Bakgrund

Välkommen till min blogg som ursprungligen startade utifrån att vi förlorade två fosterbarn barn som bott hos oss nästan hela sitt liv. Vår berättelse ligger kvar härunder för de som är inte följt oss från början. I början handlade det om vad som hände oss och hur man hanterade hela ärendet ifrån myndigheters håll. Hur utsatt och rättslös man är och hur utlämnad man känner sig.

Jag har bytt forum en gång men det var mest utifrån att det gamla ibland inte accepterade vissa länkar och det hakade upp sig m.m. Det var också en sida där man kunde stängas ner om någon anmälde så jag valde att flytta den hit. Det gjorde jag i oktober 2010.

Då det gäller oss och vårt ärende är det ingen som arbetar för att barnen skall tillbaka till oss. Heller ingen som aktivt jobbar för att vi skall få finnas kvar i barnens liv. Sommaren 2014 dömdes handläggaren och chefen samt ordförande som tog beslutet om omplacering. Det är bara tredje gången tjänstemän döms för tjänstefel vad jag vet. Man har alltså i alla instanser konstaterat att de gjorde fel. Likaså vem som gjorde fel. Ändå gört förvaltningen komunen allt för att plocka bort oss trots kritiken, domen och det faktum att de bott här nästan hela sitt liv och har sin grundanknytning till oss.

Bloggen, som från början handlade om vad jag tvingades göra för att bli hörd. Det jag skrev och har skrivit gjorde jag från början utifrån min frustration över hur de barn vi älskar behandlas och hur myndigheter misskötter sin myndighetsutövning. Men bloggen har mer och mer kommit att bli en politisk blogg där fokus har flyttats från vårt enskilda ärende till att handla om min kamp för att ändra lagar utifrån från alla brister jag uppräckt under vår resa. Jag utgår fortfaraden ifrån Mark men jag har fått och får hela tiden fler och fler berättelser från andra håll. Jag går inte in i ärenden eftersom jag inte har full insyn men ger råd för hur de kan driva själva. Men jag känner igen alldeles för mycket och anser att hela systemet då det gäller socialtjänsten behöver ses över. Allt från utbildning hanteringen, riktlinjer, tolkning och granskning av den.

Jag har engagerat mig politiskt och gjort att jag kan för att förändra situationen främst för utsatta barn men även familjehem som vi själva men även för biologiska föräldrar samt tjänstemännen som arbetar i yrket. Som sagt det som driver mig är behovet av ett bättre barnperspektiv, att inga barn skall behöva slitas ifrån dem de älskar och känner sig trygga med utan väldigt starka väl grundade skäl.


Jag/vi har starta en ny organisation BPIS (barnperspektivet i Sverige) som kommer att jobba för ett tydligare barnperspektiv i Sverige på alla områden som har med barn att göra. www.bpis.nu Vi finns även på facebook. Stödj oss gärna genom att bli medlem. En organisation som har målet att få alla organisationer som arbear för barn att samarbeta för att nå bättre framgång. Vi vill ha ett mycket tydligt barnperspektiv i alla instanser som har med barn att göra, allt från skola, domstolar, andra myndigheter, med personal som är utbildade runt barn och som utgå ifrån barnen och deras bästa. Barnperspektivet måste bli mer än ett fint ord på pappret. Det skall vara något alla jobbar och verkar utifrån.

lördag 13 april 2013

Håll inte bakom ryggen

Det finns familjehem som inte borde vara familjehem precis som det finns politiker som inte skall vara politiker och så kan man säga i varje yrke tror jag.  Ingen tjänar på att vi håller de som inte gör det de skall bakom ryggen.
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article16571299.ab
Här är det en familjehems pappa som haft en tonårstös. Han ger henne en tablett och hon berättar för sina kompisar att hon somnade men då hon vaknar blöder hon. Hon anmäler våldtäckt.
35-åringen säger att han har lidit av erektionsproblem till följd av en depression och att han söndagen den 25 mars 2012 ska ha ”tränat” på toaletten och då fått utlösning.
Sedan påstår man att flickan själv skulle ha vaknat skulle ha lagt beslag på den papperstuss 35-åringen torkade av sig med och sedan arrangerat bevisen mot honom.
Det låter väl osannolikt i mina öron.

Som jag skrev i går Ingen skall ju vara dömd i förväg de kan ju vara oskyldiga  men här låter det lite för långsökt. Ändå går han fri.
I domen skriver tingsrätten att ”det kan vara praktiskt möjligt att dna-spår från honom överförts på målsäganden på annat sätt än genom sexuellt umgänge”.
– Om de anser att den möjligheten inte kan uteslutas så innefattar det att flickan ska ha gjort det här. Hon måste alltså ha stått och lurat där utanför badrummet och förstått att här är något jag kan använda.
 
Och så undar man varför så få anmäler. Om det ändå inte leder till något förutom att man blir offentlig i sitt övergrepp så blir det som ett övergrepp till. Anledningen till att de dömde som de gjorde var att hon berättat två versioner.
– Man avfärdar ofta berättelser från målsägande i våldtäktsmål med att de inte berättar exakt likadant varje gång. De som vet någonting om hur man uppfattar en händelse av det här slaget har en annan tolkning av det här, nämligen att man inte får en klar och entydig minnesbild utan att det kommer fram olika bitar av det här successivt. Så det är väldigt svårt att avfärda berättelsen av den anledningen, men det gör man ofta i våra domstolar.
 
Man minns alltså mer och mer och då ändras berättelsen. Saker man kanske förtränger kommer fram i efterhand.  Ändå dömer inte domstolarna utiåfrån hur forskning ser på det hela utan gör det lätt för sig. och minns man mer så blir det i sig ett skäl att avslå i rätten

4 kommentarer:

  1. Vilken forskning syftar du på i ditt inlägg?

    SvaraRadera
  2. forskning om minnet. Att man först förtränger och sedan minns mer och mer efter det att man utsats för trauma

    SvaraRadera
  3. Kan du inte specificera med någon referens? Om jag förstått det hela rätt så finns det exempel på fall som talar både för och emot ditt påstående.

    SvaraRadera
  4. Hinner tyvärr inte utan du får leta själv

    SvaraRadera