Bakgrund

Välkommen till min blogg som ursprungligen startade utifrån att vi förlorade två fosterbarn barn som bott hos oss nästan hela sitt liv. Vår berättelse ligger kvar härunder för de som är inte följt oss från början. I början handlade det om vad som hände oss och hur man hanterade hela ärendet ifrån myndigheters håll. Hur utsatt och rättslös man är och hur utlämnad man känner sig.

Jag har bytt forum en gång men det var mest utifrån att det gamla ibland inte accepterade vissa länkar och det hakade upp sig m.m. Det var också en sida där man kunde stängas ner om någon anmälde så jag valde att flytta den hit. Det gjorde jag i oktober 2010.

Då det gäller oss och vårt ärende är det ingen som arbetar för att barnen skall tillbaka till oss. Heller ingen som aktivt jobbar för att vi skall få finnas kvar i barnens liv. Sommaren 2014 dömdes handläggaren och chefen samt ordförande som tog beslutet om omplacering. Det är bara tredje gången tjänstemän döms för tjänstefel vad jag vet. Man har alltså i alla instanser konstaterat att de gjorde fel. Likaså vem som gjorde fel. Ändå gört förvaltningen komunen allt för att plocka bort oss trots kritiken, domen och det faktum att de bott här nästan hela sitt liv och har sin grundanknytning till oss.

Bloggen, som från början handlade om vad jag tvingades göra för att bli hörd. Det jag skrev och har skrivit gjorde jag från början utifrån min frustration över hur de barn vi älskar behandlas och hur myndigheter misskötter sin myndighetsutövning. Men bloggen har mer och mer kommit att bli en politisk blogg där fokus har flyttats från vårt enskilda ärende till att handla om min kamp för att ändra lagar utifrån från alla brister jag uppräckt under vår resa. Jag utgår fortfaraden ifrån Mark men jag har fått och får hela tiden fler och fler berättelser från andra håll. Jag går inte in i ärenden eftersom jag inte har full insyn men ger råd för hur de kan driva själva. Men jag känner igen alldeles för mycket och anser att hela systemet då det gäller socialtjänsten behöver ses över. Allt från utbildning hanteringen, riktlinjer, tolkning och granskning av den.

Jag har engagerat mig politiskt och gjort att jag kan för att förändra situationen främst för utsatta barn men även familjehem som vi själva men även för biologiska föräldrar samt tjänstemännen som arbetar i yrket. Som sagt det som driver mig är behovet av ett bättre barnperspektiv, att inga barn skall behöva slitas ifrån dem de älskar och känner sig trygga med utan väldigt starka väl grundade skäl.


Jag/vi har starta en ny organisation BPIS (barnperspektivet i Sverige) som kommer att jobba för ett tydligare barnperspektiv i Sverige på alla områden som har med barn att göra. www.bpis.nu Vi finns även på facebook. Stödj oss gärna genom att bli medlem. En organisation som har målet att få alla organisationer som arbear för barn att samarbeta för att nå bättre framgång. Vi vill ha ett mycket tydligt barnperspektiv i alla instanser som har med barn att göra, allt från skola, domstolar, andra myndigheter, med personal som är utbildade runt barn och som utgå ifrån barnen och deras bästa. Barnperspektivet måste bli mer än ett fint ord på pappret. Det skall vara något alla jobbar och verkar utifrån.

onsdag 24 april 2013

Fler myndigheter gör bort sig

Det är inte bara en myndighet som gör bort sig och orsakar att barn hämnar i kläm.
Vad sägs om kronofogden som är med på en poliskontroll och de stannar en man som har en skuld hos kronofogden. han kör sin arbetsgivares bil- Då tar de den trots att de är på väg till sjukhus med ett av barnen. hela familjen sitter i bilen och de tvingas kliva av för att sedan ringa efter andra som kan hämta och skjutsa dem
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article16656209.ab
– Min pappa bor i Västervik, det är 25 mil bort så det skulle ju ta många timmar innan han skulle kunna ta sig dit.
Sambons mamma befann sig utomlands och pappan var på lantstället utanför Norrtälje och inte heller anträffbar. Ingen anhörig kunde hjälpa dem med så kort varsel.

”Det är för jävligt”

– Jag såg på polisernas kroppsspråk att de tyckte det var fel av kronofogden. Så det slutade med att de avvarade två polisbilar, vi var ju fem stycken, och fick skjuts av dem till lasarettet.
– Vi kom dit en kvart försenade men vi fick komma in direkt ändå.
Anders Petersson tycker att kronofogden uppträtt fullständigt hjärtlöst emot dem.
– Det är för jävligt, lite väl magstarkt att bara sätta två små barn på backen. Så här får det väl inte gå till?
Ansvarig enhetschef vid Kronofogden i Västerås har inte varit anträffbar för en kommentar.
 
Konstigt ingen vill uttala sig...
Det finns många orsaker att hamn hos kronofogden. Man kan ha varit sjuk, haft ett företag som gått omkull. Man kan ha gått isär och gått back på hus eller annat och hamnat i obestånd som det heter.
Det behöver inte bero på att man missköter sig medvetet. Det är ingen anledning att behandla folk och framför allt barn på det viset. Sedan var det ju inte ens hans bil.
Göran Erixon, chef för kronofogdens enhet för specialindrivning i Stockholm, säger rent allmänt, utan att känna till ärendets detaljer, att det som beskrivs inte är ett accepterat arbetssätt.
– Jag håller definitivt med, man kan ju inte strandsätta personer! Och det hoppas jag inte heller har varit förättningsmannens avsikt.
– Det säger ju sig självt, så där agerar inte en statstjänsteman! Normalt sett tar man ju ett fordon när inte någon är inne i det
 
Nej det kan ju inte varit tjänstemannens avsikt. Man tror ju inte att en tjänsteman gör fel....
Upplagd av kl.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)