Bakgrund

Välkommen till min blogg som ursprungligen startade utifrån att vi förlorade två fosterbarn barn som bott hos oss nästan hela sitt liv. Vår berättelse ligger kvar härunder för de som är inte följt oss från början. I början handlade det om vad som hände oss och hur man hanterade hela ärendet ifrån myndigheters håll. Hur utsatt och rättslös man är och hur utlämnad man känner sig.

Jag har bytt forum en gång men det var mest utifrån att det gamla ibland inte accepterade vissa länkar och det hakade upp sig m.m. Det var också en sida där man kunde stängas ner om någon anmälde så jag valde att flytta den hit. Det gjorde jag i oktober 2010.

Då det gäller oss och vårt ärende är det ingen som arbetar för att barnen skall tillbaka till oss. Heller ingen som aktivt jobbar för att vi skall få finnas kvar i barnens liv. Sommaren 2014 dömdes handläggaren och chefen samt ordförande som tog beslutet om omplacering. Det är bara tredje gången tjänstemän döms för tjänstefel vad jag vet. Man har alltså i alla instanser konstaterat att de gjorde fel. Likaså vem som gjorde fel. Ändå gört förvaltningen komunen allt för att plocka bort oss trots kritiken, domen och det faktum att de bott här nästan hela sitt liv och har sin grundanknytning till oss.

Bloggen, som från början handlade om vad jag tvingades göra för att bli hörd. Det jag skrev och har skrivit gjorde jag från början utifrån min frustration över hur de barn vi älskar behandlas och hur myndigheter misskötter sin myndighetsutövning. Men bloggen har mer och mer kommit att bli en politisk blogg där fokus har flyttats från vårt enskilda ärende till att handla om min kamp för att ändra lagar utifrån från alla brister jag uppräckt under vår resa. Jag utgår fortfaraden ifrån Mark men jag har fått och får hela tiden fler och fler berättelser från andra håll. Jag går inte in i ärenden eftersom jag inte har full insyn men ger råd för hur de kan driva själva. Men jag känner igen alldeles för mycket och anser att hela systemet då det gäller socialtjänsten behöver ses över. Allt från utbildning hanteringen, riktlinjer, tolkning och granskning av den.

Jag har engagerat mig politiskt och gjort att jag kan för att förändra situationen främst för utsatta barn men även familjehem som vi själva men även för biologiska föräldrar samt tjänstemännen som arbetar i yrket. Som sagt det som driver mig är behovet av ett bättre barnperspektiv, att inga barn skall behöva slitas ifrån dem de älskar och känner sig trygga med utan väldigt starka väl grundade skäl.


Jag/vi har starta en ny organisation BPIS (barnperspektivet i Sverige) som kommer att jobba för ett tydligare barnperspektiv i Sverige på alla områden som har med barn att göra. www.bpis.nu Vi finns även på facebook. Stödj oss gärna genom att bli medlem. En organisation som har målet att få alla organisationer som arbear för barn att samarbeta för att nå bättre framgång. Vi vill ha ett mycket tydligt barnperspektiv i alla instanser som har med barn att göra, allt från skola, domstolar, andra myndigheter, med personal som är utbildade runt barn och som utgå ifrån barnen och deras bästa. Barnperspektivet måste bli mer än ett fint ord på pappret. Det skall vara något alla jobbar och verkar utifrån.

fredag 13 mars 2015

Vårdnadshavare på gott och ont

Det är många föräldrar som hamnar i strid med varandra efter en skillsmässa. Skadan blir störst då det är barn inblandade. Jag anser att man i varje kommun borde ha en en samarbetsombud som skulle kunna medla och om det inte går måste man titta på vem som är den som orsakar samarbetsproblem eller ställer till det värst. Så är det inte idag utan en kan ställa till det och sedan få vårdnaden med hänvisning till långa svåra samarbetsproblem och ingen tittar på om det är den som hävdar att de är så svåra är den som i verkligeheten orsakr dem.
http://www.bpis.se/pappa-far-ensam-vardnad-trots-att-barnet-riskerar-tappa-kontakt-med-mamma/
Tingsrätten slog fast att det inte fanns något självklar vårdnadsförälder. Båda färäldrarna hade misskött umgänget och det var därför dessutom inte säkert att vårdnaden skulle fungera smidigare om vårdnaden flyttades över till mamman. Med hänsyn till den så kallade kontinuitetsprincipen ansåg tingsrätten att det inte fanns skäl att bryta upp pojkens tillvaro och att han också i fortsättningen skulle bo hos pappan. Därför beslutades att pappan skulle få ensam vårdnad.
Mamman överklagade domen men Hovrätten för Västra Sverige anser också att pappan ska ha ensam vårdnad.

Risk för våld hos båda
Utredningen visar att det finns en risk för våld hos båda föräldrarna. Domstolen anser dock bland annat att det våld som pappan anklagats för inte har varit av allvarligare slag. Däremot riskerar pojken utsättas för eller tvingas bevittna våld hos mamman eftersom hennes nya partner tidigare dömts för ett flertal våldsbrott.
Vårdnadsutredningen hade kommit fram till att mamman borde få vårdnaden om pojken eftersom det annars finns risk för att pojken förlorar kontakten med henne. Pappans brister i umgänget talar även för den slutsatsen.
Hovrätten tar dock upp det faktum att umgänget förbättrats under hösten 2014 och att kontakten med båda föräldrarna inte skulle förbättras om mamman får vårdnaden.
”De fördelar för X (pojken) som det skulle innebära att Y (mamman) fick vårdnaden om honom, uppväger inte de nackdelar det skulle innebära för honom att bryta upp hans invanda tillvaro.”
 
Ja det verkar som en dom som ser till barnet istället för föräldrarna. Sedan är det synd att de kan använda barnet som slagpåse i sitt eget bråk.
Upplagd av kl.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)