Bakgrund

Välkommen till min blogg som ursprungligen startade utifrån att vi förlorade två fosterbarn barn som bott hos oss nästan hela sitt liv. Vår berättelse ligger kvar härunder för de som är inte följt oss från början. I början handlade det om vad som hände oss och hur man hanterade hela ärendet ifrån myndigheters håll. Hur utsatt och rättslös man är och hur utlämnad man känner sig.

Jag har bytt forum en gång men det var mest utifrån att det gamla ibland inte accepterade vissa länkar och det hakade upp sig m.m. Det var också en sida där man kunde stängas ner om någon anmälde så jag valde att flytta den hit. Det gjorde jag i oktober 2010.

Då det gäller oss och vårt ärende är det ingen som arbetar för att barnen skall tillbaka till oss. Heller ingen som aktivt jobbar för att vi skall få finnas kvar i barnens liv. Sommaren 2014 dömdes handläggaren och chefen samt ordförande som tog beslutet om omplacering. Det är bara tredje gången tjänstemän döms för tjänstefel vad jag vet. Man har alltså i alla instanser konstaterat att de gjorde fel. Likaså vem som gjorde fel. Ändå gört förvaltningen komunen allt för att plocka bort oss trots kritiken, domen och det faktum att de bott här nästan hela sitt liv och har sin grundanknytning till oss.

Bloggen, som från början handlade om vad jag tvingades göra för att bli hörd. Det jag skrev och har skrivit gjorde jag från början utifrån min frustration över hur de barn vi älskar behandlas och hur myndigheter misskötter sin myndighetsutövning. Men bloggen har mer och mer kommit att bli en politisk blogg där fokus har flyttats från vårt enskilda ärende till att handla om min kamp för att ändra lagar utifrån från alla brister jag uppräckt under vår resa. Jag utgår fortfaraden ifrån Mark men jag har fått och får hela tiden fler och fler berättelser från andra håll. Jag går inte in i ärenden eftersom jag inte har full insyn men ger råd för hur de kan driva själva. Men jag känner igen alldeles för mycket och anser att hela systemet då det gäller socialtjänsten behöver ses över. Allt från utbildning hanteringen, riktlinjer, tolkning och granskning av den.

Jag har engagerat mig politiskt och gjort att jag kan för att förändra situationen främst för utsatta barn men även familjehem som vi själva men även för biologiska föräldrar samt tjänstemännen som arbetar i yrket. Som sagt det som driver mig är behovet av ett bättre barnperspektiv, att inga barn skall behöva slitas ifrån dem de älskar och känner sig trygga med utan väldigt starka väl grundade skäl.


Jag/vi har starta en ny organisation BPIS (barnperspektivet i Sverige) som kommer att jobba för ett tydligare barnperspektiv i Sverige på alla områden som har med barn att göra. www.bpis.nu Vi finns även på facebook. Stödj oss gärna genom att bli medlem. En organisation som har målet att få alla organisationer som arbear för barn att samarbeta för att nå bättre framgång. Vi vill ha ett mycket tydligt barnperspektiv i alla instanser som har med barn att göra, allt från skola, domstolar, andra myndigheter, med personal som är utbildade runt barn och som utgå ifrån barnen och deras bästa. Barnperspektivet måste bli mer än ett fint ord på pappret. Det skall vara något alla jobbar och verkar utifrån.

onsdag 28 januari 2015

Barn och asyllagen

Att migrationsverket och asyllagarna saknar barnperspektiv borde inte vara någon nyhet men som skribenten i den här artikeln fråga när skall någon bry sig eller ta det på allvar? Förändra något?
http://sourze.se/2015/01/14/flykting--och-asylpolitik--lagar-och-konsekvenser__91513  
Flykting- och asylfrågan ligger dold på agendan men vibrerar under ytan. Den dyker ibland upp när det är val. Eller då partierna har sviktande opinionssiffror. Men frågan om barn omhändertagna enligt LVU, Lagen om vård av unga, talas det tyst om. Dessa barn utgör ingen krutdurk i politiken. Den här artikeln handlar inte om hur många hjälpbehövande vi ska ta emot – utan endast om konsekvenser och lagar som inte fungerar. 
Kristdemokraterna gjorde ett utspel i december i flyktingpolitiken. Permanenta uppehållstillstånd skulle ersättas med tillfälliga de tre första åren, där den som ordnat eget arbete får stanna kvar. Dessutom skulle asylsökande från ”säkra” länder till exempel från östra Balkan snabbehandlas. Drygt 380 representanter för svensk frikyrklighet ställde sig i tidningen Dagen bakom Hägglunds utspel. Hur väl genomtänkt var deras ställningstagande?
Kristdemokraternas politik skulle leda till sämre integration och att nyanlända barn far illa. Det menade Rädda barnen, en av flera hjälporganisationer som kritiserat Göran Hägglunds utspel om tillfälliga uppehållstillstånd. 
Hägglunds utspel har resulterat i tillbakablickar där utspelet kan jämföras med Lars Leijonborgs krav på språktest, som lyfte valresultatet 2002. Och i december 2014 öppnade Jan Björklund för det gamla FP-förslaget om att språktester kan göra comeback.
Nu blev det inget extraval och partierna fick andra frågor på agendan. Men det är viktigt att lyfta upp exemplen för att visa hur viktigt det är att frågorna kring flykting- och asylpolitik hanteras seriöst. Ändringar i asylpolitiken och utlänningslagen måste skickas ut på bred remiss så att olika instanser får uttala sig
Ett annat exempel, som visar på brister i asylpolitiken är små barn av annan nationalitet som rotat sig i sitt fosterhem – men som hotas av utvisning. Det upprör allmänheten varje gång ett sådant fall kommer upp. T.ex. tvååriga Maria som bor i ett gott familjehem utanför Piteå sedan hon var en vecka gammal.Tvåårig flicka utvisas – med familj hon inte känner.  Vakna lagstiftande politiker! Vägrade fota utvisningshotade Maria. Minns ni tvååriga Haddile som 2013 hotades av utvisning till Frankrike. ”Sverige har enligt barnkonventionen ett ansvar för att verka för att Haddile och hennes biologiska föräldrar ges möjlighet att återförenas”, skrev Migrationsdomstolen bl.a. Det är en fråga för lagstiftarna när två lagar krockar.Rädda Barnen om utvisningen – absurt.
Migrationsverket kan, med stöd av utlänningslagen, utvisa barn som är omhändertagna enligt LVU, Lagen om vård av unga. Deras beslut står nämligen över de sociala myndigheternas och gör de sociala myndigheternas beslut uddlösa. Varför agerar inte lagstiftarna?
Ett annat fall handlar om två familjehemsplacerade barn i Halmstad som skulle utvisas till Serbien tillsammans med sin biologiska mamma. Artikeln är från januari 2013 men beskriver turerna kring LVU-lagen och utvisningar. Debatten kring de här barnen lyfte frågan ända upp i riksdagen. Centerpartisten Ulrika Carlsson lämnade in en motion till riksdagen om att lagen måste ses över och ändras. Men vad har hänt sedan dess? Barnen kommer i kläm när lagarna krockar.
Öppna era hjärtan sa Fredrik Reinfeldt. Det behövs. Men gäller det också de barn som kommer i kläm mellan två lagar? Det behövs en översyn av en utlänningslag som inte fungerar. Göran Hägglunds snabbskissade förslag i flyktingpolitiken behöver en seriösare genomgång. Breda remissrundor genom olika instanser. Men var finns de lagstiftande politiker som är beredda att se över utlänningslagen? 
Upplagd av kl.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)