Bakgrund

Välkommen till min blogg som ursprungligen startade utifrån att vi förlorade två fosterbarn barn som bott hos oss nästan hela sitt liv. Vår berättelse ligger kvar härunder för de som är inte följt oss från början. I början handlade det om vad som hände oss och hur man hanterade hela ärendet ifrån myndigheters håll. Hur utsatt och rättslös man är och hur utlämnad man känner sig.

Jag har bytt forum en gång men det var mest utifrån att det gamla ibland inte accepterade vissa länkar och det hakade upp sig m.m. Det var också en sida där man kunde stängas ner om någon anmälde så jag valde att flytta den hit. Det gjorde jag i oktober 2010.

Då det gäller oss och vårt ärende är det ingen som arbetar för att barnen skall tillbaka till oss. Heller ingen som aktivt jobbar för att vi skall få finnas kvar i barnens liv. Sommaren 2014 dömdes handläggaren och chefen samt ordförande som tog beslutet om omplacering. Det är bara tredje gången tjänstemän döms för tjänstefel vad jag vet. Man har alltså i alla instanser konstaterat att de gjorde fel. Likaså vem som gjorde fel. Ändå gört förvaltningen komunen allt för att plocka bort oss trots kritiken, domen och det faktum att de bott här nästan hela sitt liv och har sin grundanknytning till oss.

Bloggen, som från början handlade om vad jag tvingades göra för att bli hörd. Det jag skrev och har skrivit gjorde jag från början utifrån min frustration över hur de barn vi älskar behandlas och hur myndigheter misskötter sin myndighetsutövning. Men bloggen har mer och mer kommit att bli en politisk blogg där fokus har flyttats från vårt enskilda ärende till att handla om min kamp för att ändra lagar utifrån från alla brister jag uppräckt under vår resa. Jag utgår fortfaraden ifrån Mark men jag har fått och får hela tiden fler och fler berättelser från andra håll. Jag går inte in i ärenden eftersom jag inte har full insyn men ger råd för hur de kan driva själva. Men jag känner igen alldeles för mycket och anser att hela systemet då det gäller socialtjänsten behöver ses över. Allt från utbildning hanteringen, riktlinjer, tolkning och granskning av den.

Jag har engagerat mig politiskt och gjort att jag kan för att förändra situationen främst för utsatta barn men även familjehem som vi själva men även för biologiska föräldrar samt tjänstemännen som arbetar i yrket. Som sagt det som driver mig är behovet av ett bättre barnperspektiv, att inga barn skall behöva slitas ifrån dem de älskar och känner sig trygga med utan väldigt starka väl grundade skäl.


Jag/vi har starta en ny organisation BPIS (barnperspektivet i Sverige) som kommer att jobba för ett tydligare barnperspektiv i Sverige på alla områden som har med barn att göra. www.bpis.nu Vi finns även på facebook. Stödj oss gärna genom att bli medlem. En organisation som har målet att få alla organisationer som arbear för barn att samarbeta för att nå bättre framgång. Vi vill ha ett mycket tydligt barnperspektiv i alla instanser som har med barn att göra, allt från skola, domstolar, andra myndigheter, med personal som är utbildade runt barn och som utgå ifrån barnen och deras bästa. Barnperspektivet måste bli mer än ett fint ord på pappret. Det skall vara något alla jobbar och verkar utifrån.

söndag 24 augusti 2014

Spotta tuggummi = sexköp med barn

En liten film har figurerat på facebook ett tag. Hittade den nu så att jag kan dela http://www.expressen.se/omtalat/joel-kinnaman-ingen-som-forgripit-sig-sexuellt-pa-ett-barn-ska-komma-undan-med-/
Böter för att spotta tuggummi på gatan och böter för att köpa sex av ett barn? Vänta nu… Någonting är ruttet här!
Den svenske skådespelaren Joel Kinnaman tar ställning. Han vill se högre straff för människor som gjort sig skyldiga till sexövergrepp mot barn.
Samtidigt uppmanar han alla människor som håller med att dela klippet för att stödja kampen.
 
 Direkt kommer. http://www.expressen.se/nyheter/valdtog-sin-dotter-louise--slapps-nu-fri/
Under fem år - när flickan var mellan tio och femton år – tvingades Louise att utstå vanvård, hot och hundratals våldtäkter, enligt domen mot pappan.
Hon lyckades själv fly, utan att ha fått hjälp från samhället.
"Louises" pappa, som i dag är i 50-årsåldern, har i flera år vårdats på den rättspsykiatriska regionkliniken i Växjö. Men den slutna vården upphörde sommaren 2013 och han bosatte sig i Kronobergs län med fortsatt vårdplikt.
 
Efter att pappan dömdes för grovt sexuellt utnyttjande av underårig tilldömdes han senare också vårdnaden om flickan. Men han har tidigare själv medverkat i en intervju i Expressen och sagt att han inte ville ha någon kontakt med sin dotter.
– Jag har aldrig i helvete bett att få behålla vårdnaden om Louise. Jag är inte intresserad av att ha vårdnaden, har han tidigare sagt till Expressen.
Det var i januari 2007 som pappan dömdes i Göta hovrätt för grovt sexuellt utnyttjande av underårig till rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning. Därmed fastställdes den ursprungliga domen från Eksjö tingsrätt.
Av domarna framgår flickans egen skräckberättelse om livet med pappan och övergreppen som enligt domstolarna begicks mellan 2001 och 2006. Hon har bland annat berättat om hur hon tvingats genomföra omfattande sexuella handlingar samt leva i misären som följde av hans missbruk, där hon bland annat tvingades blanda droger åt honom. Övergreppen har enligt domarna skett när hon tältat tillsammans med pappan på en ö, i en husvagn samt i olika bostäder.
Pappan, som under hela rättsprocessen nekade till anklagelserna, ansökte sedan om resning i Högsta domstolen – som dock valde att inte bevilja något prövningstillstånd.
 
Nu släpps han, förövaren, men flickans liv är förstört och går inte att reparera. Sedan fick han trots vad han gjort vårdnaden. Hur är det möjligt? Lagar för svenska utsatta barn skyddar dem inte.

Nu kom en debatt artikel av Beatrice Ask http://www.expressen.se/debatt/skarp-straffen-for-sexbrott-mot-barn/
Ecpats nya kampanj mot sexuella brott mot barn har väckt stor uppmärksamhet. Inte minst som en följd av den filmsekvens med skådepelaren Joel Kinnaman, också Ecpat-ambassadör, som just nu delas flitigt i sociala medier. Detta är bra. Få saker är viktigare än engagemang - och förstås konkreta åtgärder - mot något så allvarligt som sexuella brott mot barn. Ecpat gör på detta område ett fantastiskt arbete och har varit drivande bakom flera viktiga framgångar för barns rättigheter både i Sverige och utomlands.
För mig som justitieminister är frågan av högsta prioritet. Polis och övriga rättsväsende ska arbeta målmedvetet för att utreda och klara upp sexuella brott mot barn. Straffen ska stå i proportion till brottens allvar. Kriminalvården ska vara inriktad på att förhindra återfall.
Utgångspunkten är självklar. Vi ska ha ett starkt straffrättsligt skydd mot samtliga handlingar som innebär att barn utsätts eller riskerar att utsättas för sexuella övergrepp. Lagstiftningen behöver därför kontinuerligt ses över och förbättras. Det handlar om både straffbestämmelsernas utformning och straffskalorna.
Inom kort tillsätter regeringen en utredning som bland annat avser det straffrättsliga skyddet mot köp av sexuell handling av barn. Det är inte rimligt att detta brott ska innehålla böter i straffskalan och vi vill se en skärpning. I den utredning som pågår om brottet kontakt med barn i sexuellt syfte är direktivet tydligt. Straffskalan, som i nuläget innehåller böter, ses över.
Utöver det behövs också en bredare debatt kring attityder vad som kan göras brett för att förhindra sexualbrott mot barn.
 
Det var på tiden.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar