Bakgrund

Välkommen till min blogg som ursprungligen startade utifrån att vi förlorade två fosterbarn barn som bott hos oss nästan hela sitt liv. Vår berättelse ligger kvar härunder för de som är inte följt oss från början. I början handlade det om vad som hände oss och hur man hanterade hela ärendet ifrån myndigheters håll. Hur utsatt och rättslös man är och hur utlämnad man känner sig.

Jag har bytt forum en gång men det var mest utifrån att det gamla ibland inte accepterade vissa länkar och det hakade upp sig m.m. Det var också en sida där man kunde stängas ner om någon anmälde så jag valde att flytta den hit. Det gjorde jag i oktober 2010.

Då det gäller oss och vårt ärende är det ingen som arbetar för att barnen skall tillbaka till oss. Heller ingen som aktivt jobbar för att vi skall få finnas kvar i barnens liv. Sommaren 2014 dömdes handläggaren och chefen samt ordförande som tog beslutet om omplacering. Det är bara tredje gången tjänstemän döms för tjänstefel vad jag vet. Man har alltså i alla instanser konstaterat att de gjorde fel. Likaså vem som gjorde fel. Ändå gört förvaltningen komunen allt för att plocka bort oss trots kritiken, domen och det faktum att de bott här nästan hela sitt liv och har sin grundanknytning till oss.

Bloggen, som från början handlade om vad jag tvingades göra för att bli hörd. Det jag skrev och har skrivit gjorde jag från början utifrån min frustration över hur de barn vi älskar behandlas och hur myndigheter misskötter sin myndighetsutövning. Men bloggen har mer och mer kommit att bli en politisk blogg där fokus har flyttats från vårt enskilda ärende till att handla om min kamp för att ändra lagar utifrån från alla brister jag uppräckt under vår resa. Jag utgår fortfaraden ifrån Mark men jag har fått och får hela tiden fler och fler berättelser från andra håll. Jag går inte in i ärenden eftersom jag inte har full insyn men ger råd för hur de kan driva själva. Men jag känner igen alldeles för mycket och anser att hela systemet då det gäller socialtjänsten behöver ses över. Allt från utbildning hanteringen, riktlinjer, tolkning och granskning av den.

Jag har engagerat mig politiskt och gjort att jag kan för att förändra situationen främst för utsatta barn men även familjehem som vi själva men även för biologiska föräldrar samt tjänstemännen som arbetar i yrket. Som sagt det som driver mig är behovet av ett bättre barnperspektiv, att inga barn skall behöva slitas ifrån dem de älskar och känner sig trygga med utan väldigt starka väl grundade skäl.


Jag/vi har starta en ny organisation BPIS (barnperspektivet i Sverige) som kommer att jobba för ett tydligare barnperspektiv i Sverige på alla områden som har med barn att göra. www.bpis.nu Vi finns även på facebook. Stödj oss gärna genom att bli medlem. En organisation som har målet att få alla organisationer som arbear för barn att samarbeta för att nå bättre framgång. Vi vill ha ett mycket tydligt barnperspektiv i alla instanser som har med barn att göra, allt från skola, domstolar, andra myndigheter, med personal som är utbildade runt barn och som utgå ifrån barnen och deras bästa. Barnperspektivet måste bli mer än ett fint ord på pappret. Det skall vara något alla jobbar och verkar utifrån.

lördag 9 november 2013

Inte duktig per automatik

En del hävdar att barn alltid till varje pris mår bäst hos sina föräldrar. t.ex NKMR en organisation av ett par advokater. men jag menar att så inte är fallet. Man behöver körkort för att köra bil, man behöver ha en viss ålder för att få köpa sprit, man måste ha hjälm när man cyklar. Djur kan man bli av med om de inte har daglig utevistelse rent och fint, höns skall ha en viss yta att vistas på, sittpinne och sandbad, hästar får inte vara ensamma utan måste ha sällskap. Men barn kan och får vem som helst skaffa och ibland behålla hur illa de än sköter dem.
Ändå kommer det rapport efter rapport om hur illa barn kan skötas utan att det händer något.
http://www.expressen.se/nyheter/mamma-laste-in-sin-dotter-i-ett-honshus/
Den åttaåriga dottern ska ha blivit inlåst i det lilla hönshuset vid tre tillfällen. Hon ska dessutom ha fått sin mun tvättad med såpa vid två tillfällen.
Berättelserna kommer från flickan, men i polisförhör bekräftas de av både mamman och styvpappan.
– Mamman har gjort sig skyldig till ett allvarligt brott. Man förstår ju paniken som den här flickan har haft när hon suttit där. Det är inget stort hönshus det handlar om, säger kammaråklagare Peter Helsing.
Mamman åtalas nu för olaga frihetsberövande.
I polisförhör berättar den lilla flickan hur det kändes att stängas in i hönshuset.
"Det var för litet, för jag kan inte vara i små rum, som är för litet, jag får panik, jag kan inte sitta still, jag springer runt", förklarar hon enligt förundersökningen. Vid de tre av tillfällena var det mamman som stängde in flickan.
Mamman erkänner att hon låst in flickan men nekar till brott. Mamman menar att dottern haft möjlighet att krypa ut genom ett hönshål på 23 gånger 33 centimeter.
Men flickan berättar hur hon skadat sig på en spik och börjat blöda när hon en gång när hon försökte ta sig ut genom det lilla hålet

Styvpappan står åtalad för olaga tvång, alternativ ofredande. Han har vid minst två tillfällen smort in såpa i flickans mun för att tvätta bort fula ord som flickan sagt.
Hon berättar i förhören att hon efteråt var tvungen att dricka mycket vatten för att få bort smaken.
Styvpappan erkänner gärningen men menar att han inte använt något tvång.
– Jag menar att hon har blivit tvingad till det i och med att flickan har försökt ta bort handen.
 
Nej det finns föräldrar som inte borde få ha barn, som inte är lämpade. Man blir inte en duktig förälder bara för att man föder ett barn.  Respekt som förälder tar man sig inte, får man inte per automatik utan den förtjänar man.
Upplagd av kl.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)