Bakgrund

Välkommen till min blogg som ursprungligen startade utifrån att vi förlorade två fosterbarn barn som bott hos oss nästan hela sitt liv. Vår berättelse ligger kvar härunder för de som är inte följt oss från början. I början handlade det om vad som hände oss och hur man hanterade hela ärendet ifrån myndigheters håll. Hur utsatt och rättslös man är och hur utlämnad man känner sig.

Jag har bytt forum en gång men det var mest utifrån att det gamla ibland inte accepterade vissa länkar och det hakade upp sig m.m. Det var också en sida där man kunde stängas ner om någon anmälde så jag valde att flytta den hit. Det gjorde jag i oktober 2010.

Då det gäller oss och vårt ärende är det ingen som arbetar för att barnen skall tillbaka till oss. Heller ingen som aktivt jobbar för att vi skall få finnas kvar i barnens liv. Sommaren 2014 dömdes handläggaren och chefen samt ordförande som tog beslutet om omplacering. Det är bara tredje gången tjänstemän döms för tjänstefel vad jag vet. Man har alltså i alla instanser konstaterat att de gjorde fel. Likaså vem som gjorde fel. Ändå gört förvaltningen komunen allt för att plocka bort oss trots kritiken, domen och det faktum att de bott här nästan hela sitt liv och har sin grundanknytning till oss.

Bloggen, som från början handlade om vad jag tvingades göra för att bli hörd. Det jag skrev och har skrivit gjorde jag från början utifrån min frustration över hur de barn vi älskar behandlas och hur myndigheter misskötter sin myndighetsutövning. Men bloggen har mer och mer kommit att bli en politisk blogg där fokus har flyttats från vårt enskilda ärende till att handla om min kamp för att ändra lagar utifrån från alla brister jag uppräckt under vår resa. Jag utgår fortfaraden ifrån Mark men jag har fått och får hela tiden fler och fler berättelser från andra håll. Jag går inte in i ärenden eftersom jag inte har full insyn men ger råd för hur de kan driva själva. Men jag känner igen alldeles för mycket och anser att hela systemet då det gäller socialtjänsten behöver ses över. Allt från utbildning hanteringen, riktlinjer, tolkning och granskning av den.

Jag har engagerat mig politiskt och gjort att jag kan för att förändra situationen främst för utsatta barn men även familjehem som vi själva men även för biologiska föräldrar samt tjänstemännen som arbetar i yrket. Som sagt det som driver mig är behovet av ett bättre barnperspektiv, att inga barn skall behöva slitas ifrån dem de älskar och känner sig trygga med utan väldigt starka väl grundade skäl.


Jag/vi har starta en ny organisation BPIS (barnperspektivet i Sverige) som kommer att jobba för ett tydligare barnperspektiv i Sverige på alla områden som har med barn att göra. www.bpis.nu Vi finns även på facebook. Stödj oss gärna genom att bli medlem. En organisation som har målet att få alla organisationer som arbear för barn att samarbeta för att nå bättre framgång. Vi vill ha ett mycket tydligt barnperspektiv i alla instanser som har med barn att göra, allt från skola, domstolar, andra myndigheter, med personal som är utbildade runt barn och som utgå ifrån barnen och deras bästa. Barnperspektivet måste bli mer än ett fint ord på pappret. Det skall vara något alla jobbar och verkar utifrån.

torsdag 9 april 2015

Nämndemän utan juridisk kompetens

Det har länge stötts och blötts om nämndemän utan juridisk kompetens skall sitta i domstolen. Jag skrev för länge sedan utifrån en artikel om att vissa nämndemän sa rent ut att de struntande i lagen och bestämde sig utifrån magkänsla. Nu ifrågasätts det igen
En samhällsdebattör vid namn Sven-Erik Alhem skriver:
http://www.bpis.se/diskussionen-om-namndeman/
Idag är det i praktiken de politiska partierna som genom sina nomineringar bland de sina har en helt avgörande betydelse för valen av nämndemän. Känns märkligt inte minst eftersom väldigt få i samhället är politiskt partianslutna.
Min personliga uppfattning är att det är hög tid att helt klippa banden till de politiska partierna i nämndemannafrågan. Var och en som anser sig vara lämplig som nämndeman borde få ansöka om det antingen hos Domstolsverket eller hos berörd domstol. Till ansökan skulle finnas CV med betyg och alla referenser. Under ansökningsprövningen skulle därefter referensinhämtning ske och utdrag från belastningsregistret infordras. Inför ett slutligt ställningstagande borde också anställningsintervjuer förekomma bland dem som ligger närmast till hands att komma i fråga.
Med ett sådant system skulle ingen missgynnas. De partianslutna som idag har ensamrätt får i ett nytt system exakt samma möjlighet att komma ifråga som envar annan. Bakgrund och lämplighet för uppgiften prövas noggrant och blir avgörande för valen.
Jag kan bara hålla med. Varför skall man ha folk som inget kan när det finns de som är utbildade. Och varför har vi olika domstolar med olika regler och krav?  Varför är det inte likadant?
Tex i tingsrätten är du oskyldig tills morsatsen är bevisad men i förvaltningsdomstolen skall du själv bevisa att du inte är vad en myndighet påstår att du är utan att veta vad de kommer att anklaga dig för då du åker dit. Du vet alltså inte vad du skall bemöta.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar