Bakgrund

Välkommen till min blogg som ursprungligen startade utifrån att vi förlorade två fosterbarn barn som bott hos oss nästan hela sitt liv. Vår berättelse ligger kvar härunder för de som är inte följt oss från början. I början handlade det om vad som hände oss och hur man hanterade hela ärendet ifrån myndigheters håll. Hur utsatt och rättslös man är och hur utlämnad man känner sig.

Jag har bytt forum en gång men det var mest utifrån att det gamla ibland inte accepterade vissa länkar och det hakade upp sig m.m. Det var också en sida där man kunde stängas ner om någon anmälde så jag valde att flytta den hit. Det gjorde jag i oktober 2010.

Då det gäller oss och vårt ärende är det ingen som arbetar för att barnen skall tillbaka till oss. Heller ingen som aktivt jobbar för att vi skall få finnas kvar i barnens liv. Sommaren 2014 dömdes handläggaren och chefen samt ordförande som tog beslutet om omplacering. Det är bara tredje gången tjänstemän döms för tjänstefel vad jag vet. Man har alltså i alla instanser konstaterat att de gjorde fel. Likaså vem som gjorde fel. Ändå gört förvaltningen komunen allt för att plocka bort oss trots kritiken, domen och det faktum att de bott här nästan hela sitt liv och har sin grundanknytning till oss.

Bloggen, som från början handlade om vad jag tvingades göra för att bli hörd. Det jag skrev och har skrivit gjorde jag från början utifrån min frustration över hur de barn vi älskar behandlas och hur myndigheter misskötter sin myndighetsutövning. Men bloggen har mer och mer kommit att bli en politisk blogg där fokus har flyttats från vårt enskilda ärende till att handla om min kamp för att ändra lagar utifrån från alla brister jag uppräckt under vår resa. Jag utgår fortfaraden ifrån Mark men jag har fått och får hela tiden fler och fler berättelser från andra håll. Jag går inte in i ärenden eftersom jag inte har full insyn men ger råd för hur de kan driva själva. Men jag känner igen alldeles för mycket och anser att hela systemet då det gäller socialtjänsten behöver ses över. Allt från utbildning hanteringen, riktlinjer, tolkning och granskning av den.

Jag har engagerat mig politiskt och gjort att jag kan för att förändra situationen främst för utsatta barn men även familjehem som vi själva men även för biologiska föräldrar samt tjänstemännen som arbetar i yrket. Som sagt det som driver mig är behovet av ett bättre barnperspektiv, att inga barn skall behöva slitas ifrån dem de älskar och känner sig trygga med utan väldigt starka väl grundade skäl.


Jag/vi har starta en ny organisation BPIS (barnperspektivet i Sverige) som kommer att jobba för ett tydligare barnperspektiv i Sverige på alla områden som har med barn att göra. www.bpis.nu Vi finns även på facebook. Stödj oss gärna genom att bli medlem. En organisation som har målet att få alla organisationer som arbear för barn att samarbeta för att nå bättre framgång. Vi vill ha ett mycket tydligt barnperspektiv i alla instanser som har med barn att göra, allt från skola, domstolar, andra myndigheter, med personal som är utbildade runt barn och som utgå ifrån barnen och deras bästa. Barnperspektivet måste bli mer än ett fint ord på pappret. Det skall vara något alla jobbar och verkar utifrån.

fredag 11 december 2015

Inte bara nådd utan passerad

I en ledare in dag tas upp att gränsen inte bara är nådd utan den är passerad vad gäller socialtjänsten
http://www.expressen.se/ledare/det-yttersta-sociala-skyddsnatet-brister/
Får socialtjänsten fungera hur illa som helst? Eller finns det något sorts kontrollsystem? Ja, självklart. Det handlar ju om välfärdslandet Sverige.
Socialtjänsterna ute i landets kommuner kan lex Sarah.
Men på torsdagen gjorde IVO tvärtom. Man ställde sig på kommunernas sida och larmade: Strömmen av ensamkommande - drygt 32 000 hittills i år - har gjort situationen i socialtjänsten akut ohållbar.
Enligt Birgitta Hagström på IVO kan inte myndigheten arbeta som vanligt längre: "Inget blir bättre av att vi stampar med foten, ställer krav, förelägger, hotar med vite. Det här är en politisk fråga."
IVO kommer att meddela regeringen "vilken dag som helst" om att kommunernas möjligheter är "definitivt uttömda", säger Hagström. Symptomatiskt nog har 30 kommuner lex Sarah-anmält sig för missförhållanden vad gäller vården av ensamkommande.
Krismyndigheten MSB larmar också: Situationen för socialtjänsten försämras snabbt på flera håll. Arbetsbelastningen beskrivs som "icke hanterbar".
Det är de mest utsatta som drabbas när det sociala skyddsnätet brister.
Socialtjänsterna hinner exempelvis inte kontrollera familjehem så noga längre. Det ledde till att en ensamkommande pojke i Vallentuna placerades hos en familj där pappan var dömd för sexualbrott.

Tidningen Dagens Samhälle skriver att SKL efterlyser sänkta krav på familjehemsutredningar. När tidningen frågar SKL om detta inte kan leda till att barn placeras i helt olämpliga hem blir svaret: "Absolut."
Nöden har ingen välfärdslag.
Antalet ensamkommande leder också till undanträngningseffekter.
Medborgare som behöver stöd och hjälp kommer i kläm. Bland dem finns förstås barn som far illa i sina hem.
Det har också blivit svårt att hitta HVB-hem till inrikes födda barn, bland annat för att många nyöppnade HVB-hem drivs av företag som inriktar sig på ensamkommande.
Regeringen - och oppositionen - måste verka för att inflödet av ensamkommande minskas drastiskt och snabbt. Dessutom måste åldersbestämning börja praktiseras ordentligt. I dag skickas alla asylsökande som säger sig vara under 18 ut i kommunerna.
Det leder enligt flera vittnesmål till att människor som är ända upp i 30-årsåldern hamnar på HVB-hem.
Åldersbedömningar borde göras direkt efter ankomst om det råder tvivel om en asylsökandes ålder.
Dessutom är det läge att överväga om barn över 16 år borde tas om hand av staten, för att avlasta kommunerna.
Regeringen måste se till att revorna i socialtjänsten kan repareras. Rädda socialtjänsten.

ja det hjälper väl inte att säga att det har jag och många med mig sagt länge. Frågan är bara vad man gör åt det.
 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar