Bakgrund

Välkommen till min blogg som ursprungligen startade utifrån att vi förlorade två fosterbarn barn som bott hos oss nästan hela sitt liv. Vår berättelse ligger kvar härunder för de som är inte följt oss från början. I början handlade det om vad som hände oss och hur man hanterade hela ärendet ifrån myndigheters håll. Hur utsatt och rättslös man är och hur utlämnad man känner sig.

Jag har bytt forum en gång men det var mest utifrån att det gamla ibland inte accepterade vissa länkar och det hakade upp sig m.m. Det var också en sida där man kunde stängas ner om någon anmälde så jag valde att flytta den hit. Det gjorde jag i oktober 2010.

Då det gäller oss och vårt ärende är det ingen som arbetar för att barnen skall tillbaka till oss. Heller ingen som aktivt jobbar för att vi skall få finnas kvar i barnens liv. Sommaren 2014 dömdes handläggaren och chefen samt ordförande som tog beslutet om omplacering. Det är bara tredje gången tjänstemän döms för tjänstefel vad jag vet. Man har alltså i alla instanser konstaterat att de gjorde fel. Likaså vem som gjorde fel. Ändå gört förvaltningen komunen allt för att plocka bort oss trots kritiken, domen och det faktum att de bott här nästan hela sitt liv och har sin grundanknytning till oss.

Bloggen, som från början handlade om vad jag tvingades göra för att bli hörd. Det jag skrev och har skrivit gjorde jag från början utifrån min frustration över hur de barn vi älskar behandlas och hur myndigheter misskötter sin myndighetsutövning. Men bloggen har mer och mer kommit att bli en politisk blogg där fokus har flyttats från vårt enskilda ärende till att handla om min kamp för att ändra lagar utifrån från alla brister jag uppräckt under vår resa. Jag utgår fortfaraden ifrån Mark men jag har fått och får hela tiden fler och fler berättelser från andra håll. Jag går inte in i ärenden eftersom jag inte har full insyn men ger råd för hur de kan driva själva. Men jag känner igen alldeles för mycket och anser att hela systemet då det gäller socialtjänsten behöver ses över. Allt från utbildning hanteringen, riktlinjer, tolkning och granskning av den.

Jag har engagerat mig politiskt och gjort att jag kan för att förändra situationen främst för utsatta barn men även familjehem som vi själva men även för biologiska föräldrar samt tjänstemännen som arbetar i yrket. Som sagt det som driver mig är behovet av ett bättre barnperspektiv, att inga barn skall behöva slitas ifrån dem de älskar och känner sig trygga med utan väldigt starka väl grundade skäl.


Jag/vi har starta en ny organisation BPIS (barnperspektivet i Sverige) som kommer att jobba för ett tydligare barnperspektiv i Sverige på alla områden som har med barn att göra. www.bpis.nu Vi finns även på facebook. Stödj oss gärna genom att bli medlem. En organisation som har målet att få alla organisationer som arbear för barn att samarbeta för att nå bättre framgång. Vi vill ha ett mycket tydligt barnperspektiv i alla instanser som har med barn att göra, allt från skola, domstolar, andra myndigheter, med personal som är utbildade runt barn och som utgå ifrån barnen och deras bästa. Barnperspektivet måste bli mer än ett fint ord på pappret. Det skall vara något alla jobbar och verkar utifrån.

onsdag 30 november 2011

Det är likadant idag

Det är konstigt hur olika man ser på saker och ting. Hittade i aftonbladet en fotbollspelare som felaktigt satt häktad i en och en halv månad. http://www.aftonbladet.se/sportbladet/fotboll/internationell/article14004532.ab
För det fick han 200 000 kr. Han fick för sveda och värk. Helt rätt men andra myndigheter kan göra fel och ta barn på felaktiga grunder och det kan ta både månader och år och trots att man sedan upptäcker och konstaterar att de gjort fel så får de ingen ersättning. Helt galet.

Häromdagen var det även i media att unga förhörs tvärt emot vad lagen säger utan ombud eller någon de känner. Så många som vartannat barn är det. Hörde det på kaliber. Det var bl.a. intervju med Barnombudsmannen som har lagt ut det på sin hemsida. http://www.barnombudsmannen.se/nyheter/2011/11/minderariga-forhors-utan-forsvarare/
det är inte klokt. Det kan ju vara som vittnen av misshandel mellan föräldrar eller andra övergrepp. Barn skall väl inte lämnas i den situationen ensamma.
Det är så många fel som begås mot barn och ikväll står ordförande i socialutskottet i riksdagen i uppdrag granskning och talar om att de inte funderar på att ändra något.

Fortsatte in på BO´s blogg och läser http://barnombudsmannen.blogspot.com/2011/09/vad-hander-nar-staten-sviker-ett.html
Han avslutar med orden:
Vanvårdsutredningen avslöjar ett mörkt kapitel i vår historia. Men låt oss inte bli blinda inför vår egen samtid. Barn i samhällsvård är fortfarande i en mycket utsatt situation.
Kan bara hålla med och undrar när någon i beslutande ställning skall ta det på allvar och börja agera och förändra situationen.

2 kommentarer:

  1. Jag ville bara skicka en hälsning. Ända sen jag snubblade över din historia i våras, har jag tittat in på din blogg med jämna mellanrum, och varje gång hoppats att barnen skulle vara hemma nu. Jag har barn i samma ålder, och känner förtvivlan i hela min kropp över att era barn inte får vara hos er. Idag slår jag in adventskalenderklappar och tänker på dig och era barn och de grymma och arroganta människor som gör att inte era barn får vakna i sina egna sängar och glädjas över att julen snart är här. Måtte rättvisan segra snart, och här har du i alla fan en som håller tummarna för er.

    KRAM!

    SvaraRadera
  2. Ge inte upp.
    Ni får inte ge upp.
    Sedan första programmet har sänts har jag ofta bett för barnen. Jag kan vakna mitt i natten och be för barnen.
    Jag har själv en sorglig barndomshistoria bakom mig. Jag känner deras smärta. Ni får inte ge upp.
    Jag tror på godhet. Och jag har haft helvete i mitt liv,i min barndom. Den enda gång det onda vinner är när det goda ger upp,
    och de som skulle ha kämpat för mig gav upp när jag var liten. Jag skriver det med gråten i halsen , jag skriver det från hjärtat och jag menar det.
    Ge inte upp

    SvaraRadera