Bakgrund

Välkommen till min blogg som ursprungligen startade utifrån att vi förlorade två fosterbarn barn som bott hos oss nästan hela sitt liv. Vår berättelse ligger kvar härunder för de som är inte följt oss från början. I början handlade det om vad som hände oss och hur man hanterade hela ärendet ifrån myndigheters håll. Hur utsatt och rättslös man är och hur utlämnad man känner sig.

Jag har bytt forum en gång men det var mest utifrån att det gamla ibland inte accepterade vissa länkar och det hakade upp sig m.m. Det var också en sida där man kunde stängas ner om någon anmälde så jag valde att flytta den hit. Det gjorde jag i oktober 2010.

Då det gäller oss och vårt ärende är det ingen som arbetar för att barnen skall tillbaka till oss. Heller ingen som aktivt jobbar för att vi skall få finnas kvar i barnens liv. Sommaren 2014 dömdes handläggaren och chefen samt ordförande som tog beslutet om omplacering. Det är bara tredje gången tjänstemän döms för tjänstefel vad jag vet. Man har alltså i alla instanser konstaterat att de gjorde fel. Likaså vem som gjorde fel. Ändå gört förvaltningen komunen allt för att plocka bort oss trots kritiken, domen och det faktum att de bott här nästan hela sitt liv och har sin grundanknytning till oss.

Bloggen, som från början handlade om vad jag tvingades göra för att bli hörd. Det jag skrev och har skrivit gjorde jag från början utifrån min frustration över hur de barn vi älskar behandlas och hur myndigheter misskötter sin myndighetsutövning. Men bloggen har mer och mer kommit att bli en politisk blogg där fokus har flyttats från vårt enskilda ärende till att handla om min kamp för att ändra lagar utifrån från alla brister jag uppräckt under vår resa. Jag utgår fortfaraden ifrån Mark men jag har fått och får hela tiden fler och fler berättelser från andra håll. Jag går inte in i ärenden eftersom jag inte har full insyn men ger råd för hur de kan driva själva. Men jag känner igen alldeles för mycket och anser att hela systemet då det gäller socialtjänsten behöver ses över. Allt från utbildning hanteringen, riktlinjer, tolkning och granskning av den.

Jag har engagerat mig politiskt och gjort att jag kan för att förändra situationen främst för utsatta barn men även familjehem som vi själva men även för biologiska föräldrar samt tjänstemännen som arbetar i yrket. Som sagt det som driver mig är behovet av ett bättre barnperspektiv, att inga barn skall behöva slitas ifrån dem de älskar och känner sig trygga med utan väldigt starka väl grundade skäl.


Jag/vi har starta en ny organisation BPIS (barnperspektivet i Sverige) som kommer att jobba för ett tydligare barnperspektiv i Sverige på alla områden som har med barn att göra. www.bpis.nu Vi finns även på facebook. Stödj oss gärna genom att bli medlem. En organisation som har målet att få alla organisationer som arbear för barn att samarbeta för att nå bättre framgång. Vi vill ha ett mycket tydligt barnperspektiv i alla instanser som har med barn att göra, allt från skola, domstolar, andra myndigheter, med personal som är utbildade runt barn och som utgå ifrån barnen och deras bästa. Barnperspektivet måste bli mer än ett fint ord på pappret. Det skall vara något alla jobbar och verkar utifrån.

lördag 23 mars 2013

Rasism

Hittade en artikel ifrån igår: Rasistisk ambulans personal
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article16465802.ab en 16 åring alltså ett barn som flytt för sitt liv. som får beskedet att allt han gjort var förgäves. Han får inte stanna utan skall utvisas. Han sitter i ett fönster och polis och ambulans tillkallas.
– En av ambulanskillarna gick omkring och pratade med både räddningstjänsten och polisens personal och sa saker som att det var lika bra att låta honom hoppa, att det ändå inte spelade nån roll, det är ju bara en flykting, säger en källa till Arbetarbladet.
Till slut hoppade 16-åringen ut från fönstret och föll sex meter mot marken.
På marken skulle ambulanspersonalen vara redo att hjälpa pojken – med de vägrade skjutsa honom till sjukhus.
 
I polisrapporten står det:
http://www.expressen.se/nyheter/ambulans-vagrade-kora-flyktingpojke/
“Ambulansen vägrar lasta!!!!”, skrev polisen i sin händelserapport från dagen för ungefär två månader sedan då en 16-årig flyktingpojke hoppade från ett fönster sex meter över marken på Öster i Gävle.
 
Det är inte klokt. Man blir bara så arg. En sådan person skall inte jobba inom det yrket och jag hoppas att han får sparken

I dag var det dags igen
http://www.expressen.se/nyheter/resenarer-delades-in-efter-hudfarg-pa-buss/
Här är det resenärerna till en av Finlandsfärjorna. Två bussar, en för svenskar och en för de med annat utseende.
Chauffören förnekade att passagerarna delats upp på grund av hudfärg. Enligt Samer Chantila menade han i stället att den buss de befann sig på var en direktbuss för de som förbokat resan, medan den andra bussen skulle stanna längs vägen för att plocka upp passagerare.
Men varken Samer Chantila eller hans reskamrater hade förbokat sina resor - och båda bussarna körde exakt samma väg och båda stannade för att plocka upp passagerare.
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article16472660.ab
– Vi kände oss förolämpade, kränkta och diskriminerade, faktum var att det kändes som om vi var på väg till Arlanda för att bli utvisade ur Sverige, säger han till DN.
Ja vad säger man? Rasism finns överallt.

Minns då jag tillsammans med en svart kompis tittat på Malcom X och jag minns hur illa berörd jag var och vi pratade om det efteråt. Jag var mobbad då jag gick i högstadiet så jag kan ändå sätta mig in i situatioen eftersom jag anser att rasism och mobbing är samma sak med olika ord kanske olika anledningar. Hon var uppvuxen i fina kvarter och hade varit populär i skolan med massor av vänner. Om så skall man hårddra så visste hon heller inte hur det var. Hon var arg på mig när jag talade att man kan tycka att det är lika fel och reagera lika starkt även om man är vit men Nej enligt henne skulle jag aldrig förstå bara för att jag inte var svart.
Jag frågade om hon var medveten om att även det uttalandet var rasistiskt. Att säga att jag inte skulle/kunde förstå på grund av min hudfärg. En av de andra som var med menade att man inte kunde vara rasist om man var svart men så fel det är.
Skall väl tillägga att hon, min kompis blivit lite smartare och nu håller med mig. Men vi skrattar gott åt minnet att hon engång var "rasist".  Det är lika mycket rasism vem som än uttalar och vem det än riktas emot. Att förminska någon se ner på någon dömma ut någon på grund av hudfärg, religion, läggning eller annat är rasism.

Rasist föds man inte till det blir man..
Hittade en kolumn av Alexandra Pascalidou som handlade presis om det.
http://www.metro.se//kolumner/man-fods-inte-till-rasist/EVHmcu!zUiuhlzNaFomI/
En grekisk journalist frågar en flicka i första klass: ”Hur många pakistanier, romer och albaner har ni i klassen?” ”Inga. Vi har bara barn i klassen” svarar sexåringen snabbt.

Man föds inte till rasist. Man blir det. Man formas och fostras av en föräldrageneration som förgiftar en ren själ med fördomar, av en systematisk, ofta subtil hjärntvätt via propagandistisk populärkultur, en filmindustri som saluför stereotyper, en nationalistisk historieskrivning, medier som multiplicerar myter och reducerar oss ”andra” till objekt.
Hon avslutar med orden:
 -I svepande ordalag framställer de krigens offer som det största hotet mot vårt välstånd. De krig som vi inom EU deltagit i. Därför kommer ÖB Sverker Göranssons ord som en passande påminnelse: ”Det handlar om varumärket Sverige. Det måste finnas en grad av medmänsklighet” mot de afghanska tolkar som svenska militären anlitat och som nu mordhotas av talibaner. Så enkelt påmindes vi om vad det innebär att vara människa igen. Oavsett ursprung, hår- eller ögonfärg.
 
Ibland räcker det med lite sunt förnuft och lite medmänsklighet.
Upplagd av kl.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)