Bakgrund

Välkommen till min blogg som ursprungligen startade utifrån att vi förlorade två fosterbarn barn som bott hos oss nästan hela sitt liv. Vår berättelse ligger kvar härunder för de som är inte följt oss från början. I början handlade det om vad som hände oss och hur man hanterade hela ärendet ifrån myndigheters håll. Hur utsatt och rättslös man är och hur utlämnad man känner sig.

Jag har bytt forum en gång men det var mest utifrån att det gamla ibland inte accepterade vissa länkar och det hakade upp sig m.m. Det var också en sida där man kunde stängas ner om någon anmälde så jag valde att flytta den hit. Det gjorde jag i oktober 2010.

Då det gäller oss och vårt ärende är det ingen som arbetar för att barnen skall tillbaka till oss. Heller ingen som aktivt jobbar för att vi skall få finnas kvar i barnens liv. Sommaren 2014 dömdes handläggaren och chefen samt ordförande som tog beslutet om omplacering. Det är bara tredje gången tjänstemän döms för tjänstefel vad jag vet. Man har alltså i alla instanser konstaterat att de gjorde fel. Likaså vem som gjorde fel. Ändå gört förvaltningen komunen allt för att plocka bort oss trots kritiken, domen och det faktum att de bott här nästan hela sitt liv och har sin grundanknytning till oss.

Bloggen, som från början handlade om vad jag tvingades göra för att bli hörd. Det jag skrev och har skrivit gjorde jag från början utifrån min frustration över hur de barn vi älskar behandlas och hur myndigheter misskötter sin myndighetsutövning. Men bloggen har mer och mer kommit att bli en politisk blogg där fokus har flyttats från vårt enskilda ärende till att handla om min kamp för att ändra lagar utifrån från alla brister jag uppräckt under vår resa. Jag utgår fortfaraden ifrån Mark men jag har fått och får hela tiden fler och fler berättelser från andra håll. Jag går inte in i ärenden eftersom jag inte har full insyn men ger råd för hur de kan driva själva. Men jag känner igen alldeles för mycket och anser att hela systemet då det gäller socialtjänsten behöver ses över. Allt från utbildning hanteringen, riktlinjer, tolkning och granskning av den.

Jag har engagerat mig politiskt och gjort att jag kan för att förändra situationen främst för utsatta barn men även familjehem som vi själva men även för biologiska föräldrar samt tjänstemännen som arbetar i yrket. Som sagt det som driver mig är behovet av ett bättre barnperspektiv, att inga barn skall behöva slitas ifrån dem de älskar och känner sig trygga med utan väldigt starka väl grundade skäl.


Jag/vi har starta en ny organisation BPIS (barnperspektivet i Sverige) som kommer att jobba för ett tydligare barnperspektiv i Sverige på alla områden som har med barn att göra. www.bpis.nu Vi finns även på facebook. Stödj oss gärna genom att bli medlem. En organisation som har målet att få alla organisationer som arbear för barn att samarbeta för att nå bättre framgång. Vi vill ha ett mycket tydligt barnperspektiv i alla instanser som har med barn att göra, allt från skola, domstolar, andra myndigheter, med personal som är utbildade runt barn och som utgå ifrån barnen och deras bästa. Barnperspektivet måste bli mer än ett fint ord på pappret. Det skall vara något alla jobbar och verkar utifrån.

tisdag 12 februari 2013

Självklart skall lagen följas

Har inte kollat Markbladet på ett tag.  Hittar ett inlägg om att nerdragningarna medfört att personlaen på soc i Mark är sjukare. http://markbladet.se/?artikel=201302051450557586
Nämnden vidhåller att effektiviseringarna inte lett till en sämre kvalité för brukarna och medborgarna, med undantag från dem som blev av med sin habiliteringsersättning och sitt anhörigvårdstöd

Visserligen har antalet anställda utan någon sjukdag under året ökat något 2012 jämfört med föregående år. Men samtidigt ökar långtidssjukfrånvaron och socialnämndens mål på en total sjukfrånvaro under fem procent 2012 har inte uppnåtts. Istället har frånvaron ökat från 5,6 till 5,9 procent.
Flera chefer har uppgett att ökningen beror på en större belastning på personalen när motsvarande 40 årsarbetare bantats bort
 
Jag undrar hur man får ihop det. Fyrtio årsarbetare skall bort belastningen på de som är kvar blir alltså mycket högre. Fem procent är långtidssjuka men ingen av klienterna de jobbar med drabbas?  Det har jag svårt att tro på.

På radio sjuhärd är det intervju med den riksdagsman som skrev debattartikeln i GP. Roland Utbult (KD). Pojken skulle ha vårdnadsöverflyttats. Lagen om att barnperspektivet skall väga tyngst skall följas. Han intervjuas om domen.
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=95&artikel=5440252#
– Jag tycker den är helt felaktig, men tar inte hänsyn till barnets perspektiv så som man har lagstiftat om att man ska göra.
Roland Utbult menar att Kammarrätten inte tagit barnperspektivet på allvar, trots att nya ändringar i Socialtjänstlagen förtydligar barnens rättigheter. I Sverige är runt 20 000 barn omhändertagna enligt de lagar vi har. Om deras biologiska föräldrar under lång tid visat att dom inte kan ta hand om sina barn finns möjligheten att göra en så kallad vårdnadsöverflyttning till familjehemmet. Detta för att förhindra att barn som rotat sig i en miljö och känner känslomässig trygghet rycks upp. Men som det ser ut idag sker vårdnadsöverflyttningar för sällan anser Roland Utbult.
– Jag tycker det, där är ju inte meningen att barnet ska vara en terapeutisk leksak för att modern ska få ett ännu bättre liv. Utan man måste se var barnet är förankrat, och jag tycker att det är ganska uppenbart i det här fallet.
Så bra sagt. Självklart skall barn inte vara terapi och självklart skall lagen följas.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar