Bakgrund

Välkommen till min blogg som ursprungligen startade utifrån att vi förlorade två fosterbarn barn som bott hos oss nästan hela sitt liv. Vår berättelse ligger kvar härunder för de som är inte följt oss från början. I början handlade det om vad som hände oss och hur man hanterade hela ärendet ifrån myndigheters håll. Hur utsatt och rättslös man är och hur utlämnad man känner sig.

Jag har bytt forum en gång men det var mest utifrån att det gamla ibland inte accepterade vissa länkar och det hakade upp sig m.m. Det var också en sida där man kunde stängas ner om någon anmälde så jag valde att flytta den hit. Det gjorde jag i oktober 2010.

Då det gäller oss och vårt ärende är det ingen som arbetar för att barnen skall tillbaka till oss. Heller ingen som aktivt jobbar för att vi skall få finnas kvar i barnens liv. Sommaren 2014 dömdes handläggaren och chefen samt ordförande som tog beslutet om omplacering. Det är bara tredje gången tjänstemän döms för tjänstefel vad jag vet. Man har alltså i alla instanser konstaterat att de gjorde fel. Likaså vem som gjorde fel. Ändå gört förvaltningen komunen allt för att plocka bort oss trots kritiken, domen och det faktum att de bott här nästan hela sitt liv och har sin grundanknytning till oss.

Bloggen, som från början handlade om vad jag tvingades göra för att bli hörd. Det jag skrev och har skrivit gjorde jag från början utifrån min frustration över hur de barn vi älskar behandlas och hur myndigheter misskötter sin myndighetsutövning. Men bloggen har mer och mer kommit att bli en politisk blogg där fokus har flyttats från vårt enskilda ärende till att handla om min kamp för att ändra lagar utifrån från alla brister jag uppräckt under vår resa. Jag utgår fortfaraden ifrån Mark men jag har fått och får hela tiden fler och fler berättelser från andra håll. Jag går inte in i ärenden eftersom jag inte har full insyn men ger råd för hur de kan driva själva. Men jag känner igen alldeles för mycket och anser att hela systemet då det gäller socialtjänsten behöver ses över. Allt från utbildning hanteringen, riktlinjer, tolkning och granskning av den.

Jag har engagerat mig politiskt och gjort att jag kan för att förändra situationen främst för utsatta barn men även familjehem som vi själva men även för biologiska föräldrar samt tjänstemännen som arbetar i yrket. Som sagt det som driver mig är behovet av ett bättre barnperspektiv, att inga barn skall behöva slitas ifrån dem de älskar och känner sig trygga med utan väldigt starka väl grundade skäl.


Jag/vi har starta en ny organisation BPIS (barnperspektivet i Sverige) som kommer att jobba för ett tydligare barnperspektiv i Sverige på alla områden som har med barn att göra. www.bpis.nu Vi finns även på facebook. Stödj oss gärna genom att bli medlem. En organisation som har målet att få alla organisationer som arbear för barn att samarbeta för att nå bättre framgång. Vi vill ha ett mycket tydligt barnperspektiv i alla instanser som har med barn att göra, allt från skola, domstolar, andra myndigheter, med personal som är utbildade runt barn och som utgå ifrån barnen och deras bästa. Barnperspektivet måste bli mer än ett fint ord på pappret. Det skall vara något alla jobbar och verkar utifrån.

söndag 11 januari 2015

Även Linköping beroenden av konsulter

I november förra året var anmälningarna till socialkontoret i Linköping redan fler än under hela 2013. Samtidigt råder brist på erfarna socionomer. Anställda med kort erfarenhet får handleda nya kollegor medan de rutinerade söker andra jobb.

http://mobil.corren.se/nyheter/linkoping/socialen-tvingas-ta-in-konsulter-7643728.aspx
Antalet anmälningar som kommer in till socialtjänsten ökar. I Linköping bedrev socialkontoret 2 548 utredningar under 2013. Fram till november i år var antalet redan uppe i 2 743. Redan i april i år såg socialkontorets ledning att utredningarna inte varit så många sedan 2006.

Trots hög belastning avslutade socialtjänsten i Linköping fler utredningar i år (80 ärenden) än 2013 (66 ärenden). Men utredningstiderna är längre, ibland bryter de mot lagens gräns på max fyra månader för barnavårdsutredningar.

Den 1 oktober kom en lagändring som kräver att socialtjänsten nu måste öppna utredningar om barn så fort uppgifter tyder på att barnet har bevittnat våld. Redan i september, före lagens införande, drog antalet anmälningar iväg och socialchef Anita Lhådö räknar med att ytterligare ökning när kännedomen om den nya lagen sprids till skolor, förskolor, sjukvården och andra som kan möta utsatta barn.

Samtidigt som anmälningarna blir fler blir socionomer som vill arbeta med utredningar färre. Arbetet kan vara psykiskt tungt och krävande och erfarna handläggare söker sig ofta efter några år bort från arbetsuppgifterna. Det har lett till att orutinerade socionomer arbetar med utredningar och samtidigt ska handleda nyutexaminerade kollegor.
 
Ja det är väl bara att konstatera att det måste tas ett ordentligt tag runt problemen att inte få tag i folk och att de som sedan kommer inte stanna kvar.
Upplagd av kl.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)