Insemination för vems skull

I dagarna har man gått ut med att ensamstående kvinnor borde få insemineras.
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6169913

 Den lagstiftning vi har är gammaldags, skulle jag vilja säga. Den vilar på föreställningen om att man måste vara två för att uppfostra ett barn. Vi tycker att det där är en omodern syn. Det handlar i stället om vilken kärlek och vilken omsorg man ger barnen, inte om man är en eller två, säger justitieminister Morgan Johansson.I dag är det endast ofrivilligt barnlösa som är gifta eller sambo som har möjlighet till assisterad befruktning inom den svenska hälso- och sjukvården. 

Men i en remiss till lagrådet föreslår alltså regeringen i dag att lagen ska ändras så att även singelkvinnor får rätt till insemination och provrörsbefruktning.

Tunga remissinstanser har fört fram att ensamstående kvinnor som vill genomgå assisterad befruktning bör kontrolleras på ett annat sätt än par.

"Att växa upp med enbart en förälder innebär en extra sårbarhet", anser Barnombudsmannen, som tycker att socialnämnden ska göra en separat utredning av kvinnorna. Även par där det finns en donator som vill genomgå assisterad befruktning ska hädanefter bedömas i en sådan medgivandeutredning för att säkerställa att barnet får kunskap om sitt ursprung, tycker Barnombudsmannen.

Hur har ni tänkt när det gäller barnperspektivet?

– Det menar vi är mycket väl tillgodosett. Som sagt, den prövning som man gör handlar om att se till att barnet ska ha goda uppväxtförhållanden, och där görs både en social och en ekonomisk prövning, säger Morgan Johansson.

 

Förslaget att även ensamstående kvinnor ska ha rätt till assisterad befruktning har brett politiskt stöd i riksdagen, men Sverigedemokaterna och Kristdemokraterna är emot. De tycker inte att samhället på det här sättet ska medverka till att det föds barn som saknar pappor.
 

Ibland undrar jag om det är en rättighet att få eller kunna skaffa barn. Jag tycker att man skall ställa sig frågan för vems skull skaffar man barn? För att man själv vill ha eller för vad man kan ge barnet?

Direkt kom det motargument från pappa-barn
http://www.svt.se/opinion/barnen-far-lida-nar-mamma-inseminerar-utan-pappa

Att tillåta insemination för ensamstående kvinnor blir inget annat än ett sätt att ge kvinnor möjligheten att skaffa barn utan att en pappa i efterhand kommer och krånglar om umgänge och vårdnad. Detta på barnets bekostnad då det förlorar sin rätt till halva sitt ursprung. Att slippa de här diskussionerna, bråken som det blir och eventuella stämningar är förstås rätt skönt för en ensamstående mamma, skriver Hanns Boris, från föreningen Pappa-Barn.

Många mammor kanske inte hade räknat med att mannen de valde att skaffa barn med har en längtan att få göra allt detta tillsammans med sin son eller dotter. De hade helt enkelt inte räknat med att stöta på patrull när de efter en tid verkställer sina planer när de vill gå isär, ha ensam vårdnad och hela boendet. Kanske redan innan barnet är fött till och med.

Att tillåta insemination för ensamstående kvinnor blir med andra ord inget annat än ett sätt att ge kvinnor möjligheten att skaffa barn utan att en pappa i efterhand kommer och krånglar om umgänge och vårdnad. Detta på barnets bekostnad då det förlorar sin rätt till halva sitt ursprung.

Kvinnor har idag i stort sett veto över sitt barn även om det finns en pappa med i bilden. Exempelvis har jag som man inte rätt att begära ett faderskapstest även om jag är övertygad om att det är jag som är pappa till ett barn. Det är bara mamman som kan begära att jag ska göra faderskapstest. Dessutom är det bara mamman som kan bestämma om jag ska få del av vårdnaden över barnet, om jag inte vänder mig till tingsrätten förstås. Där är dock chanserna små. Höll nästan på att glömma barnbidraget som betalas ut till mamman om inte hon går med på något annat.

2009 gjorde Statens folkhälsoinstitut en genomgång av barn och ungas psykiska hälsa. Den visar att barn som växer upp med en ensamstående förälder leder ökad risk för psykiska problem. Exempelvis har barn som växer upp med en ensamstående mamma psykiska besvär i större utsträckning, medan barn som växer upp med en ensamstående pappa har större koncentrationssvårigheter. Barn som inte växer upp med någon av sina biologiska föräldrar är de som mår allra sämst. Till och med utsattheten för att omkomma eller skadas svårt i trafiken är större för barn som växer upp med en ensamstående förälder, än för barn som växer upp i andra familjeförhållanden.

Sen är det även skillnad på varför man lever med en ensamstående förälder. Är det så att den andra föräldern avlidit har barnen lättare att gå vidare i livet. Men väljer den andra föräldern att inte ha någon kontakt eller ta ansvar för sitt barn, eller barnet inte vet vem den andra föräldern är, lider barnet mer av detta.

Kort och gott, barn behöver båda sina föräldrar och i synnerhet papporna behöver bli mer delaktiga i barnens uppväxt och liv. Istället för att samhället ger signaler om att papporna inte behövs är det mer välkommet om regeringspartierna, och för all del även oppositionen, kan komma med förslag som inkluderar båda föräldrarna i föräldraskapet istället
 

Det är bra med argument från båda sidorna. Det belyser problemen.
Jag är väl medveten om att kvinnor ser till att skaffa barn ändå om de verkligen vill det.
Jag vet också att många ensamstående klarar sig utmärkt men är också smärtsamt medveten om de problem som Hanns Boris lyfter, risken för utanförskap genom att växa upp med ensamstående föräldrar.

Nu tror jag inte att det kommer bli så lätt att gå och inseminera sig även om det skulle klubbas i lag. Du skall ju granskas och ha ekonomiska förutsättningar för det.
Det kommer ändå inte vara vem som helst som kommer att skaffa barn ensamma. Inte så många heller.
För de som "bara" är  är sambo kommer det att underlätta likaså för homosexuella kvinnorna, männen undantas ju eftersom de inte kan bära eller föda barn.

Kan inte hjälpa det men jag håller nog mest med sistnämda. Jag tycker att barn skall ha tillgång till både pappa och mamma. För även om det inte alltid är så anser jag ändå att intentionen skall vara den.
Vet inte om jag behöver förtydliga, det innbär inte att jag har någon åsikt om vem som är mest lämpad att vara mamma eller pappa eller vem som är mest lämpad att uppfostra barn.