Bakgrund

Välkommen till min blogg som ursprungligen startade utifrån att vi förlorade två fosterbarn barn som bott hos oss nästan hela sitt liv. Vår berättelse ligger kvar härunder för de som är inte följt oss från början. I början handlade det om vad som hände oss och hur man hanterade hela ärendet ifrån myndigheters håll. Hur utsatt och rättslös man är och hur utlämnad man känner sig.

Jag har bytt forum en gång men det var mest utifrån att det gamla ibland inte accepterade vissa länkar och det hakade upp sig m.m. Det var också en sida där man kunde stängas ner om någon anmälde så jag valde att flytta den hit. Det gjorde jag i oktober 2010.

Då det gäller oss och vårt ärende är det ingen som arbetar för att barnen skall tillbaka till oss. Heller ingen som aktivt jobbar för att vi skall få finnas kvar i barnens liv. Sommaren 2014 dömdes handläggaren och chefen samt ordförande som tog beslutet om omplacering. Det är bara tredje gången tjänstemän döms för tjänstefel vad jag vet. Man har alltså i alla instanser konstaterat att de gjorde fel. Likaså vem som gjorde fel. Ändå gört förvaltningen komunen allt för att plocka bort oss trots kritiken, domen och det faktum att de bott här nästan hela sitt liv och har sin grundanknytning till oss.

Bloggen, som från början handlade om vad jag tvingades göra för att bli hörd. Det jag skrev och har skrivit gjorde jag från början utifrån min frustration över hur de barn vi älskar behandlas och hur myndigheter misskötter sin myndighetsutövning. Men bloggen har mer och mer kommit att bli en politisk blogg där fokus har flyttats från vårt enskilda ärende till att handla om min kamp för att ändra lagar utifrån från alla brister jag uppräckt under vår resa. Jag utgår fortfaraden ifrån Mark men jag har fått och får hela tiden fler och fler berättelser från andra håll. Jag går inte in i ärenden eftersom jag inte har full insyn men ger råd för hur de kan driva själva. Men jag känner igen alldeles för mycket och anser att hela systemet då det gäller socialtjänsten behöver ses över. Allt från utbildning hanteringen, riktlinjer, tolkning och granskning av den.

Jag har engagerat mig politiskt och gjort att jag kan för att förändra situationen främst för utsatta barn men även familjehem som vi själva men även för biologiska föräldrar samt tjänstemännen som arbetar i yrket. Som sagt det som driver mig är behovet av ett bättre barnperspektiv, att inga barn skall behöva slitas ifrån dem de älskar och känner sig trygga med utan väldigt starka väl grundade skäl.


Jag/vi har starta en ny organisation BPIS (barnperspektivet i Sverige) som kommer att jobba för ett tydligare barnperspektiv i Sverige på alla områden som har med barn att göra. www.bpis.nu Vi finns även på facebook. Stödj oss gärna genom att bli medlem. En organisation som har målet att få alla organisationer som arbear för barn att samarbeta för att nå bättre framgång. Vi vill ha ett mycket tydligt barnperspektiv i alla instanser som har med barn att göra, allt från skola, domstolar, andra myndigheter, med personal som är utbildade runt barn och som utgå ifrån barnen och deras bästa. Barnperspektivet måste bli mer än ett fint ord på pappret. Det skall vara något alla jobbar och verkar utifrån.

onsdag 13 mars 2013

Visste inte ... eller hur var det med det...

Även Mark har placeringar på Oasen.
http://www.bt.se/nyheter/mark/marks-kommun-ser-over-barnhemsplaceringar(3688431).gm
Nu skall man se över dem och fundera på om de skall sägas upp säger Hermansson ordförande i nämnden.
Inför teveprogrammet kontaktade socialförvaltningen en familj vars barn tidigare bott på Oasen.
– Vi har kollat med familjen och ungdomen men de har inte upplevt verksamheten där som negativ. Vi har ingen anledning att förstärka bilden av att det inte fungerar, vi har ingen sådan information, säger Per-Olof Hermansson.
Han är förvånad över uppgifterna om bestraffningarna.
– Vi kan inte tillåta att det sker, det är absolut inte bra det som påstås. Vi ska vara vaksamma när det gäller alla hem, hur verksamheten fungerar där, säger Per-Olof Hermnansson.
Han är förvånad över uppgifterna säger han, men han har vetat om att det var något fel.... länge.
Det var ju en familj som slog larm redan 2010. De kontaktades inte utan de anmäldes istället.
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=95&artikel=5471758
Signaler om att det inte stod rätt till på hemmet kom till myndighetens kännedom redan för flera år sedan. 2010 anmälde en familj från Marks kommun Oasen till Socialstyrelsen.
– Jag såg barn som slets och drogs i händer och armar. Jag såg ett barn som kastades rakt ner i golvet i en hall. Sedan instängningen – om ett barn har en diagnos som gör att de är ganska aktiva så kanske de inte ska ha en "lugn stund" mitt på dagen och stänga in dem på rummet. Men det sker varje dag där, säger mamman i familjen
Familjen från Mark, som skulle utredas på hemmet och bodde där i början av 2010, reagerade tidigt på det de såg och slog larm.
– Jag kan berätta om en händelse. Jag tror det var dag två eller tre, i stora matsalen. Ett barn hade dåligt bordsskick. Detta var ett barn som hade en diagnos som gjorde att han inte kunde hejda sig, han kunde helt enkelt inte ha ett perfekt bordsskick. Personalen skrek på honom, slet ifrån honom tallriken och sa att "nu har du förlorat alla dina poäng, nu räcker de inte, nu kan du inte ringa till din pappa i helgen."
 
Det var alltså inte en nyhet för honom vilket han påstår. Han precis som sin föregångare låtsades som inget. Valde att titta bort, valde att ignorera det de fick höra underlät att anmäla vilket de skall enligt lag om de får veta att något är fel, om någon far illa. Varför gjorde han inte det?

 Hittade en sak som kanske inte direkt hör till ämnet men ändå handlar om utsatta. En debatt artikel där en skribent ber om att få byta plats med Beatrice Ask.
http://www.dn.se/kultur-noje/basta-beatrice-ask
Den är så bra skriven. Hur lätt det är att skapa otrygghet. Hur lätt det är att döma andra.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar