Uppsåt eller låta bli att följa lagen

I HN har det varit ett par artiklar runt hur ensamkommande barn placeras på boenden där de inte hör hemma eftersom det är boenden som egentligen är till för barn och ungdomar med problem.
Det finns skånska kommuner som betlat ca 5200 kr per dygn för att placera barn där http://www.hd.se/nyheter/skane/2015/06/08/skandalboendet-fick-5000-kronor-per-dygn/

Men det dyra företaget saknade erfarenhet och kompetens och slarvade med utredningar. Till slut tappade de kontrollen. Väktare fick anlitas.
Nu misstänker Skatteverket också att ägaren har dolt miljontillgångar

Lunds kommun betalade 140 000 kronor per månad för att ha ett barn. Vellinge skickade i oktober hit barn till en kostnad av 105 000 kronor i månaden. Hemmet har ett snittpris på 3500 kronor per dygn - långt ifrån de 1900 kronor som kommunen vanligtvis får i ersättning från Migrationsverket. I de högre priserna kan det ingå mer personalresurser, men ingen vård.

Av de 18 kommuner som kunnat särredovisa kostnaderna för placeringar i boenden som kommunen inte själv driver, har 14 redovisat stigande utgifter 2014 jämfört med året innan. I exempelvis Lund fördubblades utgifterna från knappt 8 till nästan 15 miljoner.

Ändå var det politiker som visste om att det saknades tillstånd och
http://www.hd.se/lokalt/helsingborg/2015/06/07/kommuner-berattade-inte-om-kaoset/

Kaoset bara fortsatte. Ingen av de ansvariga politikerna i Burlöv och Lund lyfte frågan om att det enda boendet som fanns – inte hade tillstånd

– Rent formellt bröt vi säkert mot regelverket. Men vi ställdes inför en akut situation som vi var tvungna att lösa. Jag kan inte hävda att jag inte visste. Jag är ansvarig. Jag sa redan då att jag är redo att ta kritiken när den kommer, säger han.
– Det vi lärt oss är att vi måste ha en framförhållning. Men det är svårt när vi samtidigt inte vet hur många barn som kommer.

Annons:

Burlövs kommun skickade 90 barn till hemmet utan tillstånd. Burlövs ordförande i socialnämnden, Inger Borgenberg (S), upprepar socialchefens ord om att det inte fanns någon annan möjlighet än att använda platserna på Makbo AB i Eslöv. Situationen var akut. Hon säger att de efter att de fått reda på att hemmet inte hade tillstånd bara skickade ett fåtal barn.
Larmade ni till någon myndighet att situationen var ohållbar?– Till vem?
Lyfte ni inte frågan att enda alternativet ni hade var ett hem utan tillstånd? Kanske till Migrationsverket?– Det kan inte vi stå mitt i natten och göra. Detta var en sådan otrolig situation.

Nu ger sig BO in och kritiserar det han också.
http://www.hd.se/nyheter/sverige/2015/06/08/bo-kritiserar-panikplacering/

Att bara skicka iväg ensamkommande barn utan att följa upp placeringarna och utan att larma är "oerhört allvarligt". Det menar barnombudsmannen, Fredrik Malmberg, efter att ha läst de första artiklarna i HD och Sydsvenskans granskning
De ensamkommande barnen har exakt samma rätt till skydd och omvårdnad som andra barn i Sverige.

– Därför blir man naturligtvis mycket upprörd när man läser era reportage om hur det kan gå till. Tyvärr är en del inte nytt för oss, men det blir tydligt belyst i era artiklar att det kan se ut på det här sättet. Och det är väldigt allvarligt.
 

Och nu får socialdepartementet frågan
http://www.hd.se/lokalt/helsingborg/2015/06/06/hem-ska-inte-kunna-drivas-utan-tillstand/

Företag ska inte komma undan med att säga att man inte kände till reglerna. Det ska inte gå att driva ett HVB utan tillstånd i Sverige. Det konstaterar Socialdepartementet

Kommunerna har ansvar för att kontrollera att det finns tillstånd och följer ett företag inte reglerna ska Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, polisanmäla.
– Jag känner inte till fallet men för mig framstår det som märkligt om det kunnat drivas under längre tid. Att kommunen inte själv känner till de regler som gäller - det är lite anmärkningsvärt.
– Det måste anses ligga i kommunens ansvar att säkerställa att man placerar barnen på ett HVB-hem som bedrivs enligt gällande lagstiftning.

Det tog ett halvår innan polisen påbörjade utredningen. Sedan lades ärendet ner för att polisen ansåg att det saknades uppsåt. Men enligt Socialdepartementet kan man inte komma undan med att säga att man inte kände till reglerna.
– Det här är som skatteregler. En rak bestämmelse och det är det här som gäller. För att driva verksamhet måste du ha tillstånd, säger Monika Malmqvist, departementssekreterare.
Hon poängterar att det i slutändan är åklagare som avgör om det ska väckas åtal i ett ärende, men enligt henne kan inte uppsåt avgöra om man bryter mot lagen.
– Man utgår från att du ska känna till det. Det är din plikt och skyldighet.
 

Det är just av den anledningen som så många ärenden likande vårt läggs ner. Svårt att bevisa uppsåt.  Men jag hävdar, precis som Monika Malmqvist, att det inte handlar om uppsåt eller inte utan om man följer lagen eller inte.  Man har en skyldighet att ta redan på vad lkagen säger och sedan följa det.

Ivo överväger nu att begära en överprövning av polisens beslut att lägga ner förundersökningen mot Makbo.
 

Hoppas att de gör det och jag skulle önska att man omprövar i många fler ärenden.