Bakgrund

Välkommen till min blogg som ursprungligen startade utifrån att vi förlorade två fosterbarn barn som bott hos oss nästan hela sitt liv. Vår berättelse ligger kvar härunder för de som är inte följt oss från början. I början handlade det om vad som hände oss och hur man hanterade hela ärendet ifrån myndigheters håll. Hur utsatt och rättslös man är och hur utlämnad man känner sig.

Jag har bytt forum en gång men det var mest utifrån att det gamla ibland inte accepterade vissa länkar och det hakade upp sig m.m. Det var också en sida där man kunde stängas ner om någon anmälde så jag valde att flytta den hit. Det gjorde jag i oktober 2010.

Då det gäller oss och vårt ärende är det ingen som arbetar för att barnen skall tillbaka till oss. Heller ingen som aktivt jobbar för att vi skall få finnas kvar i barnens liv. Sommaren 2014 dömdes handläggaren och chefen samt ordförande som tog beslutet om omplacering. Det är bara tredje gången tjänstemän döms för tjänstefel vad jag vet. Man har alltså i alla instanser konstaterat att de gjorde fel. Likaså vem som gjorde fel. Ändå gört förvaltningen komunen allt för att plocka bort oss trots kritiken, domen och det faktum att de bott här nästan hela sitt liv och har sin grundanknytning till oss.

Bloggen, som från början handlade om vad jag tvingades göra för att bli hörd. Det jag skrev och har skrivit gjorde jag från början utifrån min frustration över hur de barn vi älskar behandlas och hur myndigheter misskötter sin myndighetsutövning. Men bloggen har mer och mer kommit att bli en politisk blogg där fokus har flyttats från vårt enskilda ärende till att handla om min kamp för att ändra lagar utifrån från alla brister jag uppräckt under vår resa. Jag utgår fortfaraden ifrån Mark men jag har fått och får hela tiden fler och fler berättelser från andra håll. Jag går inte in i ärenden eftersom jag inte har full insyn men ger råd för hur de kan driva själva. Men jag känner igen alldeles för mycket och anser att hela systemet då det gäller socialtjänsten behöver ses över. Allt från utbildning hanteringen, riktlinjer, tolkning och granskning av den.

Jag har engagerat mig politiskt och gjort att jag kan för att förändra situationen främst för utsatta barn men även familjehem som vi själva men även för biologiska föräldrar samt tjänstemännen som arbetar i yrket. Som sagt det som driver mig är behovet av ett bättre barnperspektiv, att inga barn skall behöva slitas ifrån dem de älskar och känner sig trygga med utan väldigt starka väl grundade skäl.


Jag/vi har starta en ny organisation BPIS (barnperspektivet i Sverige) som kommer att jobba för ett tydligare barnperspektiv i Sverige på alla områden som har med barn att göra. www.bpis.nu Vi finns även på facebook. Stödj oss gärna genom att bli medlem. En organisation som har målet att få alla organisationer som arbear för barn att samarbeta för att nå bättre framgång. Vi vill ha ett mycket tydligt barnperspektiv i alla instanser som har med barn att göra, allt från skola, domstolar, andra myndigheter, med personal som är utbildade runt barn och som utgå ifrån barnen och deras bästa. Barnperspektivet måste bli mer än ett fint ord på pappret. Det skall vara något alla jobbar och verkar utifrån.

tisdag 30 december 2014

Fler som brister i utredningar

Att socialtjänstens utredningar ofta har brister är snart ingen nyhet längre.
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=87&artikel=6055899
Sex av länets kommuner ingår i undersökningen. Och på grund av bristerna riskerar barn och föräldrar hamnar i kläm. I Flens kommun blev två barn omhändertagna, vilket sedan underkändes i förvaltningsrätten.
– Det är ett trauma som man går igenom, man är totalt maktlös. Det är hemskt att de tar ens barn, berättar Karin som vi kallar henne, och som är mamma till de två barnen.
Karin och hennes juridiska ombud upplever båda att utredningen om ett omhändertagande av Karins två barn gjordes utan ordentliga observationer och byggde på lösa antaganden. De saknade beskrivningar på varför socialtjänsten gjort vissa antaganden om mamman. Senare underkändes omhändertagandet av Förvaltningsrätten.
 
Som sagt inget nytt Frågan är bara när man skall göra något åt det. Mer tid så att de hinner med att dokumentera, mallar för hur man skall göra utredningar så att tyckande tänkande och personliga åsikter försvinner.
Som jag skrev i mitt upprop v 51 handläggare borde man kolla i samtal med psykolog under utbildning men även inför anställning hur det ser ut med deras relationer som t.ex kontakt med partner, föräldrar, samt barn. Om de har destruktiva relationer hur skall de då kunna vara objektiva? De kan ha massor av sammanbrott utan att någon kollar.
De bedömer hur vi städar men kan ha fått stryk om de inte städade, De kanske har delad vårdnad eller är så osams med släkt att kontakt inte ens finns. Det kanske är de som orsakar sammanbrott på det personliga planet hur skall de då kunna medla eller samarbeta i jobbet? Om de själva ligger i t.ex en vårdnadstvist hur skall de kunna vara objektiva då de lägger en umgänges plan. Alla deras värderingar som skilsmässobarn eller missbrukar hem. som sviken eller orättvist behandlad lägger de ju i sina bedömningar. 
Det är väl inte mer än rimligt eller?
Upplagd av kl.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)