Bakgrund

Välkommen till min blogg som ursprungligen startade utifrån att vi förlorade två fosterbarn barn som bott hos oss nästan hela sitt liv. Vår berättelse ligger kvar härunder för de som är inte följt oss från början. I början handlade det om vad som hände oss och hur man hanterade hela ärendet ifrån myndigheters håll. Hur utsatt och rättslös man är och hur utlämnad man känner sig.

Jag har bytt forum en gång men det var mest utifrån att det gamla ibland inte accepterade vissa länkar och det hakade upp sig m.m. Det var också en sida där man kunde stängas ner om någon anmälde så jag valde att flytta den hit. Det gjorde jag i oktober 2010.

Då det gäller oss och vårt ärende är det ingen som arbetar för att barnen skall tillbaka till oss. Heller ingen som aktivt jobbar för att vi skall få finnas kvar i barnens liv. Sommaren 2014 dömdes handläggaren och chefen samt ordförande som tog beslutet om omplacering. Det är bara tredje gången tjänstemän döms för tjänstefel vad jag vet. Man har alltså i alla instanser konstaterat att de gjorde fel. Likaså vem som gjorde fel. Ändå gört förvaltningen komunen allt för att plocka bort oss trots kritiken, domen och det faktum att de bott här nästan hela sitt liv och har sin grundanknytning till oss.

Bloggen, som från början handlade om vad jag tvingades göra för att bli hörd. Det jag skrev och har skrivit gjorde jag från början utifrån min frustration över hur de barn vi älskar behandlas och hur myndigheter misskötter sin myndighetsutövning. Men bloggen har mer och mer kommit att bli en politisk blogg där fokus har flyttats från vårt enskilda ärende till att handla om min kamp för att ändra lagar utifrån från alla brister jag uppräckt under vår resa. Jag utgår fortfaraden ifrån Mark men jag har fått och får hela tiden fler och fler berättelser från andra håll. Jag går inte in i ärenden eftersom jag inte har full insyn men ger råd för hur de kan driva själva. Men jag känner igen alldeles för mycket och anser att hela systemet då det gäller socialtjänsten behöver ses över. Allt från utbildning hanteringen, riktlinjer, tolkning och granskning av den.

Jag har engagerat mig politiskt och gjort att jag kan för att förändra situationen främst för utsatta barn men även familjehem som vi själva men även för biologiska föräldrar samt tjänstemännen som arbetar i yrket. Som sagt det som driver mig är behovet av ett bättre barnperspektiv, att inga barn skall behöva slitas ifrån dem de älskar och känner sig trygga med utan väldigt starka väl grundade skäl.


Jag/vi har starta en ny organisation BPIS (barnperspektivet i Sverige) som kommer att jobba för ett tydligare barnperspektiv i Sverige på alla områden som har med barn att göra. www.bpis.nu Vi finns även på facebook. Stödj oss gärna genom att bli medlem. En organisation som har målet att få alla organisationer som arbear för barn att samarbeta för att nå bättre framgång. Vi vill ha ett mycket tydligt barnperspektiv i alla instanser som har med barn att göra, allt från skola, domstolar, andra myndigheter, med personal som är utbildade runt barn och som utgå ifrån barnen och deras bästa. Barnperspektivet måste bli mer än ett fint ord på pappret. Det skall vara något alla jobbar och verkar utifrån.

måndag 16 februari 2015

Umgängesabotage kqan kosta vårdnaden

http://www.bpis.se/umgangessabotage-ledde-till-ensam-vardnad-for-den-andre-parten/
Men sedan finns de sorligare fallen där en dom bara är ett papper som inte räcker till och inte efterföljs. Sommaren 2014 skrev Dagens Juridik om ett uppmärksammat mål som även delades på Juristpunktens facebooksida. Det handlade om en pappa som fick ensam vårdnad sedan en mamma saboterat ett umgänge under längre tid och flytt landet. Tyvärr är detta bara ett fall av många och det inträffar dagligen, även om den ena parten inte flyr landet.
Jag kom förra året i kontakt med klient som har två barn tillsammans med sin förra detta fru. Parterna separerade och skilde sig för ett halvt decennium sedan och sedan dess har konflikten varit ett faktum. I samband med skilsmässan så hamnade parterna i domstol där vårdnadsfrågan i första hand var det primära. Efter nästan två år av process, en dom om egenmäktighet med barn och ett par verkställighetsärenden senare så kom domen. Den ena parten fick ensam vårdnad till följd av de uppenbara samarbetssvårigheterna av en mycket djupgående grad och umgängesföräldern fick ett sedvanligt umgänge.
Precis som under processen och efter de interimistiska besluten så vägrade vårdnadshavaren konsekvent att lämna ut barnen, trots att det inte förelåg någon olämplighetsgrund för umgänget. Ytterligare verkställighetsärenden tillkom och vitet ökade, ett vite som aldrig betalades och inte heller gick att utkräva på grund av vårdnadshavarens ekonomiska situation. Vårdnadshavaren var väl medveten om detta och höll konsekvent barnen inne under två års tid trots att medlare tillsattes och att tingsrätten i övrigt använde sig av de flesta tänkbara och lämpliga åtgärder för att få fram ett umgänge.
Denna vårdnadshavare vände parternas gemensamma barn mot umgängesföräldern genom fyra år av konstant vägrande av umgänge till den nivån att umgängesföräldern till slut gav upp processandet. Denna ansåg att det inte fanns något sätt att få träffa sina barn utan att tvinga fram något som skulle komma att skada barnen. Processerna i sig hade dessutom näst intill ruinerat personen i fråga.
Det är inte första gången jag haft en klient med liknande situation och nu i vår kommer ytterligare ett liknande fall att prövas gällande en klient där jag följt med under hela processen och sett hur denna vägran, denna resa förändrat både parterna och barnen.
Jag vill därför göra samtliga som känner igen sig i denna situation medvetna om att ett sådant umgängesabotage direkt kan kosta personen i frågan vårdnaden. Något som definitivt kan vara till nackdel för samtliga parter – inte minst för barnen. Alla handlingar har konsekvenser och en vårdnadshavare som fått ensam vårdnad kan likväl bli av med vårdnaden om detta missköts.
Av: 
Linda Bohlin, Jur kand och ansvarig affärsutvecklare
Det är på tiden och jag hoppas att det skall utökas till att även gälla samarbetsproblem. Idag är det många som får ensam vårdnad med hänvisning till samarbetsproblem men man tittar inte på vem som orsakat problemen och det kan lika gärna vara den som orsakat dem som med hänvisning till dem får vårdnaden. 
 
 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar