Bakgrund

Välkommen till min blogg som ursprungligen startade utifrån att vi förlorade två fosterbarn barn som bott hos oss nästan hela sitt liv. Vår berättelse ligger kvar härunder för de som är inte följt oss från början. I början handlade det om vad som hände oss och hur man hanterade hela ärendet ifrån myndigheters håll. Hur utsatt och rättslös man är och hur utlämnad man känner sig.

Jag har bytt forum en gång men det var mest utifrån att det gamla ibland inte accepterade vissa länkar och det hakade upp sig m.m. Det var också en sida där man kunde stängas ner om någon anmälde så jag valde att flytta den hit. Det gjorde jag i oktober 2010.

Då det gäller oss och vårt ärende är det ingen som arbetar för att barnen skall tillbaka till oss. Heller ingen som aktivt jobbar för att vi skall få finnas kvar i barnens liv. Sommaren 2014 dömdes handläggaren och chefen samt ordförande som tog beslutet om omplacering. Det är bara tredje gången tjänstemän döms för tjänstefel vad jag vet. Man har alltså i alla instanser konstaterat att de gjorde fel. Likaså vem som gjorde fel. Ändå gört förvaltningen komunen allt för att plocka bort oss trots kritiken, domen och det faktum att de bott här nästan hela sitt liv och har sin grundanknytning till oss.

Bloggen, som från början handlade om vad jag tvingades göra för att bli hörd. Det jag skrev och har skrivit gjorde jag från början utifrån min frustration över hur de barn vi älskar behandlas och hur myndigheter misskötter sin myndighetsutövning. Men bloggen har mer och mer kommit att bli en politisk blogg där fokus har flyttats från vårt enskilda ärende till att handla om min kamp för att ändra lagar utifrån från alla brister jag uppräckt under vår resa. Jag utgår fortfaraden ifrån Mark men jag har fått och får hela tiden fler och fler berättelser från andra håll. Jag går inte in i ärenden eftersom jag inte har full insyn men ger råd för hur de kan driva själva. Men jag känner igen alldeles för mycket och anser att hela systemet då det gäller socialtjänsten behöver ses över. Allt från utbildning hanteringen, riktlinjer, tolkning och granskning av den.

Jag har engagerat mig politiskt och gjort att jag kan för att förändra situationen främst för utsatta barn men även familjehem som vi själva men även för biologiska föräldrar samt tjänstemännen som arbetar i yrket. Som sagt det som driver mig är behovet av ett bättre barnperspektiv, att inga barn skall behöva slitas ifrån dem de älskar och känner sig trygga med utan väldigt starka väl grundade skäl.


Jag/vi har starta en ny organisation BPIS (barnperspektivet i Sverige) som kommer att jobba för ett tydligare barnperspektiv i Sverige på alla områden som har med barn att göra. www.bpis.nu Vi finns även på facebook. Stödj oss gärna genom att bli medlem. En organisation som har målet att få alla organisationer som arbear för barn att samarbeta för att nå bättre framgång. Vi vill ha ett mycket tydligt barnperspektiv i alla instanser som har med barn att göra, allt från skola, domstolar, andra myndigheter, med personal som är utbildade runt barn och som utgå ifrån barnen och deras bästa. Barnperspektivet måste bli mer än ett fint ord på pappret. Det skall vara något alla jobbar och verkar utifrån.

måndag 25 februari 2013

Lite av varje

Socionomerna har sin egen kamp där man strider för att kunna tala om att något är fel utan att bli av med jobbet. http://www.tco.se/Templates/Page1____681.aspx?DataID=13578
Regeringen ska utreda stärkt arbetsrättsligt skydd för arbetstagare som slår larm s k whistleblowers – TCO välkomnar beskedet
- Det är bra att regeringen nu vidgar översynen över hur skyddet kan stärkas för anställda som slår larm om allvarliga missförhållanden säger TCOs Ordförande Eva Nordmark.
Man talar också om att det krävs rätt förutsättningar.
https://vision.se/Opinion/Annika/Kommentarer/Arbete-med-utsatta-barn-kraver-ratt-forutsattningar/ Att handläggare skall ha en bättre utbildning har jag velat och lyft i snart fyra år.
För att våra medlemmar i ska kunna göra ett professionellt arbete krävs att de har rätt förutsättningar. Det handlar om handledning och stöd, tid för ny kunskap och reflektion, och tid att följa ny forskning. På arbetsplatsen krävs ett nära ledarskap, ändamålsenlig organisation och ekonomiska möjligheter.
Jag hoppas att P4 Radio Stockholms inslag kan fungera som en väckarklocka för våra lokala politiker att sätta ambitioner, tydliggöra prioriteringar och se till att det finns tillräckliga resurser för en god socialtjänst.
Skriver: Annika Strandhäll Ordförande Vision
en bra utbildning är en förutsättning som jag ser det, för att göra ett bra jobb.

Samtidigt i en debatt artikel http://www.expressen.se/debatt/satt-barnens-basta-fore-forskoletvang/
Familjen är det viktigaste för barnen och förskolan bör vara ett stöd till familjen snarare än ett tvång, menar Emma Henriksson (KD)
Men en allmän, avgiftsfri förskola från två år kommer inte att ge oss en bättre förskola. Det kommer att leda till att ännu fler barn går allt längre dagar i ännu större grupper Redan nu vittnar personalen om stress för sig själva och barnen. Vi vet att en del små barn påverkas negativt i sin utveckling av stora barngrupper och långa vistelsetider.
Tänk om föräldrar, som Kristdemokraterna föreslagit, skulle få sin barnomsorgspeng och själva välja hur och vem som ska ta hand om deras barn? Nej då höjer S i stället subventionen för just förskolan, som kommer att få ta hand om allt fler barn med mindre pengar. Alla ska med.
Bakom förslaget döljer sig kritik mot familjen. Föräldrarna underkänns och hemmet beskrivs som en plats där barn far illa. 
Hon avslutar med orden:
Familjen behövs för att människor ska växa och utvecklas, för att barnen ska få omsorg och fostran i en kärleksfull miljö. Barn behöver bli sedda. Barn behöver bli lyssnade på. Barn behöver bli kramade. Barn behöver vara älskade. Barn behöver tid. Tid med vuxna. Tid med sina föräldrar. Detta är något de faktiskt har rätt till.  
 Vi lever ju just nu i konsekvenserna av att man lämnat bort sina barn allt mera tidigt. Barn behöver lugn och ro och de behöver vara med sina föräldrar eller dem de ser som sina föräldrar. Med andra ord barn behöver få vara barn och behöver sättas i centrum. Jag kan bara hålla med.
Det gör även David Lega  som skriver i ett inlägg på handsfree :
Barnets bästa ska alltid komma i främsta rummet i alla åtgärder som rör barn. Alla barn har rätt till så goda uppväxtvillkor som det överhuvudtaget är möjligt och deras välbefinnande måste alltid sättas först. UNICEF Sverige, som jag sitter i styrelsen för, har länge där arbetat för att göra barnkonventionen till svensk lag. Det har också Kristdemokraterna velat länge och i höstas fick vi med oss regeringen på att utreda hur det ska ske. Om det bloggade jag bland annat här. Det ger därför hopp och inspiration att besöka verksamheter som Barndialogen som redan tillämpar Barnkonventionen aktivt. Nu måste hela Sverige göra det.
 
Han vill att barnkonventionen skall bli lag. Det vill jag också.
 


 
Upplagd av kl.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)