Bakgrund

Välkommen till min blogg som ursprungligen startade utifrån att vi förlorade två fosterbarn barn som bott hos oss nästan hela sitt liv. Vår berättelse ligger kvar härunder för de som är inte följt oss från början. I början handlade det om vad som hände oss och hur man hanterade hela ärendet ifrån myndigheters håll. Hur utsatt och rättslös man är och hur utlämnad man känner sig.

Jag har bytt forum en gång men det var mest utifrån att det gamla ibland inte accepterade vissa länkar och det hakade upp sig m.m. Det var också en sida där man kunde stängas ner om någon anmälde så jag valde att flytta den hit. Det gjorde jag i oktober 2010.

Då det gäller oss och vårt ärende är det ingen som arbetar för att barnen skall tillbaka till oss. Heller ingen som aktivt jobbar för att vi skall få finnas kvar i barnens liv. Sommaren 2014 dömdes handläggaren och chefen samt ordförande som tog beslutet om omplacering. Det är bara tredje gången tjänstemän döms för tjänstefel vad jag vet. Man har alltså i alla instanser konstaterat att de gjorde fel. Likaså vem som gjorde fel. Ändå gört förvaltningen komunen allt för att plocka bort oss trots kritiken, domen och det faktum att de bott här nästan hela sitt liv och har sin grundanknytning till oss.

Bloggen, som från början handlade om vad jag tvingades göra för att bli hörd. Det jag skrev och har skrivit gjorde jag från början utifrån min frustration över hur de barn vi älskar behandlas och hur myndigheter misskötter sin myndighetsutövning. Men bloggen har mer och mer kommit att bli en politisk blogg där fokus har flyttats från vårt enskilda ärende till att handla om min kamp för att ändra lagar utifrån från alla brister jag uppräckt under vår resa. Jag utgår fortfaraden ifrån Mark men jag har fått och får hela tiden fler och fler berättelser från andra håll. Jag går inte in i ärenden eftersom jag inte har full insyn men ger råd för hur de kan driva själva. Men jag känner igen alldeles för mycket och anser att hela systemet då det gäller socialtjänsten behöver ses över. Allt från utbildning hanteringen, riktlinjer, tolkning och granskning av den.

Jag har engagerat mig politiskt och gjort att jag kan för att förändra situationen främst för utsatta barn men även familjehem som vi själva men även för biologiska föräldrar samt tjänstemännen som arbetar i yrket. Som sagt det som driver mig är behovet av ett bättre barnperspektiv, att inga barn skall behöva slitas ifrån dem de älskar och känner sig trygga med utan väldigt starka väl grundade skäl.


Jag/vi har starta en ny organisation BPIS (barnperspektivet i Sverige) som kommer att jobba för ett tydligare barnperspektiv i Sverige på alla områden som har med barn att göra. www.bpis.nu Vi finns även på facebook. Stödj oss gärna genom att bli medlem. En organisation som har målet att få alla organisationer som arbear för barn att samarbeta för att nå bättre framgång. Vi vill ha ett mycket tydligt barnperspektiv i alla instanser som har med barn att göra, allt från skola, domstolar, andra myndigheter, med personal som är utbildade runt barn och som utgå ifrån barnen och deras bästa. Barnperspektivet måste bli mer än ett fint ord på pappret. Det skall vara något alla jobbar och verkar utifrån.

torsdag 21 november 2013

Svar igen från departementet

Bästa Eva,

Varmt tack för dina angelägna brev som inkommit 14 och 24 oktober samt den 4 november. Ursprungligen hade du adresserat dina brev till statsrådet Maria Larsson, hon har tagit del av dina brev och gett mig i uppdrag att besvara dig.

När jag läser dina brev förstår jag att du har ett stort personligt engagemang. Som du redan vet får dock varken tjänstemän eller statsråd uttala sig om eller ingripa i enskilda fall som myndigheter handlägger. Detta skulle kunna tolkas som ministerstyre vilket är förbjudet enligt grundlagen. Myndigheterna är självständiga att utöva sina befogenheter under gällande lagar och regleringar samtidigt som domstolarna har till uppgift att tolka lagen och döma enligt den.

Från ett generellt och övergripande perspektiv skulle jag dock vilja nämna några av de initiativ regeringen tagit på områden som dina brev berör. Inledningsvis vill jag nämna att Socialstyrelsen fått i uppdrag att kartlägga i vilken utsträckning barn kommer till tals i familjerättsliga ärenden om vårdnad, boende och umgänge inom socialtjänsten samt på vilket sätt detta sker. I uppdraget ingår att kartlägga i vilken utsträckning barnets åsikter efterlevs samt att redovisa vilka metoder som tillämpas när barnen kommer till tals.

Socialstyrelsen ska samråda med Barnombudsmannen och redovisa barns erfarenhet av att komma till tals i familjerättsliga ärenden. Utifrån kartläggningen ska Socialstyrelsen sedan överväga om åtgärder behöver vidtas för att stärka barnets ställning i ärenden om vårdnad, boende och umgänge och vid behov lämna förslag till åtgärder. Uppdraget ska redovisas senast den 31 december 2014.

Socialstyrelsen har också fått i uppdrag att kartlägga vid vilka situationer och i vilken utsträckning socialnämnderna väcker frågan om nationell adoption av barn som är eller kan komma att bli placerade i samhällsvård och om frågan inte väcks trots att adoption skulle kunna vara lämplig utifrån vad som är bäst för barnet, orsakerna till detta. Utifrån kartläggningen ska Socialstyrelsen också överväga om åtgärder behöver vidtas för att socialnämnderna ska uppmärksamma frågan i högre utsträckning än i dag. Uppdraget ska redovisas senast den 28 februari 2014.

I egenskap av barnminister har Maria Larsson ofta betonat vikten av att lyssna till barns egna berättelser. Trots att det ofta är barnen själva som bäst kan svara på frågan om hur de har det, hur de mår och i det här fallen; hur ett familjehem fungerar, tillfrågas de alltför sällan.

Regeringen har därför beslutat att uppdra åt Barnombudsmannen och Socialstyrelsen att genomföra ”brukarundersökningar” bland de barn och unga som är i samhällsvård. Det är angeläget att kontinuerligt följa upp dessa barns upplevelser av sin placering, men det är också en förutsättning för utvecklandet och säkerställandet av en trygg och säker vård för barn och unga.

Följande står att läsa i regeringsbeslutet:
”Regeringen beslutar att ge Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram en modell för att lyssna på barn i familjehem i syfte att låta dem förmedla sina upplevelser om sin vistelse i familjehemmet. Uppdraget ska delas upp i tre olika faser, en förstudie, en pilotundersökning samt en analys av hur modellen skulle kunna användas i återkommande och regelbundna undersökningar.

Uppdraget ska ske i samverkan med Barnombudsmannen. Socialstyrelsen ska även beakta aktuell kunskap inom området samt samråda med relevanta myndigheter och organisationer inom ramen för uppdraget.”
[…]

”Regeringen anser att det är angeläget att kontinuerligt följa upp placerade barns upplevelser av sin placering. Detta är också en förutsättning för att utveckla och säkerställa en trygg och säker vård för barn och unga. Att få en aktuell lägesbild av hur barn och unga själva uppfattar den sociala barn- och ungdomsvården är även en betydelsefull kunskap för att utveckla kvaliteten i verksamheten.

I propositionen Stärkt stöd och skydd för barn och unga (prop. 2012:13/10) aviserade regeringen att arbetet med brukarundersökningar som sker på äldreområdet även ska omfatta barn och unga i samhällsvård. Som ett första steg i arbetet ska detta ske genom att en modell utformas för familjehemsplacerade barn. Vid Socialstyrelsens frekvenstillsyn talar inspektörerna med barn om hur de uppfattar sin vistelse, vård och behandling. Då familjehem inte omfattas av frekvenstillsynen är det därför angeläget att även dessa barn får komma till tals.”

Avslutningsvis vill jag än en gång tacka för dina brev. Det är alltid värdefullt för oss att få ta del av enskilda personers erfarenheter och synpunkter, särskilt då det gäller något så viktigt som våra barn.

Med vänlig hälsning
Anna Close

Brevsvarare för barn- och äldreministern

Socialdepartementet

Regeringskansliet

''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''
Registrator
Socialdepartementet
Tel. vx 08-405 10 00
Fax. 08-723 11 91
s.registrator@regeringskansliet.se

Jag är så trött på att alltid bemötas av vad de gör eller gjort när jag talar om att det inte blev som de tänkt.

Upplagd av kl.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)