Bakgrund

Välkommen till min blogg som ursprungligen startade utifrån att vi förlorade två fosterbarn barn som bott hos oss nästan hela sitt liv. Vår berättelse ligger kvar härunder för de som är inte följt oss från början. I början handlade det om vad som hände oss och hur man hanterade hela ärendet ifrån myndigheters håll. Hur utsatt och rättslös man är och hur utlämnad man känner sig.

Jag har bytt forum en gång men det var mest utifrån att det gamla ibland inte accepterade vissa länkar och det hakade upp sig m.m. Det var också en sida där man kunde stängas ner om någon anmälde så jag valde att flytta den hit. Det gjorde jag i oktober 2010.

Då det gäller oss och vårt ärende är det ingen som arbetar för att barnen skall tillbaka till oss. Heller ingen som aktivt jobbar för att vi skall få finnas kvar i barnens liv. Sommaren 2014 dömdes handläggaren och chefen samt ordförande som tog beslutet om omplacering. Det är bara tredje gången tjänstemän döms för tjänstefel vad jag vet. Man har alltså i alla instanser konstaterat att de gjorde fel. Likaså vem som gjorde fel. Ändå gört förvaltningen komunen allt för att plocka bort oss trots kritiken, domen och det faktum att de bott här nästan hela sitt liv och har sin grundanknytning till oss.

Bloggen, som från början handlade om vad jag tvingades göra för att bli hörd. Det jag skrev och har skrivit gjorde jag från början utifrån min frustration över hur de barn vi älskar behandlas och hur myndigheter misskötter sin myndighetsutövning. Men bloggen har mer och mer kommit att bli en politisk blogg där fokus har flyttats från vårt enskilda ärende till att handla om min kamp för att ändra lagar utifrån från alla brister jag uppräckt under vår resa. Jag utgår fortfaraden ifrån Mark men jag har fått och får hela tiden fler och fler berättelser från andra håll. Jag går inte in i ärenden eftersom jag inte har full insyn men ger råd för hur de kan driva själva. Men jag känner igen alldeles för mycket och anser att hela systemet då det gäller socialtjänsten behöver ses över. Allt från utbildning hanteringen, riktlinjer, tolkning och granskning av den.

Jag har engagerat mig politiskt och gjort att jag kan för att förändra situationen främst för utsatta barn men även familjehem som vi själva men även för biologiska föräldrar samt tjänstemännen som arbetar i yrket. Som sagt det som driver mig är behovet av ett bättre barnperspektiv, att inga barn skall behöva slitas ifrån dem de älskar och känner sig trygga med utan väldigt starka väl grundade skäl.


Jag/vi har starta en ny organisation BPIS (barnperspektivet i Sverige) som kommer att jobba för ett tydligare barnperspektiv i Sverige på alla områden som har med barn att göra. www.bpis.nu Vi finns även på facebook. Stödj oss gärna genom att bli medlem. En organisation som har målet att få alla organisationer som arbear för barn att samarbeta för att nå bättre framgång. Vi vill ha ett mycket tydligt barnperspektiv i alla instanser som har med barn att göra, allt från skola, domstolar, andra myndigheter, med personal som är utbildade runt barn och som utgå ifrån barnen och deras bästa. Barnperspektivet måste bli mer än ett fint ord på pappret. Det skall vara något alla jobbar och verkar utifrån.

måndag 28 juli 2014

Är det konstigt?

Hittade en gammal artikel runt placerade barn
http://hd.se/inrikes/2013/03/07/placerade-barn-mar-samre/
Högre dödlighet, sämre skolresultat, mer självskador och mångdubbelt vanligare med psykofarmaka. Samhället har misslyckats grovt med att ta ansvar för de barn och unga som samhället tar hand om, menar Socialstyrelsen.
 

Barn- och äldreminister Maria Larsson (KD) håller med om problemen, men påpekar att mycket ändå görs.
— Vi håller på att vända en valross. Tidigare visste vi väldigt lite om hur det såg ut. Därför har vi gjort ett förbättringsarbete som gör att vi i dag har en helt annan kunskap än när jag tillträdde. Men vi är långt ifrån framme, säger hon om Socialstyrelsens utvärdering.
Hon pekar bland annat på den lag som infördes vid årsskiftet, som ger kommunerna ett tillskott på 182 miljoner kronor årligen, och där varje barn ges rätt till en personlig socialsekreterare. Förra veckan beslutade också regeringen om en satsning på 36 miljoner till Statens institutionsstyrelse (Sis) för att ta fram en modell för en sammanhållen skolgång för barn som vårdas hos Sis.
 
Varje år omhändertas drygt 26 000 barn och unga i familjehem eller HVB-hem. I rapporten "Vård och omsorg om de placerade barnen" har Socialstyrelsen studerat deras uppväxt, hälsa och utbildning.
Dödligheten är nära fem gånger så hög bland ungdomar som är eller varit placerade jämfört med andra i åldern 15-24 år.
Tio gånger fler som är placerade på HVB har vårdats för självskadebeteenden än andra unga.
15-19 gånger fler av de HVB-placerade tar regelbundet psykofarmaka jämfört med unga i hela befolkningen.
6 av 10 som placerats före 10 års ålder går ut grundskolan med gymnasiebehörighet jämfört med 9 av 10 i hela ungdomsgruppen.
Det är fem gånger vanligare med långvarigt ekonomiskt bistånd bland unga vuxna som varit placerade i familjehem jämfört med dem som inte varit placerade. 

Artikeln skrevs 2011 och det är likadant idag trots extra pengar.
Utifrån mina brev ÄR DET SÅ KONSTIGT?
Är det konstigt att dessa barn far illa? är det konstigt att de tappar tron på vuxenvärlden? är det konstigt att de tappar tron på sig själva?


Upplagd av kl.

1 kommentar:

  1. Anonym29 juli 2014 kl. 00:31

    Nä-inte konstigt alls!
    Människan är människa först och främst!,ingen robot.
    Tack för din envishet,din styrka och ditt eviga bloggande !
    Lite uppmuntran behöver vi alla i Jante-land!

    SvaraRadera

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)