola, domstolar, andra myndigheter, med personal som är utbildade runt barn och som utgå ifrån barnen och deras bästa. Barnperspektivet måste bli mer än ett fint ord på pappret. Det skall vara något alla jobbar och verkar utifrån.

måndag 11 maj 2015

Anonyma anmälningar

Även om det är de som suttit oskyldigt anaklagade för att misshandlat sina barn så finns det de som misshandlar dem och inte borde ha några. Just nu är det ett ärende i rätt. Pappan ska ha sagt till socialtjänsten att han ville "drämma näven i dem" och att han inte menade att det skulle vara en olyckshändelse.  Barnen, en pojke och en flicka var nyfödda
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=99&artikel=6162221
I dag åtalas den pappa från västra Gästrikland som misstänks för att ha misshandlat sina två nyfödda barn, en pojke och en flicka. Förutom hjärnskador av skakningar har även dottern haft bruten lårbenshals och brutna revben, pojken har haft skallfrakturer och nu åtalas pappan för synnerligen grov misshandel

Sedan Anna anmälde att ett närstående barn far illa hemma och lovades anonymitet av socialen. Men man skrev ändå ut...
http://www.sydostran.se/blekinge/anna-dodshotad-efter-miss-av-socialen/
Anna blev alltså lovad att ingen skulle få veta att det var hon som gjort en anmälan igen. Men på vägen blev hon ändå röjd.
– Kvinnan jag pratade med skrev med stora bokstäver på anmälan att det var viktigt att jag fick vara anonym och hon ringde även och poängterade det. Men ändå har handläggaren som fick ärendet kollat upp telefonnumret och skrivit dit mitt namn. Efter en vecka ringde min svåger och sa ”Nu är du död”.
Mordhoten avlöste varandra och Anna blev livrädd och samtidigt riktigt arg och besviken på socialen.
– Jag ringde och frågade hur fan de tänkte. Hur kan de sätta mig i en sådan sits när jag ringer och vill hjälpa ett barn? har de inte lärt sig någonting efter Yara?
Anna fick då till svar att hon inte hade rätt att vara anonym.
 
Det stämmer inte. Det är bara myndighetspersoner som inte får göra anonyma anmälningar. Som privatperson har man har rätt att vara anonym och det måste säkerställas att man kan vara anonym. Då skulle man få bort alla okynnesanmälningar, dvs vårdnadshavare som anmäler varandra inför vårdnadstvister eller bio som anmäler familjehem för att de tror att de skall få hem sina barn.
Om man kunde säkerställa att den som vill vara anonym skulle vara anonym så skulle man inte behöva lägga så stor vikt vid anonyma anmälningar.
 
Upplagd av kl.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)