Kristdemokraterna kommer att fortsätta att arbeta med alla de delar vi arbetat med de gångna åtta åren i regeringsställning och vi kommer att ta nya initiativ till lagstiftning, samarbeten, tillsyn, ekonomiska insatser, kompetensfrågor, utredningar mm. Allt för trygga och säkra uppväxtvillkor för barn och unga i Sverige.
Samarbetet med SKL
Alla insatser på den nationella nivån är beroende av vad den lokala och regionala nivån åstadkommer. Därför är samarbetet med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) avgörande viktigt.
Genom en överenskommelse mellan regeringen och SKL finns det sedan 2011 regionala utvecklingsledare för den sociala barn- och ungdomsvården. De regionala utvecklingsledarna ska utgöra stöd för implementering av ny kunskap och forskning på området och stimulera ett långsiktigt utvecklingsarbete.
En prioriterad uppgift för de regionala utvecklingsledarna är att stödja huvudmännens arbete med systematisk uppföljning av barn och unga som är placerade i familjehem eller hem för vård eller boende. Under 2014 är en viktig del också att stödja kommunerna i implementeringen av de nya bestämmelserna i socialtjänstlagen som trädde kraft den 1 januari 2013 i syfte att trygga och säkra social barn- och ungdomsvård, samt att sprida den kunskap som Socialstyrelsen och andra normgivande myndigheter tar fram på området. Samarbetet med SKL kommer vi givetvis att fortsätta med även nästa mandatperiod.
Lagförändringarna genom Stärkt stöd och skydd för barn och unga (proposition 2012/13:10, ikraftträdande 1 januari 2013)
· Var och en som får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa eller riskerar att fara illa bör anmäla det till socialnämnden (anmälningsplikt). Anmälningsskyldiga som i sin yrkesroll får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa ska genast anmäla (anmälningsskyldighet). Det är möjligt att få konsultation inför en anmälan och återkoppling efter att en anmälan är gjord.
· Barnrättsperspektivet har stärkts genom att barnets bästa ska vara avgörande vid beslut och andra åtgärder som rör vård- eller behandlingsinsatser. Ett barn ska ges möjlighet att framföra sina åsikter i frågor som rör barnet. Om barnet inte framför sina åsikter, ska hans eller hennes inställning så långt det är möjligt klarläggas på annat sätt.
· Kriterierna för när det finns en skyldighet att anmäla till socialnämnden eller när en anmälan bör göras av allmänheten har förtydligats till när man får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa. Socialnämnden bör erbjuda ett möte med barnet, vårdnadshavaren och den som gjort anmälan, om det med hänsyn till barnets bästa är lämpligt. Nämnden ska på begäran av den som gjort anmälan, eller får på eget initiativ, informera den som gjort anmälan att en utredning inletts, inte har inletts eller om att en utredning redan pågår.
· Det har införts regler om omedelbar skyddsbedömning när en anmälan kommit in till socialnämnden och en tidsgräns för när ett beslut om att inleda eller inte inleda en utredning ska ha fattats. Om det inte finns synnerliga skäl ska beslut fattas inom fjorton dagar. Den som berörs av en sådan utredning ska genast underrättas om att en utredning har inletts, såvida inte särskilda skäl talar emot det. När en utredning avslutas utan att någon insats beslutats får nämnden under vissa förutsättningar besluta om uppföljning av ett barns situation.
· Bestämmelser har införts när det gäller vård som ges utanför det egna hemmet. Om det redan finns någon som, efter ett beslut av en annan kommun, vistas i ett tilltänkt enskilt hem ska socialnämnden inför beslut om placering informera och samråda med den kommunen. Socialnämnden ska i samband med ett beslut om placering teckna avtal med familjehemmet om nämndens och familjehemmets åtaganden under placeringen.
· Socialnämnden har blivit skyldig att tillhandahålla familjehemmet den utbildning som behövs för dem som nämnden avser att anlita för vård av barn i familjehem eller jourhem. Socialnämnden ska vidare verka för att de barn och unga som placerats i ett familjehem, jourhem eller hem för vård eller boende (HVB) får hälso- och sjukvård.
· När vård ges i ett familjehem eller i ett HVB ska socialnämnden utse en särskild socialsekreterare som ska ansvara för kontakterna med barnet eller den unge. Den särskilt utsedda socialsekreteraren ska besöka barnet eller den unge regelbundet och i den omfattning som är lämplig utifrån barnets och den unges behov och önskemål. Socialsekreteraren ska föra enskilda samtal med barnet eller den unge.
· Som ett led i att kvaliteten i verksamheten systematiskt och fortlöpande ska utvecklas, följas upp och säkras ska socialnämnden se till att det finns rutiner för att förebygga, upptäcka och åtgärda risker och missförhållanden.
· Det har också införts nya bestämmelser som klargör socialnämndens ansvar, i syftet att tydliggöra socialtjänstens roll i det förebyggande arbetet och ansvaret för uppsökande verksamhet.
· Öppna insatser ska kunna beviljas barn som fyllt 15 år även utan vårdnadshavares samtycke.
- Uppdrag till Skolverket att utarbeta och sprida ett kunskapsstöd till personal i förskola, skola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet för vägledning i hur anmälningsskyldigheten ska tolkas och tillämpas(delredovisas senast den 1 oktober 2014, slutredovisas i Skolverkets årsredovisning för 2015)
- Uppdrag till Socialstyrelsen att utveckla kunskapsstödet till socialtjänsten, särskilt om möten med anmälningsskyldiga och återkoppling vid anmälan samt bedömning av barns utsagor (redovisas den 31 mars 2015)
Uppföljning av ny lagstiftning
· Socialstyrelsen har fått i uppdrag att på nationell nivå följa upp de bestämmelser i socialtjänstlagen och lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga som trädde i kraft den 1 januari 2013. Socialstyrelsen ska analysera konsekvenserna för såväl barn och unga samt deras föräldrar, som för socialtjänstens verksamhet. Erfarenheter ska inhämtas från socialsekreterare, familjehem, jourhem och HVB. Även barn och ungas egna samt deras vårdnadshavares erfarenheter ska inhämtas och synliggöras. Socialstyrelsen ska redovisa uppdraget senast den 1 december 2015.
· I uppdraget ingår att se över hur de nya bestämmelserna som rör placerade barn och unga tillämpas och hur de upplevs av barn och unga. En central del är också att följa upp bestämmelsen att det när vård ges i ett familjehem eller HVB ska finnas en särskilt utsedd socialsekreterare som ansvarar för kontakterna med barnet och som regelbundet besöker barnet. Regeringen vill få belyst besöksfrekvensen men också hur kommunerna löst frågan organisatoriskt, om det är olika socialsekreterare som har kontakt med barnet respektive det hem där barnet är placerat.
Tillsyn
· Inspektionen för vård och omsorg, IVO, ansvarar sedan den 1 juni 2013 över tillsynen av socialtjänsten.
· IVO ska enligt lag och förordning regelbundet – minst två gånger per år – inspektera boenden för barn och ungdomar. Minst en av inspektionerna ska vara oanmäld. Regleringen avser hem för vård eller boende (HVB) för barn och unga och de särskilda ungdomshem som drivs av Statens institutionsstyrelse (SiS). Både offentliga och enskilda verksamheter. Vid alla inspektioner ska de barn som vill få möjlighet att prata med inspektören från IVO.
· Tillsynens syfte är att granska att barnen och ungdomarna får en trygg och säker vård, har god kvalitet och bedrivs i enlighet med gällande lagar, förordningar och föreskrifter. Målet med tillsynen är att problem och brister ska identifieras och rättas till.
· IVO påtalar i sin tillsynsrapport 2013 att socialtjänsten brister vid hantering av anmälningar om barn som far illa och uppföljning av familjehemsvård. Det är samma brister som uppmärksammats i tidigare granskningar av den sociala barnavården. Socialnämnden måste följa upp och säkerställa att socialtjänstens arbete utförs enligt gällande bestämmelser.
· IVO ser även behov av att utveckla metoder i tillsynen för att skapa främjande tillsyn där lärande är en viktig del (tillsynsombud är ett exempel). I dag lämnar IVO råd och vägledning till verksamheterna, bl.a. genom att sprida erfarenheter och goda exempel, lämna upplysningar om gällande rätt, ge råd med utgångspunkt från tidigare tillsynsinsatser och beslut samt ge återkoppling på genomförda kompletteringar som tillsynen efterfrågat.
· Om IVO finner att det i en verksamhet under tillsyn förekommer ett missförhållande som har betydelse för enskildas möjligheter att få de insatser de har rätt till, får IVO förelägga den som svarar för verksamheten att avhjälpa missförhållandet. Ett föreläggande ska innehålla uppgifter om de åtgärder som IVO anser nödvändiga för att det påtalade missförhållandet ska kunna avhjälpas. Ett beslut om föreläggande får förenas med vite.
· IVO har sedan 2010 utökade befogenheter. Om allvarliga missförhållanden och det innebär fara för barn och ungas liv, hälsa eller personliga säkerhet, får IVO utan föregående föreläggande besluta att helt eller delvis återkalla tillståndet för verksamheten.
Behörighet och kompetens inom socialtjänsten
· Den 1 juli 2014 infördes krav på behörighet för att få utföra vissa uppgifter inom den sociala barn- och ungdomsvården. Socialnämnden ska använda handläggare som har svensk socionomexamen eller annan relevant examen på grundnivå i högskolan eller som har en erkänd utländsk utbildning.
· Genom krav i lagstiftning, i förordning och genom föreskrifter ställs högre krav på kommunerna att se till att personalen har både rätt kompetens och erfarenhet.
· För att stärka huvudmännens arbete genomför regeringen en långsiktig satsning för att stödja kommunernas arbete med kompetensutveckling inom den sociala barn- och ungdomsvården fram t.o.m. 2016. Som ett första led har Socialstyrelsen fått i uppdrag att under 2013 och 2014 årligen fördela totalt 57 miljoner kronor till kommunerna för att möjliggöra utbildning och kompetensutveckling (37 miljoner kronor) och för att inventera befintlig kompetens och kompetensbehov inom den sociala barn- och ungdomsvården (20 miljoner kronor).
· Inventeringen av kommunernas behov av insatser för kompetensutveckling inom den sociala barn- och ungdomsvården, kommer att ligga till grund för inriktningen i den fortsatta satsningen.
· Socialstyrelsen presenterade 8 april 2014 öppna jämförelser för den sociala barn- och ungdomsvården. Av de öppna jämförelserna framgår att 50 procent av handläggarna i landets kommuner har socionomutbildning och minst fem års erfarenhet av barnutredningar.
Kvalitetshöjande insatser inom socialtjänsten
- Socialstyrelsen har utfärdat föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9). Dessa gäller från den 1 januari 2011. Föreskrifterna innebär att den som bedriver socialtjänst ska ansvara för att det finns ledningssystem för verksamheten. Systemet ska användas för att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamheten.
- Med stöd av ledningssystemet ska socialtjänsten planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten. Vidare ska socialtjänsten identifiera, beskriva och fastställa de processer i verksamheten som behövs för att säkra verksamhetens kvalitet. Socialtjänsten ska utöva egenkontroller och ta emot och utreda klagomål och synpunkter på verksamhetens kvalitet.
- De nya bestämmelserna i socialtjänstlagen som trädde ikraft den 1 januari 2013 innebär att socialnämnden ska vara skyldig att inom ramen för kvalitetsarbetet se till att det finns rutiner för att förebygga, upptäcka och åtgärda risker och missförhållanden inom den sociala barn- och ungdomsvården.
- För att ytterligare intensifiera utvecklingen av kvalitet i socialtjänstens arbete fick Socialstyrelsen i oktober 2012 i uppdrag ta fram förslag på åtgärder som ska bidra till att det i kommunerna utvecklas rutiner, strukturer samt ändamålsenliga verktyg för att trygga och säkra den sociala barn- och ungdomsvården. Detta kan avse tidig upptäckt av risker eller brister i vården och behandlingen, hur det är möjligt att förebygga att dessa brister och risker uppstår samt åtgärder för att sprida och analysera dessa lärdomar.
Utredningen om tvångsvård för barn och unga
· En särskild utredare har i uppgift att göra en översyn av bestämmelserna i lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) samt analysera behovet av förändringar och förtydliganden av regelverket. Vissa frågor som berör SoL ingår också i uppdraget.
· Syftet med utredningen är att ytterligare stärka barnrättsperspektivet och rättssäkerheten för barn och ungdomar upp till 20 år som tvångsvårdas enligt LVU samt att bidra till kvalitetsutveckling inom den sociala barn- och ungdomsvården, med särskilt fokus på tvångsvård (dir. 2012:79).
· Regeringen fattade den 19 juni 2013 beslut om att komplettera utredningens uppdrag till att även omfatta en översyn av olika former av placeringsalternativ för barns och ungas boende, vård och fostran enligt SoL och LVU samt att lämna förslag till fler alternativ än vad som finns i dag (dir. 2013:74).
· Den 11 februari 2014 överlämnades delbetänkandet Boende utanför det egna hemmet – placeringsformer för barn och unga (SIU 2014:3) till barn- och äldreminister Maria Larsson. Betänkandet innehåller bl.a. förslag om två nya boendeformer (s.k. stödboende och behandling i familj).
· Utredaren lämnar ett slutbetänkande våren 2015
Utredning om Barnkonventionen
· Utredning pågår om fördelar och nackdelar med att göra Barnkonventionen till svensk lag.
Socialstyrelsen allmänna råd och handbok mm
· Den reviderade handboken Barn och unga i socialtjänsten Utreda, planera och följa upp öppenvårdsinsatser enligt socialtjänstlagen har publicerats den 11 juni 2014
· Socialstyrelsens nya allmänna råd (SOSFS 2014:6) Handläggning av ärenden som gäller barn och unga och handboken Anmäla oro för barn – Stöd för anmälningsskyldiga och andra anmälare har publicerats den 11 juni 2014
· En informationsfolder till anmälningsskyldiga har också tagits fram
Barnsamordnare
· En barnsamordnare, Cecilia Grefve, socialchef i Jönköping, har utsetts till nationell samordnare för att stärka och stödja socialtjänsten i deras arbete med den sociala barn- och ungdomsvården.
Ja det var ju en hel del och ändå är det så mycket som saknas
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar