Bakgrund

Välkommen till min blogg som ursprungligen startade utifrån att vi förlorade två fosterbarn barn som bott hos oss nästan hela sitt liv. Vår berättelse ligger kvar härunder för de som är inte följt oss från början. I början handlade det om vad som hände oss och hur man hanterade hela ärendet ifrån myndigheters håll. Hur utsatt och rättslös man är och hur utlämnad man känner sig.

Jag har bytt forum en gång men det var mest utifrån att det gamla ibland inte accepterade vissa länkar och det hakade upp sig m.m. Det var också en sida där man kunde stängas ner om någon anmälde så jag valde att flytta den hit. Det gjorde jag i oktober 2010.

Då det gäller oss och vårt ärende är det ingen som arbetar för att barnen skall tillbaka till oss. Heller ingen som aktivt jobbar för att vi skall få finnas kvar i barnens liv. Sommaren 2014 dömdes handläggaren och chefen samt ordförande som tog beslutet om omplacering. Det är bara tredje gången tjänstemän döms för tjänstefel vad jag vet. Man har alltså i alla instanser konstaterat att de gjorde fel. Likaså vem som gjorde fel. Ändå gört förvaltningen komunen allt för att plocka bort oss trots kritiken, domen och det faktum att de bott här nästan hela sitt liv och har sin grundanknytning till oss.

Bloggen, som från början handlade om vad jag tvingades göra för att bli hörd. Det jag skrev och har skrivit gjorde jag från början utifrån min frustration över hur de barn vi älskar behandlas och hur myndigheter misskötter sin myndighetsutövning. Men bloggen har mer och mer kommit att bli en politisk blogg där fokus har flyttats från vårt enskilda ärende till att handla om min kamp för att ändra lagar utifrån från alla brister jag uppräckt under vår resa. Jag utgår fortfaraden ifrån Mark men jag har fått och får hela tiden fler och fler berättelser från andra håll. Jag går inte in i ärenden eftersom jag inte har full insyn men ger råd för hur de kan driva själva. Men jag känner igen alldeles för mycket och anser att hela systemet då det gäller socialtjänsten behöver ses över. Allt från utbildning hanteringen, riktlinjer, tolkning och granskning av den.

Jag har engagerat mig politiskt och gjort att jag kan för att förändra situationen främst för utsatta barn men även familjehem som vi själva men även för biologiska föräldrar samt tjänstemännen som arbetar i yrket. Som sagt det som driver mig är behovet av ett bättre barnperspektiv, att inga barn skall behöva slitas ifrån dem de älskar och känner sig trygga med utan väldigt starka väl grundade skäl.


Jag/vi har starta en ny organisation BPIS (barnperspektivet i Sverige) som kommer att jobba för ett tydligare barnperspektiv i Sverige på alla områden som har med barn att göra. www.bpis.nu Vi finns även på facebook. Stödj oss gärna genom att bli medlem. En organisation som har målet att få alla organisationer som arbear för barn att samarbeta för att nå bättre framgång. Vi vill ha ett mycket tydligt barnperspektiv i alla instanser som har med barn att göra, allt från skola, domstolar, andra myndigheter, med personal som är utbildade runt barn och som utgå ifrån barnen och deras bästa. Barnperspektivet måste bli mer än ett fint ord på pappret. Det skall vara något alla jobbar och verkar utifrån.

måndag 7 december 2015

Ensamkommande

Att det kommer många och det skapar kaos på många håll är inte nyhet längre.
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=95&artikel=6319479
Inte bara fältassistenterna kan tvingas lägga ner den ordinarie verksamheten för att ta hand om ensamkommande barn i Borås

Kommunstyrelsens ordförande i Borås, Ulf Olsson, är mycket bekymrad.
Han menar att antalet ensamkommande barn är så stort att det råder brist på en rad olika yrkesgrupper.
– Socionomer, förskollärare, läkare och andra är helt enkelt en bristvara just nu, säger han.
– Men socionomer är mest akut eftersom lagen säger att vi måste utreda och placera ensamkommande barn, och det är socionomerna som har den utbildningen.
På måndagen hålls ett krismöte i Borås om hur man ska lösa den akuta situationen.
 

I Kronoberg håller man på att granska, det har varit ett uppsving vad gäller orosanmälningar
http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=106&grupp=22525
Antalet barnavårdsutredningar i länet har ökat från cirka 1000 styck år 2010 till knappt 2000 som är prognosen för i år. Ökningen är på ungefär 85 procent på fem, sex år
Under samma period har antalet orosanmälningar ökat med 100 procent. Antalet fall som "går vidare" till utredning är alltså nästan lika många. 
Per Sandberg, socialchef i Växjö, säger att det ökade antalet utredningar inom socialtjänsten i Växjö och i övriga länet troligen beror på att fler fall med barn som misstänks fara illa upptäcks när antalet orosanmälningar ökar. 
– Många av de anmälningar som kommer in är korrekta, säger Per Sandberg. 
Men han lyfter också fram en annan aspekt. En sak han redan tidigare i höst uppmärksammade i en debattartikel i Dagens Samhälle
Per Sandberg menar att socialsekreterare i dag upplever en ökad press att öppna utredningar. De känner sig granskade av medier och myndigheter, framförallt efter det som hände med åttaåriga Yara i Karlskrona. Hon mördades av sina vårdnadshavare på våren 2014. 
De vågar inte avskriva anmälningar eller bevilja tidigt stöd. Istället sätts omfattande utredningar igång. 
Det är ett jättetryck på en socialsekreterare i dag. Det är från media, det är från de statliga tillsynsmyndigheterna. Det kan vara så att man öppnar utredningar i onödan, men hellre en för mycket, än en för lite"
 
Att inleda utredningar på fel grunder kan föra med sig problem. Barn och deras familjer granskas ingående och det riskerar att bli svåra utredningar där familjer vänder sig från myndigheterna. 
De känner sig kränkta. 
– Det finns en del föräldrar som är helt oförstående. De är oerhört kritiska. Om man inte kommer överens med föräldrarna så kan det leda till ett tvångsomhändertagande, säger Per Sandberg. 
Att de riskerar att få sitt barn tvångsomhändertaget är en orsak till att en del föräldrar låter sig bli granskade trots att det inte finns tillräckliga skäl till att inleda en utredning från första början. 
 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar