Bakgrund

Välkommen till min blogg som ursprungligen startade utifrån att vi förlorade två fosterbarn barn som bott hos oss nästan hela sitt liv. Vår berättelse ligger kvar härunder för de som är inte följt oss från början. I början handlade det om vad som hände oss och hur man hanterade hela ärendet ifrån myndigheters håll. Hur utsatt och rättslös man är och hur utlämnad man känner sig.

Jag har bytt forum en gång men det var mest utifrån att det gamla ibland inte accepterade vissa länkar och det hakade upp sig m.m. Det var också en sida där man kunde stängas ner om någon anmälde så jag valde att flytta den hit. Det gjorde jag i oktober 2010.

Då det gäller oss och vårt ärende är det ingen som arbetar för att barnen skall tillbaka till oss. Heller ingen som aktivt jobbar för att vi skall få finnas kvar i barnens liv. Sommaren 2014 dömdes handläggaren och chefen samt ordförande som tog beslutet om omplacering. Det är bara tredje gången tjänstemän döms för tjänstefel vad jag vet. Man har alltså i alla instanser konstaterat att de gjorde fel. Likaså vem som gjorde fel. Ändå gört förvaltningen komunen allt för att plocka bort oss trots kritiken, domen och det faktum att de bott här nästan hela sitt liv och har sin grundanknytning till oss.

Bloggen, som från början handlade om vad jag tvingades göra för att bli hörd. Det jag skrev och har skrivit gjorde jag från början utifrån min frustration över hur de barn vi älskar behandlas och hur myndigheter misskötter sin myndighetsutövning. Men bloggen har mer och mer kommit att bli en politisk blogg där fokus har flyttats från vårt enskilda ärende till att handla om min kamp för att ändra lagar utifrån från alla brister jag uppräckt under vår resa. Jag utgår fortfaraden ifrån Mark men jag har fått och får hela tiden fler och fler berättelser från andra håll. Jag går inte in i ärenden eftersom jag inte har full insyn men ger råd för hur de kan driva själva. Men jag känner igen alldeles för mycket och anser att hela systemet då det gäller socialtjänsten behöver ses över. Allt från utbildning hanteringen, riktlinjer, tolkning och granskning av den.

Jag har engagerat mig politiskt och gjort att jag kan för att förändra situationen främst för utsatta barn men även familjehem som vi själva men även för biologiska föräldrar samt tjänstemännen som arbetar i yrket. Som sagt det som driver mig är behovet av ett bättre barnperspektiv, att inga barn skall behöva slitas ifrån dem de älskar och känner sig trygga med utan väldigt starka väl grundade skäl.


Jag/vi har starta en ny organisation BPIS (barnperspektivet i Sverige) som kommer att jobba för ett tydligare barnperspektiv i Sverige på alla områden som har med barn att göra. www.bpis.nu Vi finns även på facebook. Stödj oss gärna genom att bli medlem. En organisation som har målet att få alla organisationer som arbear för barn att samarbeta för att nå bättre framgång. Vi vill ha ett mycket tydligt barnperspektiv i alla instanser som har med barn att göra, allt från skola, domstolar, andra myndigheter, med personal som är utbildade runt barn och som utgå ifrån barnen och deras bästa. Barnperspektivet måste bli mer än ett fint ord på pappret. Det skall vara något alla jobbar och verkar utifrån.

söndag 25 augusti 2013

Trasdockans dag

Idag är det trasdockans dag. Det är varje år med artister och information för att lyfta sexuellt utnyttjade barns situation. Program och tider hittar ni här
Kl 13.00-19.00 på medborgarplatsen.
Utöver artister så som Dogge Doggelito, Babsan, Knut, Dreaming of Space, Èrica Zuleta, David Prinya, Nathalie Niklasson, och Modupeh kommer vi att ha politiker och mycket underhållning runt omkring. Även Martin Hellberg kommer att hålla tal.
Kramhundar finns på plats från Assistenthunden, Husse kommer att dela ut kramdjur till barnen, Nordic Garrison kommer att gå runt och hälsa på barn och vuxna, ansiktsmålare finns på plats. RSCI, ATSUB Uppsala, ATSUB, Busta och Army of survivors att ha informationsbord och bokbord där årets antologi ”Skrik för Trasdockan 2013″ kommer att finnas tillgänglig att köpa. Vi kommer även att ha ett lotteri där vinster från bland annat Indiska, Vikingline, Smarta prylar, Cool Stuff, Bio Rio, Glitter, Blu Radisson går att vinna!
Klockan 16.00 kommer Thor-Björn Bergmans film ”Pojken och Tanten som inte ville förstå” att visas inne i Debaser följt av en diskussion. Där kommer det även att finnas en konstutställning skapad av Cecilia Falk – student på Kungliga konsthögskolan i Stockholm som kommer att pågå under hela dagen.
TYFRI MC Klubb och alla som ska åka motorcykel från Fittja till Medborgarplatsen med vår Trasdocka samlas 15.30 vid Röda Caféet. De åker 16.20 och är framme på Medborgarplatsen 17.15 och överlämnar Trasdockan till Barnombudsmannen Fredrik Malmberg. Vill du vara med i motorcykelcortegen så är du väldigt välkommen att delta
Sedan delar de ut pris
 
De har en minut för dessa barn men inga tysta utan de skriker. Direkt efter det skall en person som jobbat hårt för barn få pris.
Någon som har fått nomineringen därför att de gjort en extra ordinär insats för utsatta barn i Sverige och varför.
Jag vet vem som kommer att stå där på trappan och jag är glad, grattis. Densamma sitter sedan i tv 4 soffan i morgon.

Samtidigt skrivs det om en snart förlorad generation http://www.aftonbladet.se/nyheter/article17347170.ab för ett år sedan var de 700 000 nu är de ca 1 miljon barn från syrien är på flykt.
Enligt Guterres har många av barnen i lägren sömnsvårigheter, "märkliga beteenden" och många av dem har slutat prata på grund av de trauman de utsatts för.
– Jag minns en fyraårig flicka i ett tält i Zaatari. Jag tillbringade 15-20 minuter med henne och hon bara sköt och sköt och sköt med en låtsaspistol, det var omöjligt att få henne att sluta, sa han.
Ingen lösning på gång.
Kampen får inte stanna av, får inte sluta för barnen är vår framtid och utan dem så finns det ingen framtid alls.
Barn både här i Sverige och utomlands med sina trauman, sina skräckupplevelser, sin bild at vuxna som inte brydde sig vilket ofta lär dem att empati inte är något som betyder något eftersom de aldrig själva mött den. Barn som lär sig att inte släppa någon in på livet för det sårar, att inte engagera sig för det hjälper inte. Barn som inte blir lyssnade på. Barn som inte protesterar eller gråter för ingen bry sig ändå .
Och det är de som växer upp som skall ta hand om oss. Läget har ju varit likadant länge.
Kanske inte konstigt att man hör om äldre som ligger i skit i flera dagar, eller med sår. Som glöms bort på toaletter och i lägenheter. Stämmer min teori så kommer det bli värre.

Upplagd av kl.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)