Dom tog "våra" barn: Domare och polis behöver utbildning

Bakgrund

Välkommen till min blogg som ursprungligen startade utifrån att vi förlorade två fosterbarn barn som bott hos oss nästan hela sitt liv. Vår berättelse ligger kvar härunder för de som är inte följt oss från början. I början handlade det om vad som hände oss och hur man hanterade hela ärendet ifrån myndigheters håll. Hur utsatt och rättslös man är och hur utlämnad man känner sig.

Jag har bytt forum en gång men det var mest utifrån att det gamla ibland inte accepterade vissa länkar och det hakade upp sig m.m. Det var också en sida där man kunde stängas ner om någon anmälde så jag valde att flytta den hit. Det gjorde jag i oktober 2010.

Då det gäller oss och vårt ärende är det ingen som arbetar för att barnen skall tillbaka till oss. Heller ingen som aktivt jobbar för att vi skall få finnas kvar i barnens liv. Sommaren 2014 dömdes handläggaren och chefen samt ordförande som tog beslutet om omplacering. Det är bara tredje gången tjänstemän döms för tjänstefel vad jag vet. Man har alltså i alla instanser konstaterat att de gjorde fel. Likaså vem som gjorde fel. Ändå gört förvaltningen komunen allt för att plocka bort oss trots kritiken, domen och det faktum att de bott här nästan hela sitt liv och har sin grundanknytning till oss.

Bloggen, som från början handlade om vad jag tvingades göra för att bli hörd. Det jag skrev och har skrivit gjorde jag från början utifrån min frustration över hur de barn vi älskar behandlas och hur myndigheter misskötter sin myndighetsutövning. Men bloggen har mer och mer kommit att bli en politisk blogg där fokus har flyttats från vårt enskilda ärende till att handla om min kamp för att ändra lagar utifrån från alla brister jag uppräckt under vår resa. Jag utgår fortfaraden ifrån Mark men jag har fått och får hela tiden fler och fler berättelser från andra håll. Jag går inte in i ärenden eftersom jag inte har full insyn men ger råd för hur de kan driva själva. Men jag känner igen alldeles för mycket och anser att hela systemet då det gäller socialtjänsten behöver ses över. Allt från utbildning hanteringen, riktlinjer, tolkning och granskning av den.

Jag har engagerat mig politiskt och gjort att jag kan för att förändra situationen främst för utsatta barn men även familjehem som vi själva men även för biologiska föräldrar samt tjänstemännen som arbetar i yrket. Som sagt det som driver mig är behovet av ett bättre barnperspektiv, att inga barn skall behöva slitas ifrån dem de älskar och känner sig trygga med utan väldigt starka väl grundade skäl.

Jag/vi har starta en ny organisation BPIS (barnperspektivet i Sverige) som kommer att jobba för ett tydligare barnperspektiv i Sverige på alla områden som har med barn att göra. www.bpis.nu Vi finns även på facebook. Stödj oss gärna genom att bli medlem. En organisation som har målet att få alla organisationer som arbear för barn att samarbeta för att nå bättre framgång. Vi vill ha ett mycket tydligt barnperspektiv i alla instanser som har med barn att göra, allt från skola, domstolar, andra myndigheter, med personal som är utbildade runt barn och som utgå ifrån barnen och deras bästa. Barnperspektivet måste bli mer än ett fint ord på pappret. Det skall vara något alla jobbar och verkar utifrån.

söndag 31 maj 2015

Domare och polis behöver utbildning

En utredare på barnahus enheten vill att rätten skall ändra sitt förhållningssätt till sexuellt våld.
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6177816

Alltför ofta utsätts barn och unga kvinnor för sadistiska sexuella övergrepp som slutar med att männen frias från våldtäktsanklagelserna i en domstol. Det skriver Nina Rung, utredare vid Barnahusenheten vid Stockholmspolisen, på DN Debatt i dag.

I debatt artikeln skriver hon: (Följ länken för att läsa hela)
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6177816

I mars 2015 kom domen från Svea hovrätt där en man blev friad efter att ha plockat in en 13-årig flicka från en parkbänk och därefter haft sex med henne. Flickan hade sagt till mannen att hon var på rymmen. Mannen uppgav att han uppfattade att hon var mellan 15–17 år. Domstolen valde att fria mannen utifrån en egen bedömning att hon hade en ”mogen kropp” och ett inte alltför barnsligt språk.

Det är dags att vi frågar oss varför det får anses vara ett normalt beteende att plocka in en ung flicka, ett barn, från gatan och ha sex med henne?

I somras kom den friande domen mot mannen som enligt domen trott att kvinnan han har sex med spelar en roll i en ”dominanslek” när hon skriker ”nej” och ”sluta”. Han antog att hon var med på det eftersom han tidigare haft sex med kvinnor som ville delta i en ”dominanslek”. Han blev friad trots att hon tydligt uttalat att hon inte ville, skrikit och sprungit ut från lägenheten i panik.

I veckan kom så domen i hovrätten då en man utövat grovt sadistiskt sexuellt våld mot en uppenbart mycket utsatt flicka. För ovanligheternas skull när det gäller sexualbrott så finns hela händelseförloppet på film då gärningsmannen själv filmat
Ändå friar också hovrätten mannen från våldtäkt. Han döms för misshandel, men inte grov sådan, trots att alltså tillhyggen används, hon i vissa delar är bunden och det är en utdragen misshandel som pågår i mer än 40 minuter. Till de sexuella handlingarna anses hon nämligen ha ”samtyckt”.

Vi har faktiskt inte råd att vänta på resultatet av ytterligare en sexualbrottsutredning. Dagens flickor och kvinnor måste få en rättvis rättegång, dagens domare måste ha tillräckligt med kunskap för att kunna döma så som lagstiftaren tänkt, och dagens potentiella förövare, som letar flickor på nätet eller på en parkbänk för att förgripa sig på dem sexuellt måste få ett klart besked: Skadar du ett barn sexuellt duger inga ursäkter. Du döms till ett långt fängelsestraff och får bära med dig en livslång börda, precis som de utsatta flickorna.

Sedan behöver även polisen utbildning. Det pågår nämligen en översyn och i den har man kommit fram till att polisen behöver utbildas för att undvika att det uppkommer fler olagliga register.
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6177673

Hösten 2013 avslöjades att Skånepolisen hade ett register över närmare 5 000 personer, där de flesta var romer. Tillsynsmyndigheten Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden ansåg att registret var olagligt på flera punkter. I mars kom Justitieombudsmannen fram till att det hade karaktären av ett register över etnisk tillhörighet.

I vintras avslöjade Ekot att Stockholmspolisen i tio år fört ett register med känsliga uppgifter om kvinnor som anmält att de hade utsatts för hot och våld. Nu gör polisen en översyn över vad som krävs för att de anställda ska klara av att följa lagen. Slutsatsen så här långt är att utbildningsbehovet är stort.
– Det gäller både på chefsnivå och ner i organisationen på enskilda medarbetare som lägger in uppgifter i uppgiftssamlingar, säger Gunilla Svahn Lindström som är rättschef på polisen.

Jag vill bara lägga till socionomer.
Handläggare inom socialen behöver också mer utbildning. Utbildning runt barn, missbruk, självskadebeteende, och diagnoser.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Varför

Vår familj har arbetat både som kontakt, avlastning och akut hem. Senare år valde vi fasta plac. för tonåringar men sist har vi haft två små barn. En s.k. uppväxtplacering ett begrepp som inte finns i lagen. Orsaken att man börjar är många men för oss var det att vi hade tid och plats och vill ta ett samhällsansvar. Som familjehem upptäcker man snart att man inte har några rättigheter vilket i förlängningen innebär att inte heller barnen vi jobbar med har några rättigheter. Många utsätts men familjehem hotas, anmäls och skräms i många fall till tystnad vilket för med sig att många inte vågar strida för de barn som är satta i deras vård. Kontentan blir att problemet inte uppmärksammas och redan utsatta barn far illa. Det är en mänsklig rättighet att få sin sak prövad i domstol. Den möjligheten saknar ett familjehem de är inte part. Alla lagar utgår ifrån att myndigheter alltid gör rätt men så är inte alltid fallet. Det jag stött på har fått mig att försöka ändra lagar och visa på de missförhållanden som förekommer. Jag har varit i riksdagen en gång och 19 av mina förslag ligger redan som lagförslag. Första lagen som en direkt konsekvens av vad som hänt oss kom nu d 1 juli 2010 då Lex Sara även omfattar socialtjänsten. Uppdrag gransknings program handlar om oss d 20 oktober och jag har nu fått ytterligare en inbjudan till riksdagen.

Stängt

Har sett att en del anklagar mig för att ha tagit bort eller strukit inlägg men det är inte sant. Efter att ha fått en anmälan på familjelivs sida valde jag att gardera mig och flytta bloggen i ett forum där jag inte stängs ner på grund av eventuella anmälningar. Först tänkte jag flytta med alla inlägg men det blev för jobbigt.

Hitintills har jag haft en länk dit men nu då beslutet kom att vi får hem dem finns det ingen anledning att ha kvar den så den har jag stängt ner.

Nu blev det inte så att vi fick hem dem. Man verkställde inte beslutet och mamman överklagade. Man skickade en jurist som inte stått i domstol på 5 år, förlorade. skickade en som inte ens var på slutpläderingarna. Vi förlorade igen och då jag gick ut i press med det röstade ordförande emot ytterligare ett överklagande trots att han inför hela Sveriges befolkning stått och lovat att ta det så långt det gick för att pröva vikten av anknytning. Så blev det inte.

Det värsta är att vi inte vare sig var först eller sist. Jag får mellan 1-3 ärendena i veckan. Lika hemska, lika felhanterade....