Bakgrund

Välkommen till min blogg som ursprungligen startade utifrån att vi förlorade två fosterbarn barn som bott hos oss nästan hela sitt liv. Vår berättelse ligger kvar härunder för de som är inte följt oss från början. I början handlade det om vad som hände oss och hur man hanterade hela ärendet ifrån myndigheters håll. Hur utsatt och rättslös man är och hur utlämnad man känner sig.

Jag har bytt forum en gång men det var mest utifrån att det gamla ibland inte accepterade vissa länkar och det hakade upp sig m.m. Det var också en sida där man kunde stängas ner om någon anmälde så jag valde att flytta den hit. Det gjorde jag i oktober 2010.

Då det gäller oss och vårt ärende är det ingen som arbetar för att barnen skall tillbaka till oss. Heller ingen som aktivt jobbar för att vi skall få finnas kvar i barnens liv. Sommaren 2014 dömdes handläggaren och chefen samt ordförande som tog beslutet om omplacering. Det är bara tredje gången tjänstemän döms för tjänstefel vad jag vet. Man har alltså i alla instanser konstaterat att de gjorde fel. Likaså vem som gjorde fel. Ändå gört förvaltningen komunen allt för att plocka bort oss trots kritiken, domen och det faktum att de bott här nästan hela sitt liv och har sin grundanknytning till oss.

Bloggen, som från början handlade om vad jag tvingades göra för att bli hörd. Det jag skrev och har skrivit gjorde jag från början utifrån min frustration över hur de barn vi älskar behandlas och hur myndigheter misskötter sin myndighetsutövning. Men bloggen har mer och mer kommit att bli en politisk blogg där fokus har flyttats från vårt enskilda ärende till att handla om min kamp för att ändra lagar utifrån från alla brister jag uppräckt under vår resa. Jag utgår fortfaraden ifrån Mark men jag har fått och får hela tiden fler och fler berättelser från andra håll. Jag går inte in i ärenden eftersom jag inte har full insyn men ger råd för hur de kan driva själva. Men jag känner igen alldeles för mycket och anser att hela systemet då det gäller socialtjänsten behöver ses över. Allt från utbildning hanteringen, riktlinjer, tolkning och granskning av den.

Jag har engagerat mig politiskt och gjort att jag kan för att förändra situationen främst för utsatta barn men även familjehem som vi själva men även för biologiska föräldrar samt tjänstemännen som arbetar i yrket. Som sagt det som driver mig är behovet av ett bättre barnperspektiv, att inga barn skall behöva slitas ifrån dem de älskar och känner sig trygga med utan väldigt starka väl grundade skäl.


Jag/vi har starta en ny organisation BPIS (barnperspektivet i Sverige) som kommer att jobba för ett tydligare barnperspektiv i Sverige på alla områden som har med barn att göra. www.bpis.nu Vi finns även på facebook. Stödj oss gärna genom att bli medlem. En organisation som har målet att få alla organisationer som arbear för barn att samarbeta för att nå bättre framgång. Vi vill ha ett mycket tydligt barnperspektiv i alla instanser som har med barn att göra, allt från skola, domstolar, andra myndigheter, med personal som är utbildade runt barn och som utgå ifrån barnen och deras bästa. Barnperspektivet måste bli mer än ett fint ord på pappret. Det skall vara något alla jobbar och verkar utifrån.

torsdag 17 januari 2013

Fel ställd fråga

Dagens rubriker rör sig väl mest om uppdrag granskning igår som tittade på barnfattigdomen i Svergie. 
Kritiken lät inte vänta på sig.

Tyckte att det var svårt att förstå vad syftet med programmet var.
Var det att visa att det inte fanns så mycket fattigdom som det påstås eller var det att visa på att organisationer ljuger om siffror för att få mer bidrag?

Min tanke är väl mer vad organisationer som får pengar till utsatta barn i Svergie gör med dem?
Majblomman har ju där enskillda kan begära extra pengar vid behov.
BRIS kan barn ringa till men ingen av dem får lägga sig i. Agera i enskillda
ärenden.
Men andra.
En mail konversation med ett antal orgaisationer som jobbar med barnfrågor visar det sig att det är få som överhuvudet taget gör något för barn i Sverige
Mailkonversationen kan ni läsa här http://sofiarappjohansson.se/varldens-barn-och-sveriges-ungar/
Radiohjälpen, SOS barnbyar, Röda korset, Rädda barnen. Ingen av dem (med ett undantag) hade någon satsning för barn i sverige. Rädda barnen hade en satsning för barn som utsats för sexuella övergrepp.
Det gjorde att en kompis mailade ytterligare ett antal organisationer på min begäran men vi fick samma svar.

Vad gör de för alla pengar? Det är kanske det man skall göra ett program om...

LÄGGER TILL LITE:
Som sagt kritiken lät sig inte vänta. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article16085733.ab
Nu protesterar Tapio Salonen som är professor i socialt arbete vid Malmö högskola och säger att man inte tagit reda på bakgrundsfakta.
Enligt honom finns två vedertagna definitioner av fattigdom. Antingen lever familjen på försörjningsstöd eller så har man en väldigt låg disponibel inkomst. För en ensamstående med ett barn var den summan år 2010 11 453 kronor i månaden eller 17 457 kronor för en familj med två vuxna och två barn. De pengarna ska då räcka till bostad, mat och allt annat nödvändigt.
De här definitionerna ligger till grund för Rädda barnens rapport om att 242 000 barn lever i fattigdom.
– Jag bara konstatera att man bortser från den här kunskapen i "Uppdrag granskning". Man kan betraktas som fattig även om har kläder och mat för dagen.
 
Även en "fattig" bloggerska höjer rösten:
http://www.aftonbladet.se/debatt/debattamnen/familj/article16086553.ab
Ta mig som exempel. Arbetssökande sedan länge, spridda skurar mellan jobben, sjukskriven på grund av njurproblem sedan i höstas. Kan ej jobba - har jobbat så lite att jag inte har rätt till sjukpenning längre.
Moment 22.
Om jag och mina barn inte hade haft vänner, släktingar och andra stöttande personer i vår närhet, om inte jag hade fått hjälp av Frälsningsarmén, Svenska Kyrkan och andra organisationer, nu när verkligheten är sådan att fattigdom inom socialvården baseras på siffror och inte på verkligheten så hade vi inte kunnat fira jul. Barnen hade inte kunnat få födelsedagspresenter. Vi hade sedan länge varit vräkta på grund av obetalda hyror
I dag, ett par dagar före barnbidraget och den eventuella lönen, lever vi på lånade pengar för att kunna köpa bröd, mjölk och, ja det viktigaste.
Jag röker – erkänner detta, men har inte varit på krogen på flera år – och barnen har det mesta de behöver. Men jag har inga vinterskor som kan anses tjänliga; jag är en whitetrashmorsa från förorten och oavsett om jag hamnat här på grund av egna klantigheter så är det aldrig, aldrig mina barns fel. 

Ja nog finns de... som sagt frågan var vad syftet med programmet var`?

1 kommentar:

  1. Hej!
    Vill tacka för den samhällsinsats ni gör. Sitta och trixa med pengar är en sak och ha ett eller flera barn i sin vård som är både rättslösa och otrygga en annan.

    Håller med dig! Janne J kanske skulle granskat deras inkomster och utgifter istället för att ifrågasätta de människor som lever i skam och utsatthet.
    Kvinnan som förekom några bråkdelar av programmet verkade bara vara där som ett alibi, att man verkligen kartlagt de utsatta. Om vi kräver att hon ska leva med villkor hon hade i sitt land här, förstår man ju varför de helst lever ointegrerade

    SvaraRadera