Bakgrund

Välkommen till min blogg som ursprungligen startade utifrån att vi förlorade två fosterbarn barn som bott hos oss nästan hela sitt liv. Vår berättelse ligger kvar härunder för de som är inte följt oss från början. I början handlade det om vad som hände oss och hur man hanterade hela ärendet ifrån myndigheters håll. Hur utsatt och rättslös man är och hur utlämnad man känner sig.

Jag har bytt forum en gång men det var mest utifrån att det gamla ibland inte accepterade vissa länkar och det hakade upp sig m.m. Det var också en sida där man kunde stängas ner om någon anmälde så jag valde att flytta den hit. Det gjorde jag i oktober 2010.

Då det gäller oss och vårt ärende är det ingen som arbetar för att barnen skall tillbaka till oss. Heller ingen som aktivt jobbar för att vi skall få finnas kvar i barnens liv. Sommaren 2014 dömdes handläggaren och chefen samt ordförande som tog beslutet om omplacering. Det är bara tredje gången tjänstemän döms för tjänstefel vad jag vet. Man har alltså i alla instanser konstaterat att de gjorde fel. Likaså vem som gjorde fel. Ändå gört förvaltningen komunen allt för att plocka bort oss trots kritiken, domen och det faktum att de bott här nästan hela sitt liv och har sin grundanknytning till oss.

Bloggen, som från början handlade om vad jag tvingades göra för att bli hörd. Det jag skrev och har skrivit gjorde jag från början utifrån min frustration över hur de barn vi älskar behandlas och hur myndigheter misskötter sin myndighetsutövning. Men bloggen har mer och mer kommit att bli en politisk blogg där fokus har flyttats från vårt enskilda ärende till att handla om min kamp för att ändra lagar utifrån från alla brister jag uppräckt under vår resa. Jag utgår fortfaraden ifrån Mark men jag har fått och får hela tiden fler och fler berättelser från andra håll. Jag går inte in i ärenden eftersom jag inte har full insyn men ger råd för hur de kan driva själva. Men jag känner igen alldeles för mycket och anser att hela systemet då det gäller socialtjänsten behöver ses över. Allt från utbildning hanteringen, riktlinjer, tolkning och granskning av den.

Jag har engagerat mig politiskt och gjort att jag kan för att förändra situationen främst för utsatta barn men även familjehem som vi själva men även för biologiska föräldrar samt tjänstemännen som arbetar i yrket. Som sagt det som driver mig är behovet av ett bättre barnperspektiv, att inga barn skall behöva slitas ifrån dem de älskar och känner sig trygga med utan väldigt starka väl grundade skäl.


Jag/vi har starta en ny organisation BPIS (barnperspektivet i Sverige) som kommer att jobba för ett tydligare barnperspektiv i Sverige på alla områden som har med barn att göra. www.bpis.nu Vi finns även på facebook. Stödj oss gärna genom att bli medlem. En organisation som har målet att få alla organisationer som arbear för barn att samarbeta för att nå bättre framgång. Vi vill ha ett mycket tydligt barnperspektiv i alla instanser som har med barn att göra, allt från skola, domstolar, andra myndigheter, med personal som är utbildade runt barn och som utgå ifrån barnen och deras bästa. Barnperspektivet måste bli mer än ett fint ord på pappret. Det skall vara något alla jobbar och verkar utifrån.

måndag 4 mars 2013

Får ringa Ulf Kristersson

I dagens DN står det att Moderaterna vill öka handläggarnas makt.
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/m-vill-oka-socialsekreterares-makt_7963522.svd?utm_source=sharing&utm_medium=email&utm_campaign=20130304
Ulf Kristersson, ordförande i Moderaternas arbetsgrupp som ska vässa partiets barnpolitik, vill se en ökad professionalisering av socialtjänsten. Det formella ansvaret för enskilda beslut som rör barn som far illa ligger i dag på den lokala socialnämnden. Tjänstemännen gör utredningarna och förbereder förslag, men de förtroendevalda politikerna bestämmer. Det är en ”ologisk” modell som innebär problem, inte minst när det gäller ansvarsutkrävande, anser Ulf Kristersson.
– Det är inte är realistiskt att en politiker fattar beslut när man ändå är helt i händerna på tjänstemän. Det är dessutom dåligt för tjänstemännen, som inte fullt ut kan ta ansvar för besluten de förbereder.
 
Förstår att tanken är god och när det gäller de handläggare som sätter barnen i focus, gör ett bra jobb och för dem helt OK men jag har ju som sagt sprungit på ett antal som inte borde ha med barn att göra över huvudet taget. För de barn som hamnar i händerna på dem skulle det vara förödande. Har vissa ärenden där politikerna är de som räddat upp hela situationen då det gått fel. I vårt ärende har vare sig det ena eller andra hjälpt.

De skriver om det på moderatsernas sida också Hur de tänker http://www.moderat.se/nyhetsartikel/socialsekreterares-makt-kan-utokas
Han jämför med hur det fungerar inom hälso- och sjukvården.
– Politikerna tar ansvar för hur sjukhusen fungerar, men inte för enskilda patienters behandling.
Med en ”självständigare social profession” är det också naturligt att – liksom inom sjukvården – införa legitimationskrav, anser arbetsgruppen. Tanken är att dokumenterat kunniga social- sekreterare ska få legitimation, ett yrkesbevis som efter prövning ska kunna återkallas.
– Vi tycker inte att man ska göra det till en symbolfråga och säga till landets samtliga socionomer ”nu är ni legitimerade”. Det handlar säkert om en tioårsprocess för att höja kompetenskraven och öka specialiserings- graden, säger Kristersson.
En sådan förändring skulle stärka barns rätt till bra sociala insatser, enligt Ulf Kristersson, som vill att en statlig utredning ska få i uppdrag att granska på de juridiska frågeställningarna.
 
Får nog ta och ringa Ulf Kristersson eller maila honom. Om de skall utöva myndighetsbeslut och man samtidigt  tar bort ansvaret ifrån politikerna vem skal ha det då? Då måste de ju samtidigt återinföra handläggaransvaret. Om man inte ens har krav på obligatoriskt närvaro under utbildnignen och många tunga bitar man sedan skall jobba med inte ens finns med måste man isåfall samtidigt se över utbildningen.
Som sagt får nog  kontakta honom.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar