Bakgrund

Välkommen till min blogg som ursprungligen startade utifrån att vi förlorade två fosterbarn barn som bott hos oss nästan hela sitt liv. Vår berättelse ligger kvar härunder för de som är inte följt oss från början. I början handlade det om vad som hände oss och hur man hanterade hela ärendet ifrån myndigheters håll. Hur utsatt och rättslös man är och hur utlämnad man känner sig.

Jag har bytt forum en gång men det var mest utifrån att det gamla ibland inte accepterade vissa länkar och det hakade upp sig m.m. Det var också en sida där man kunde stängas ner om någon anmälde så jag valde att flytta den hit. Det gjorde jag i oktober 2010.

Då det gäller oss och vårt ärende är det ingen som arbetar för att barnen skall tillbaka till oss. Heller ingen som aktivt jobbar för att vi skall få finnas kvar i barnens liv. Sommaren 2014 dömdes handläggaren och chefen samt ordförande som tog beslutet om omplacering. Det är bara tredje gången tjänstemän döms för tjänstefel vad jag vet. Man har alltså i alla instanser konstaterat att de gjorde fel. Likaså vem som gjorde fel. Ändå gört förvaltningen komunen allt för att plocka bort oss trots kritiken, domen och det faktum att de bott här nästan hela sitt liv och har sin grundanknytning till oss.

Bloggen, som från början handlade om vad jag tvingades göra för att bli hörd. Det jag skrev och har skrivit gjorde jag från början utifrån min frustration över hur de barn vi älskar behandlas och hur myndigheter misskötter sin myndighetsutövning. Men bloggen har mer och mer kommit att bli en politisk blogg där fokus har flyttats från vårt enskilda ärende till att handla om min kamp för att ändra lagar utifrån från alla brister jag uppräckt under vår resa. Jag utgår fortfaraden ifrån Mark men jag har fått och får hela tiden fler och fler berättelser från andra håll. Jag går inte in i ärenden eftersom jag inte har full insyn men ger råd för hur de kan driva själva. Men jag känner igen alldeles för mycket och anser att hela systemet då det gäller socialtjänsten behöver ses över. Allt från utbildning hanteringen, riktlinjer, tolkning och granskning av den.

Jag har engagerat mig politiskt och gjort att jag kan för att förändra situationen främst för utsatta barn men även familjehem som vi själva men även för biologiska föräldrar samt tjänstemännen som arbetar i yrket. Som sagt det som driver mig är behovet av ett bättre barnperspektiv, att inga barn skall behöva slitas ifrån dem de älskar och känner sig trygga med utan väldigt starka väl grundade skäl.


Jag/vi har starta en ny organisation BPIS (barnperspektivet i Sverige) som kommer att jobba för ett tydligare barnperspektiv i Sverige på alla områden som har med barn att göra. www.bpis.nu Vi finns även på facebook. Stödj oss gärna genom att bli medlem. En organisation som har målet att få alla organisationer som arbear för barn att samarbeta för att nå bättre framgång. Vi vill ha ett mycket tydligt barnperspektiv i alla instanser som har med barn att göra, allt från skola, domstolar, andra myndigheter, med personal som är utbildade runt barn och som utgå ifrån barnen och deras bästa. Barnperspektivet måste bli mer än ett fint ord på pappret. Det skall vara något alla jobbar och verkar utifrån.

torsdag 22 augusti 2013

Viktigast för hur barn lyckas i skolan

Hittade en debattartikel av Alf B Svensson om vad som gör att barn lyckas i skolan; 
Efter att ha arbetat 40 år som skolpsykolog och mött 5 000 barn med skolsvårigheter vet jag att du och jag som föräldrar kan göra mycket för att hjälpa våra barn att lyckas bättre. Även om vi bara har gått ut vanlig grundskola.
http://www.aftonbladet.se/debatt/debattamnen/skola/article17316516.ab
Skolan behöver mer resurser, mindre klasser, fler lärare och specialpedagoger. Men skolans viktigaste, mest outnyttjade resurs, och lärarnas bästa medarbetare, är föräldrarna.
Nu börjar ett nytt läsår. Varje rektor borde då informera föräldrarna om hur viktiga de är och tala om vad de kan göra för att hjälpa sina barn att lyckas i skolan. Att inte göra det är ett samhällsekonomiskt slöseri, en inkompetensförklaring av föräldrarna och ett stort svek mot våra barn. Framförallt mot barn från resurssvaga familjer, där har ett ökat föräldraengagemang har störst effekt.
  • Prata mycket med barnen. Läs för barnen och uppmuntra dem att läsa själva. Då får de ett rikt ordförråd som betyder mycket för deras framgång i skolan.
  • Ställ tydliga krav och ha höga förväntningar. Hur våra barn lyckas både i skolan och i livet beror mer på att de anstränger sig och gör sitt bästa än på deras begåvning. Även om begåvningen inte är oväsentlig.
  • Stärk ditt barns självkänsla och självförtroende. Uppmuntra alla framsteg, i synnerhet om du har barn med skolsvårigheter. Med en bra självkänsla och ett gott självförtroende ger de inte upp lika lätt när de misslyckas.
  • Tala ofta med dina barn om hur viktigt det är att de lyckas i skolan. Att barn till välutbildade föräldrar får bättre betyg beror till stor del på att de har en mer positiv attityd till utbildning.
  • Ha en tydlig struktur på dagen. Med bestämda tider för när ni ska äta, när det är dags att göra läxor, när det är tid för lek och avkoppling och när det är dags att lägga sig. Sätt gränser för tiden vid datorn och mobilen.
  • Hur bra vi presterar beror på hur mycket vi tränar. Se därför till att barnen gör sina läxor. Hjälp dem om det behövs. Barn med inlärningssvårigheter som gör sina läxor lyckas lika bra som normalbegåvade barn som aldrig gör sina läxor.
 

Egentligen borde det inte vara något nytt men för många är det nog ändå just det.
Vilka bra råd.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar