Bakgrund

Välkommen till min blogg som ursprungligen startade utifrån att vi förlorade två fosterbarn barn som bott hos oss nästan hela sitt liv. Vår berättelse ligger kvar härunder för de som är inte följt oss från början. I början handlade det om vad som hände oss och hur man hanterade hela ärendet ifrån myndigheters håll. Hur utsatt och rättslös man är och hur utlämnad man känner sig.

Jag har bytt forum en gång men det var mest utifrån att det gamla ibland inte accepterade vissa länkar och det hakade upp sig m.m. Det var också en sida där man kunde stängas ner om någon anmälde så jag valde att flytta den hit. Det gjorde jag i oktober 2010.

Då det gäller oss och vårt ärende är det ingen som arbetar för att barnen skall tillbaka till oss. Heller ingen som aktivt jobbar för att vi skall få finnas kvar i barnens liv. Sommaren 2014 dömdes handläggaren och chefen samt ordförande som tog beslutet om omplacering. Det är bara tredje gången tjänstemän döms för tjänstefel vad jag vet. Man har alltså i alla instanser konstaterat att de gjorde fel. Likaså vem som gjorde fel. Ändå gört förvaltningen komunen allt för att plocka bort oss trots kritiken, domen och det faktum att de bott här nästan hela sitt liv och har sin grundanknytning till oss.

Bloggen, som från början handlade om vad jag tvingades göra för att bli hörd. Det jag skrev och har skrivit gjorde jag från början utifrån min frustration över hur de barn vi älskar behandlas och hur myndigheter misskötter sin myndighetsutövning. Men bloggen har mer och mer kommit att bli en politisk blogg där fokus har flyttats från vårt enskilda ärende till att handla om min kamp för att ändra lagar utifrån från alla brister jag uppräckt under vår resa. Jag utgår fortfaraden ifrån Mark men jag har fått och får hela tiden fler och fler berättelser från andra håll. Jag går inte in i ärenden eftersom jag inte har full insyn men ger råd för hur de kan driva själva. Men jag känner igen alldeles för mycket och anser att hela systemet då det gäller socialtjänsten behöver ses över. Allt från utbildning hanteringen, riktlinjer, tolkning och granskning av den.

Jag har engagerat mig politiskt och gjort att jag kan för att förändra situationen främst för utsatta barn men även familjehem som vi själva men även för biologiska föräldrar samt tjänstemännen som arbetar i yrket. Som sagt det som driver mig är behovet av ett bättre barnperspektiv, att inga barn skall behöva slitas ifrån dem de älskar och känner sig trygga med utan väldigt starka väl grundade skäl.


Jag/vi har starta en ny organisation BPIS (barnperspektivet i Sverige) som kommer att jobba för ett tydligare barnperspektiv i Sverige på alla områden som har med barn att göra. www.bpis.nu Vi finns även på facebook. Stödj oss gärna genom att bli medlem. En organisation som har målet att få alla organisationer som arbear för barn att samarbeta för att nå bättre framgång. Vi vill ha ett mycket tydligt barnperspektiv i alla instanser som har med barn att göra, allt från skola, domstolar, andra myndigheter, med personal som är utbildade runt barn och som utgå ifrån barnen och deras bästa. Barnperspektivet måste bli mer än ett fint ord på pappret. Det skall vara något alla jobbar och verkar utifrån.

fredag 1 februari 2013

Ekonomin styr handläggningen

Då är det ytterligare en kommun som fått svidande kritik för sitt agerande mot barn.
Töreboda.
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=97&artikel=5428033
Socialstyrelsen skriver att kommunen ska vidta åtgärder för att utbilda personal som arbetar med våldsutsatta och att riskbedömningar förs för våldsutsatta barn och kvinnor. Dessutom måste rutinerna för handläggning och dokumentation måste förbättras.
I rapporten anser Socialstyrelsen att Töreboda har valt ekonomin framför barnens bästa, bland annat när det gällde placeringen av flickorna.
– Fokus har inte legat på flickornas situation och behov, utan den ekonomiska aspekten har varit avgörande för om de ska hem väldigt fort eller om de inte ska vara kvar i jourhemmet. Det är väldigt anmärkningsvärt. De insatser barnen behöver ska ju utgå ifrån behoven som finns, säger Mikael Thörn.
Kommunen har själv gjort en intern granskning som kom fram till att handläggningen av ärendet bedöms som allvarlig och att rutinerna behöver förändras. En enhetschef, som har varit tillfälligt omplacerad, fick lämna sin post och en ny samordnare för barnhandläggarna anställdes.
 
Samma handläggare som i vårt ärenden.
Men vilka blir konsekvenserna.
Jo en chef fick avgå sedan räcker det med att man rättar till så att det inte händer igen.
Konsekvenser för flickorna ... nej det blir inga.

Mäniskor är ju inget värda i vårt samhälle det som är viktigt är dokumentation och formalia.
Att ekonomin styr .. ja så kommer det att fortsätta vara så länge kommunerna har ansvaret. Det borde tillbaka på högre nivå så att inte kommunens ekonomi sytr vilka insatser man har råd med.

sedan hittade jag ett inslag om ett barn som säger att hon omhändertogs var henns räddning.
http://www.svt.se/nyheter/regionalt/mittnytt/utsattes-for-vald-och-sexovergrepp
- Annars hade jag nog inte suttit här idag eftersom jag hade självmordstankar å så. Jag mådde ju inte alls bra och trodde att det var jag som hade gjort fel.
 
Sedan är det fler barn som skall utvisas trots att föräldrarna fråntagits sina barn på grund av misskötsel. I Borås är det ett ärenden till en 14 årig flicka.
http://www.svt.se/nyheter/regionalt/vastnytt/#./flicka-utvisas-med-psykiskt-sjuk-mamma?&_suid=135970297987407543774103206173
- Hon har ju inte pappan i livet och mamman med sin psykiska sjukdom gör ju att hon inte har någon möjlighet att ta hand om henne i Kosovo. Det finns inget skyddsnät utan flickan blir utlämnad till att ta hand om att försörja sig själv och sin mamma. Det är ett ansvar jag inte anser att man kan lägga på ett fjortonårigt barn. Det är absurt.
 
När skall lagarna ändras så att barnperspektiet väger tyngst? Att banrens rätt till trygghet skall styra beslut gällande barn? när skall de som sbestämmer börja agera för barnens bästa istället för de vuxnas.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar