Bakgrund

Välkommen till min blogg som ursprungligen startade utifrån att vi förlorade två fosterbarn barn som bott hos oss nästan hela sitt liv. Vår berättelse ligger kvar härunder för de som är inte följt oss från början. I början handlade det om vad som hände oss och hur man hanterade hela ärendet ifrån myndigheters håll. Hur utsatt och rättslös man är och hur utlämnad man känner sig.

Jag har bytt forum en gång men det var mest utifrån att det gamla ibland inte accepterade vissa länkar och det hakade upp sig m.m. Det var också en sida där man kunde stängas ner om någon anmälde så jag valde att flytta den hit. Det gjorde jag i oktober 2010.

Då det gäller oss och vårt ärende är det ingen som arbetar för att barnen skall tillbaka till oss. Heller ingen som aktivt jobbar för att vi skall få finnas kvar i barnens liv. Sommaren 2014 dömdes handläggaren och chefen samt ordförande som tog beslutet om omplacering. Det är bara tredje gången tjänstemän döms för tjänstefel vad jag vet. Man har alltså i alla instanser konstaterat att de gjorde fel. Likaså vem som gjorde fel. Ändå gört förvaltningen komunen allt för att plocka bort oss trots kritiken, domen och det faktum att de bott här nästan hela sitt liv och har sin grundanknytning till oss.

Bloggen, som från början handlade om vad jag tvingades göra för att bli hörd. Det jag skrev och har skrivit gjorde jag från början utifrån min frustration över hur de barn vi älskar behandlas och hur myndigheter misskötter sin myndighetsutövning. Men bloggen har mer och mer kommit att bli en politisk blogg där fokus har flyttats från vårt enskilda ärende till att handla om min kamp för att ändra lagar utifrån från alla brister jag uppräckt under vår resa. Jag utgår fortfaraden ifrån Mark men jag har fått och får hela tiden fler och fler berättelser från andra håll. Jag går inte in i ärenden eftersom jag inte har full insyn men ger råd för hur de kan driva själva. Men jag känner igen alldeles för mycket och anser att hela systemet då det gäller socialtjänsten behöver ses över. Allt från utbildning hanteringen, riktlinjer, tolkning och granskning av den.

Jag har engagerat mig politiskt och gjort att jag kan för att förändra situationen främst för utsatta barn men även familjehem som vi själva men även för biologiska föräldrar samt tjänstemännen som arbetar i yrket. Som sagt det som driver mig är behovet av ett bättre barnperspektiv, att inga barn skall behöva slitas ifrån dem de älskar och känner sig trygga med utan väldigt starka väl grundade skäl.


Jag/vi har starta en ny organisation BPIS (barnperspektivet i Sverige) som kommer att jobba för ett tydligare barnperspektiv i Sverige på alla områden som har med barn att göra. www.bpis.nu Vi finns även på facebook. Stödj oss gärna genom att bli medlem. En organisation som har målet att få alla organisationer som arbear för barn att samarbeta för att nå bättre framgång. Vi vill ha ett mycket tydligt barnperspektiv i alla instanser som har med barn att göra, allt från skola, domstolar, andra myndigheter, med personal som är utbildade runt barn och som utgå ifrån barnen och deras bästa. Barnperspektivet måste bli mer än ett fint ord på pappret. Det skall vara något alla jobbar och verkar utifrån.

fredag 2 augusti 2013

Varför inte kvalitetssäkra

Återigen en artikel om ett hem där det inte fungerar här i ett familjehem. http://www.familjehemscenter.nu/wp-content/uploads/2012/05/tidningsartikel.pdf
De kräver hårdare krav för att bli familjehem,
De vill att man skall söka och få tillstånd för att bedriva organisationer som har familjehem.
Idag kan vem som helst starta en organisation som tillhandahåller och utreder familjehem.
Det konstiga är att det är olika regler beroende på om man utreder familjehemen eller låter någon konslut göra det. För en organistaion som själv utreder krävs tillstånd men om de låter en konsult göra det så behöver de inte tillstånd. Märkligt.

Jag själv efterlyser en gemensam organisation för familjehem där de kan vara organiserade och där man har samma krav, samma utredningar och samma avtal och regler. En typ av fackförbund för familjehem.

Sedan tar de upp ett antal ärenden där det gått åt skogen. Familjehem som inte skött sina uppdrag. Och man skyller på att det är brist på familjehem så man tar vad man har.
Tror inte riktigt på det argumentet. Man kan ändå rata dem man inte tror kommer att göra ett bra jobb och skall framför allt följa upp men där missas massor.
Vet ett antal familjehem som bara utretts i början men sedan har andra efterförljande kommuner bara hängt på trots att mycket kan ändra sig. Sedan har jag stött på så många olika kommuner. en del är hårda i sin granskning medan andra bara är tacksam för att man hör av sig. En del säger att de vill använda familjen men hör sdan aldrig av sig mer medan andra hör av sig och det känns som de vill placera alla barn de har i samma familj bara för att fungerar.

Men sedan är det ju faktiskt så att det lyckas för de flesta. Jag skulle vilja att man koncentrerade sig på det och ta reda på varför.
Varför är ingen intresserad av att kvalitetssäkra det jobb vi gör.
Att utvärdera det vi gör och varför vi lyckas borde sedan ligga till grund för fortsatt arbete.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar