Bakgrund

Välkommen till min blogg som ursprungligen startade utifrån att vi förlorade två fosterbarn barn som bott hos oss nästan hela sitt liv. Vår berättelse ligger kvar härunder för de som är inte följt oss från början. I början handlade det om vad som hände oss och hur man hanterade hela ärendet ifrån myndigheters håll. Hur utsatt och rättslös man är och hur utlämnad man känner sig.

Jag har bytt forum en gång men det var mest utifrån att det gamla ibland inte accepterade vissa länkar och det hakade upp sig m.m. Det var också en sida där man kunde stängas ner om någon anmälde så jag valde att flytta den hit. Det gjorde jag i oktober 2010.

Då det gäller oss och vårt ärende är det ingen som arbetar för att barnen skall tillbaka till oss. Heller ingen som aktivt jobbar för att vi skall få finnas kvar i barnens liv. Sommaren 2014 dömdes handläggaren och chefen samt ordförande som tog beslutet om omplacering. Det är bara tredje gången tjänstemän döms för tjänstefel vad jag vet. Man har alltså i alla instanser konstaterat att de gjorde fel. Likaså vem som gjorde fel. Ändå gört förvaltningen komunen allt för att plocka bort oss trots kritiken, domen och det faktum att de bott här nästan hela sitt liv och har sin grundanknytning till oss.

Bloggen, som från början handlade om vad jag tvingades göra för att bli hörd. Det jag skrev och har skrivit gjorde jag från början utifrån min frustration över hur de barn vi älskar behandlas och hur myndigheter misskötter sin myndighetsutövning. Men bloggen har mer och mer kommit att bli en politisk blogg där fokus har flyttats från vårt enskilda ärende till att handla om min kamp för att ändra lagar utifrån från alla brister jag uppräckt under vår resa. Jag utgår fortfaraden ifrån Mark men jag har fått och får hela tiden fler och fler berättelser från andra håll. Jag går inte in i ärenden eftersom jag inte har full insyn men ger råd för hur de kan driva själva. Men jag känner igen alldeles för mycket och anser att hela systemet då det gäller socialtjänsten behöver ses över. Allt från utbildning hanteringen, riktlinjer, tolkning och granskning av den.

Jag har engagerat mig politiskt och gjort att jag kan för att förändra situationen främst för utsatta barn men även familjehem som vi själva men även för biologiska föräldrar samt tjänstemännen som arbetar i yrket. Som sagt det som driver mig är behovet av ett bättre barnperspektiv, att inga barn skall behöva slitas ifrån dem de älskar och känner sig trygga med utan väldigt starka väl grundade skäl.


Jag/vi har starta en ny organisation BPIS (barnperspektivet i Sverige) som kommer att jobba för ett tydligare barnperspektiv i Sverige på alla områden som har med barn att göra. www.bpis.nu Vi finns även på facebook. Stödj oss gärna genom att bli medlem. En organisation som har målet att få alla organisationer som arbear för barn att samarbeta för att nå bättre framgång. Vi vill ha ett mycket tydligt barnperspektiv i alla instanser som har med barn att göra, allt från skola, domstolar, andra myndigheter, med personal som är utbildade runt barn och som utgå ifrån barnen och deras bästa. Barnperspektivet måste bli mer än ett fint ord på pappret. Det skall vara något alla jobbar och verkar utifrån.

måndag 18 februari 2013

Hela reportaget på nätet

Då ligger hela artiklen ute
http://www.expressen.se/gt/ger-inte-upp-forran-mina-barn-ar-hemma/
Samtidigt berättar hon det ena hårresande exemplet efter det andra om hur illa fosterbarn i Sverige behandlas och hur rättslösa fosterfamiljer är.
- En fosterfamilj har inget att komma med om den kommer på kant med en socialförvaltning. Barnet kan ha bott hos sina fosterföräldrar sedan det var nyfött och betraktar dem som sin mamma och pappa och så plötsligt kommer myndigheterna efter många, många år och hämtar ungen och omplacerar den hos en vilt främmande människa. Det är ett mycket effektivt sätt att bryta ner små barn och det pågår hela tiden i Sverige.
Har fått så mycket och bra respons. Klipper in några:

Såååå bra!
  •  Du är bäst 
  • Hejja!!!
  • va bra kämpa på
  •  Så otroligt bra sagt Eva! Kämpa på!!
  •  Bra!! KRAM!!
  •  Tack för att du kämpar för barnen. Massa styrka och kärlek till dig!!
  •  Skulle vilja hänga med i skaran som hyllar dig, Eva, men kommer inte åt inlägget (hejar på och hyllar dig ändå och hoppas att du alltid kommer att ha samma energi och gnista. Du är vad som behövs för de här barnen och gör vad vi alla borde bara vi orkade och kunde) Har du det inspelat?
  • Köpte tidningen och läste. Mycket bra. Hoppas snart samhället får upp ögonen för hur våra barn behandlas och hur utsatta de är. Föräldrarnas bästa i centrum råder allt för ofta! Fortsatt lycka till !
  • Kämpa på och ge inte upp.
  •  Shit, vad bra du var Eva! Så vältalig och så många bra poänger som du lyckades få in på kort tid - IMPONERAD!
  • Det har jag sagt så länge jag följt dej, Eva. Du är jätte duktig och har fått fram så mycket av det som vi väldigt många familjehem tycker efter olika upplevelser , som ändå har en så lika dan grund. Ha det bra Eva.
  •  nu har jag läst - jättebra! bra att familjehems och familjehemsbarns situation och rättslöshet uppmärksammas!
  • Såg reportaget. Du är tapper och en förebild för många. Jag tänkte när jag såg inslaget: Så mycket smärta och förtvivlan som socialnämnden har orsakat barnen och er. Helt i onödan. Barnperspektivet saknas helt. Bara kiv, liv och intriger. Bra att du nådde ut.

    •  
  •  
  • Tack för all uppmuntran det är det som gör att man orkar fortsätta.

    • Upplagd av kl.

    1 kommentar:

    1. En annan fostermamma18 februari 2013 kl. 11:40

      Fantastiskt reportage! Jag håller tummarna att barnen får komma hem till er igen, du kämpar väl!

      Styrkekramar!

      SvaraRadera

    Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)