Bakgrund

Välkommen till min blogg som ursprungligen startade utifrån att vi förlorade två fosterbarn barn som bott hos oss nästan hela sitt liv. Vår berättelse ligger kvar härunder för de som är inte följt oss från början. I början handlade det om vad som hände oss och hur man hanterade hela ärendet ifrån myndigheters håll. Hur utsatt och rättslös man är och hur utlämnad man känner sig.

Jag har bytt forum en gång men det var mest utifrån att det gamla ibland inte accepterade vissa länkar och det hakade upp sig m.m. Det var också en sida där man kunde stängas ner om någon anmälde så jag valde att flytta den hit. Det gjorde jag i oktober 2010.

Då det gäller oss och vårt ärende är det ingen som arbetar för att barnen skall tillbaka till oss. Heller ingen som aktivt jobbar för att vi skall få finnas kvar i barnens liv. Sommaren 2014 dömdes handläggaren och chefen samt ordförande som tog beslutet om omplacering. Det är bara tredje gången tjänstemän döms för tjänstefel vad jag vet. Man har alltså i alla instanser konstaterat att de gjorde fel. Likaså vem som gjorde fel. Ändå gört förvaltningen komunen allt för att plocka bort oss trots kritiken, domen och det faktum att de bott här nästan hela sitt liv och har sin grundanknytning till oss.

Bloggen, som från början handlade om vad jag tvingades göra för att bli hörd. Det jag skrev och har skrivit gjorde jag från början utifrån min frustration över hur de barn vi älskar behandlas och hur myndigheter misskötter sin myndighetsutövning. Men bloggen har mer och mer kommit att bli en politisk blogg där fokus har flyttats från vårt enskilda ärende till att handla om min kamp för att ändra lagar utifrån från alla brister jag uppräckt under vår resa. Jag utgår fortfaraden ifrån Mark men jag har fått och får hela tiden fler och fler berättelser från andra håll. Jag går inte in i ärenden eftersom jag inte har full insyn men ger råd för hur de kan driva själva. Men jag känner igen alldeles för mycket och anser att hela systemet då det gäller socialtjänsten behöver ses över. Allt från utbildning hanteringen, riktlinjer, tolkning och granskning av den.

Jag har engagerat mig politiskt och gjort att jag kan för att förändra situationen främst för utsatta barn men även familjehem som vi själva men även för biologiska föräldrar samt tjänstemännen som arbetar i yrket. Som sagt det som driver mig är behovet av ett bättre barnperspektiv, att inga barn skall behöva slitas ifrån dem de älskar och känner sig trygga med utan väldigt starka väl grundade skäl.


Jag/vi har starta en ny organisation BPIS (barnperspektivet i Sverige) som kommer att jobba för ett tydligare barnperspektiv i Sverige på alla områden som har med barn att göra. www.bpis.nu Vi finns även på facebook. Stödj oss gärna genom att bli medlem. En organisation som har målet att få alla organisationer som arbear för barn att samarbeta för att nå bättre framgång. Vi vill ha ett mycket tydligt barnperspektiv i alla instanser som har med barn att göra, allt från skola, domstolar, andra myndigheter, med personal som är utbildade runt barn och som utgå ifrån barnen och deras bästa. Barnperspektivet måste bli mer än ett fint ord på pappret. Det skall vara något alla jobbar och verkar utifrån.

fredag 8 augusti 2014

Ännu en replik

Då har det kommit ännu en replik på debatt artikeln.
http://www.dn.se/debatt/konstlad-konflikt-i-synen-pa-barnfragorna/
Men vad fel han hamnar.

Den senaste kartläggningen från 2011 visar att svensk lagstiftning står i överensstämmelse med barnkonventionen. Regeringen tillsatte dock förra året en utredning som ska se över om barnkonventionen bör bli svensk lag, eller om barns rättigheter kan stärkas genom andra lagändringar.
 
Undrar varför man utreder om det redan fungerar.
Den som vill att barnkonventionen ska bli en svensk lag bör till exempel beakta att konventionen är resultatet av internationella förhandlingar. Den är därför vag och ger utrymme för tolkningar i en utsträckning vi försöker undvika i lagstiftning. Belgien har infört barnkonventionen som lag men tillåter samtidigt barnaga. Det framstår som oförenligt för oss, men inte för belgarna. Kanske är det bättre att omsätta konventionens principer i svensk lagtext som regering och riksdag utformar? 
 
Men varför leta efter det som brister? Vi har inte lagen och nästan inga av de lagar som finns är kopplade till några konsekvenser. Man erkänner inte att missförhållanden finns och de som erkänts får ingen ersättning ( Ok ca hälften har fått) Lagarna i Sverige är ju också så luddiga att de kan tolkas olika både från förvaltning till förvaltning men även inom samma förvaltning.
När det gäller debattörernas synpunkter på socialtjänsten kan man konstatera att andelen individer som får försörjningsstöd är lika stor i dag som 2006 och att andelen hushåll som får försörjningsstöd har minskat sedan 2006, trots att högkonjunkturen 2006 förbytts i en lång, internationell lågkonjunktur. Sverige har enligt SCB EU:s lägsta andel invånare som lever med låg materiell standard. Andelen har minskat betydligt sedan 2006. Andelen barn som lever med låg ekonomisk standard har mer än halverats sedan 2007. Om belastningen på socialtjänsten har ökat beror det alltså inte på försörjningsstödet
 
Men det handlar ju inte om de som går på försörjningsstöd utan de som som utsätts för myndighets utövning.
De allra flesta barn i Sverige växer upp under trygga förhållanden, men vi måste hela tiden förbättra arbetet med att ge alla barn en bra start. Barns möjligheter till ett gott liv påverkas dock inte av hur man löser juridisk-tekniska frågor, hur mycket oppositionspolitiker än försöker ge sken av det.
 
Och det är inte för de barn som redan lever tryggt utan för de som inte gör det. Om man tar barn måste man också säkerställa att man gör ett bättre jobb än deras föräldrar. Man måste säkerställa att de får det bättre.
Sedan är det inte juridiskt tekniska frågor utan en fråga om att man inte följer lagen. Att lagen inte är tydlig nog. Att barn inte har det så bra som han påstår.
Upplagd av kl.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)