Bakgrund

Välkommen till min blogg som ursprungligen startade utifrån att vi förlorade två fosterbarn barn som bott hos oss nästan hela sitt liv. Vår berättelse ligger kvar härunder för de som är inte följt oss från början. I början handlade det om vad som hände oss och hur man hanterade hela ärendet ifrån myndigheters håll. Hur utsatt och rättslös man är och hur utlämnad man känner sig.

Jag har bytt forum en gång men det var mest utifrån att det gamla ibland inte accepterade vissa länkar och det hakade upp sig m.m. Det var också en sida där man kunde stängas ner om någon anmälde så jag valde att flytta den hit. Det gjorde jag i oktober 2010.

Då det gäller oss och vårt ärende är det ingen som arbetar för att barnen skall tillbaka till oss. Heller ingen som aktivt jobbar för att vi skall få finnas kvar i barnens liv. Sommaren 2014 dömdes handläggaren och chefen samt ordförande som tog beslutet om omplacering. Det är bara tredje gången tjänstemän döms för tjänstefel vad jag vet. Man har alltså i alla instanser konstaterat att de gjorde fel. Likaså vem som gjorde fel. Ändå gört förvaltningen komunen allt för att plocka bort oss trots kritiken, domen och det faktum att de bott här nästan hela sitt liv och har sin grundanknytning till oss.

Bloggen, som från början handlade om vad jag tvingades göra för att bli hörd. Det jag skrev och har skrivit gjorde jag från början utifrån min frustration över hur de barn vi älskar behandlas och hur myndigheter misskötter sin myndighetsutövning. Men bloggen har mer och mer kommit att bli en politisk blogg där fokus har flyttats från vårt enskilda ärende till att handla om min kamp för att ändra lagar utifrån från alla brister jag uppräckt under vår resa. Jag utgår fortfaraden ifrån Mark men jag har fått och får hela tiden fler och fler berättelser från andra håll. Jag går inte in i ärenden eftersom jag inte har full insyn men ger råd för hur de kan driva själva. Men jag känner igen alldeles för mycket och anser att hela systemet då det gäller socialtjänsten behöver ses över. Allt från utbildning hanteringen, riktlinjer, tolkning och granskning av den.

Jag har engagerat mig politiskt och gjort att jag kan för att förändra situationen främst för utsatta barn men även familjehem som vi själva men även för biologiska föräldrar samt tjänstemännen som arbetar i yrket. Som sagt det som driver mig är behovet av ett bättre barnperspektiv, att inga barn skall behöva slitas ifrån dem de älskar och känner sig trygga med utan väldigt starka väl grundade skäl.


Jag/vi har starta en ny organisation BPIS (barnperspektivet i Sverige) som kommer att jobba för ett tydligare barnperspektiv i Sverige på alla områden som har med barn att göra. www.bpis.nu Vi finns även på facebook. Stödj oss gärna genom att bli medlem. En organisation som har målet att få alla organisationer som arbear för barn att samarbeta för att nå bättre framgång. Vi vill ha ett mycket tydligt barnperspektiv i alla instanser som har med barn att göra, allt från skola, domstolar, andra myndigheter, med personal som är utbildade runt barn och som utgå ifrån barnen och deras bästa. Barnperspektivet måste bli mer än ett fint ord på pappret. Det skall vara något alla jobbar och verkar utifrån.

lördag 7 mars 2015

Dags att se över lagen

Ministern Åsa Regner öppnar upp för möjligheten att förändra socialtjänstlagen
http://www.bpis.se/allt-fler-klagar-pa-socialtjansten/
”Det är tydligt att delar av socialtjänsten, i synnerhet den sociala barn- och ungdomsvården, har problem. Jag ser allvarligt på situationen. Därför har jag redan om två veckor bjudit in till ett dialogmöte om dessa frågor och förslag på förbättringar”.
Barn- och äldreministern väljer nu att gå så långt som att öppna för en eventuell lagändring.
”Vi ska också komma ihåg att socialtjänstlagen är 40 år gammal. Det kan finnas anledning att se över denna viktiga lag.”
 
Den som fått uppdraget från regeringen att titta på frågan är Cecilia Grefve, tidigare socialchef och nu nationell samordnare för den sociala barn- och ungdomsvården. I dagarna inleder hon arbetet med att besöka socialtjänster i ett 50-tal kommuner runtom i landet.
- Allt fler väljer bort myndighetsutövningen inom den sociala barn- och ungdomsvården för att jobba med annat. När jag började var arbetet som barnhandläggare det som hade högsta status. Vi måste arbeta för att återigen få upp samma syn igen, säger hon.
- Det är inte bra att de (klagomålen) ökar men samtidigt, hör inte folk av sig kan det heller inte bli bättre. Det som är viktigt är att människor får direkta svar på sina klagomål.
 
Som sagt socialtjänstlagen är över 40 år gammal och den behöver ses över.
Upplagd av kl.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)