Bakgrund

Välkommen till min blogg som ursprungligen startade utifrån att vi förlorade två fosterbarn barn som bott hos oss nästan hela sitt liv. Vår berättelse ligger kvar härunder för de som är inte följt oss från början. I början handlade det om vad som hände oss och hur man hanterade hela ärendet ifrån myndigheters håll. Hur utsatt och rättslös man är och hur utlämnad man känner sig.

Jag har bytt forum en gång men det var mest utifrån att det gamla ibland inte accepterade vissa länkar och det hakade upp sig m.m. Det var också en sida där man kunde stängas ner om någon anmälde så jag valde att flytta den hit. Det gjorde jag i oktober 2010.

Då det gäller oss och vårt ärende är det ingen som arbetar för att barnen skall tillbaka till oss. Heller ingen som aktivt jobbar för att vi skall få finnas kvar i barnens liv. Sommaren 2014 dömdes handläggaren och chefen samt ordförande som tog beslutet om omplacering. Det är bara tredje gången tjänstemän döms för tjänstefel vad jag vet. Man har alltså i alla instanser konstaterat att de gjorde fel. Likaså vem som gjorde fel. Ändå gört förvaltningen komunen allt för att plocka bort oss trots kritiken, domen och det faktum att de bott här nästan hela sitt liv och har sin grundanknytning till oss.

Bloggen, som från början handlade om vad jag tvingades göra för att bli hörd. Det jag skrev och har skrivit gjorde jag från början utifrån min frustration över hur de barn vi älskar behandlas och hur myndigheter misskötter sin myndighetsutövning. Men bloggen har mer och mer kommit att bli en politisk blogg där fokus har flyttats från vårt enskilda ärende till att handla om min kamp för att ändra lagar utifrån från alla brister jag uppräckt under vår resa. Jag utgår fortfaraden ifrån Mark men jag har fått och får hela tiden fler och fler berättelser från andra håll. Jag går inte in i ärenden eftersom jag inte har full insyn men ger råd för hur de kan driva själva. Men jag känner igen alldeles för mycket och anser att hela systemet då det gäller socialtjänsten behöver ses över. Allt från utbildning hanteringen, riktlinjer, tolkning och granskning av den.

Jag har engagerat mig politiskt och gjort att jag kan för att förändra situationen främst för utsatta barn men även familjehem som vi själva men även för biologiska föräldrar samt tjänstemännen som arbetar i yrket. Som sagt det som driver mig är behovet av ett bättre barnperspektiv, att inga barn skall behöva slitas ifrån dem de älskar och känner sig trygga med utan väldigt starka väl grundade skäl.


Jag/vi har starta en ny organisation BPIS (barnperspektivet i Sverige) som kommer att jobba för ett tydligare barnperspektiv i Sverige på alla områden som har med barn att göra. www.bpis.nu Vi finns även på facebook. Stödj oss gärna genom att bli medlem. En organisation som har målet att få alla organisationer som arbear för barn att samarbeta för att nå bättre framgång. Vi vill ha ett mycket tydligt barnperspektiv i alla instanser som har med barn att göra, allt från skola, domstolar, andra myndigheter, med personal som är utbildade runt barn och som utgå ifrån barnen och deras bästa. Barnperspektivet måste bli mer än ett fint ord på pappret. Det skall vara något alla jobbar och verkar utifrån.

söndag 7 september 2014

Flyttar utan att informera

Ännu ett konstigt ärende http://ann-christinelarsson.blogspot.se/2014/08/familjehemmet-har-flyttat-med-mina-2.html?spref=fb 
Jag fick idag på ett möte på Socialförvaltningen veta att Familjehemmet Per och Carmelina Adeström har flyttat med mina 2 barn Jessie och Josefine till Rättvik i Dalarna. Detta har skett både bakom ryggen på mig som vårdnadshavare och utan Socialtjänstens vetskap. Jag fick reda på detta efter att ha sett att familjehemmets hus i Harads var till salu på Hemnet.
I samband med detta så skickade jag ett mail till Luleå Kommuns Socialchef Mikael Lekfalk och ifrågasatte vad som försigår bakom min rygg!
Jag har även pratat med mina barn Jessie och Josefine i telefonen i kväll när dom satt i bilen på väg ned till Dalarna. Mina barn är helt ovetandes om att dom kommer börja skolan i Rättvik på måndag, då även dom är helt förda bakom ljuset av det familjehem som dom bor i.
 
Är inte riktigt förtjust över att man lägger ut namn på både barn och familjehem men det är inte jag som skrivit.
Jag blev lovad av Socialsekreterare Viola Stålnacke i samband med placeringen att närheten till barnens släkt var viktig för barnen.
Luleå Kommuns Socialtjänst har heller inte gjort någon familjehems utredning på detta familjehem, utan denna ska göras nu när familjehemmet redan har flyttat med mina barn.
Men här ser bara familjehemmet sina egna behov, då det även framkom på mötet att Carmelina varit svårt sjuk i ett helt år utan att jag som vårdnadshavare fått veta något.
Enligt Familjehemssekreterare Inga Lill Thunlind klarar Carmelina inte av dom långa resorna mellan Harads och Dalarna till vintern, så dom kunde inte heller svara på hur umgänget med mina barn ska fungera framöver och inte heller hur syskonens umgänge med varandra ska fungera.
Givetvis väcker detta frågan hos mig, om hur Carmelina då mäktar med mina två barn Jessie som är 11 år och Josefine som är 6 år?
Jag har överklagat folkbokföringen av mina barn i detta familjehem i Harads till Förvaltningsrätten och nu har dom dragit till Dalarna med mina barn. Eftersom att det målet inte är klart ännu så är väl det frågan om det inte både är kidnappning och egenmäktighet med barn?
Känner inte till ärendet mer än så här men har nästan slutat förvånas.
Har sedan fått veta att handläggaren i vårt ärende skall  ha tydligen fått ännu en polis anmälan till på sig. Det blir tre utöver vår.
Upplagd av kl.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)