Bakgrund

Välkommen till min blogg som ursprungligen startade utifrån att vi förlorade två fosterbarn barn som bott hos oss nästan hela sitt liv. Vår berättelse ligger kvar härunder för de som är inte följt oss från början. I början handlade det om vad som hände oss och hur man hanterade hela ärendet ifrån myndigheters håll. Hur utsatt och rättslös man är och hur utlämnad man känner sig.

Jag har bytt forum en gång men det var mest utifrån att det gamla ibland inte accepterade vissa länkar och det hakade upp sig m.m. Det var också en sida där man kunde stängas ner om någon anmälde så jag valde att flytta den hit. Det gjorde jag i oktober 2010.

Då det gäller oss och vårt ärende är det ingen som arbetar för att barnen skall tillbaka till oss. Heller ingen som aktivt jobbar för att vi skall få finnas kvar i barnens liv. Sommaren 2014 dömdes handläggaren och chefen samt ordförande som tog beslutet om omplacering. Det är bara tredje gången tjänstemän döms för tjänstefel vad jag vet. Man har alltså i alla instanser konstaterat att de gjorde fel. Likaså vem som gjorde fel. Ändå gört förvaltningen komunen allt för att plocka bort oss trots kritiken, domen och det faktum att de bott här nästan hela sitt liv och har sin grundanknytning till oss.

Bloggen, som från början handlade om vad jag tvingades göra för att bli hörd. Det jag skrev och har skrivit gjorde jag från början utifrån min frustration över hur de barn vi älskar behandlas och hur myndigheter misskötter sin myndighetsutövning. Men bloggen har mer och mer kommit att bli en politisk blogg där fokus har flyttats från vårt enskilda ärende till att handla om min kamp för att ändra lagar utifrån från alla brister jag uppräckt under vår resa. Jag utgår fortfaraden ifrån Mark men jag har fått och får hela tiden fler och fler berättelser från andra håll. Jag går inte in i ärenden eftersom jag inte har full insyn men ger råd för hur de kan driva själva. Men jag känner igen alldeles för mycket och anser att hela systemet då det gäller socialtjänsten behöver ses över. Allt från utbildning hanteringen, riktlinjer, tolkning och granskning av den.

Jag har engagerat mig politiskt och gjort att jag kan för att förändra situationen främst för utsatta barn men även familjehem som vi själva men även för biologiska föräldrar samt tjänstemännen som arbetar i yrket. Som sagt det som driver mig är behovet av ett bättre barnperspektiv, att inga barn skall behöva slitas ifrån dem de älskar och känner sig trygga med utan väldigt starka väl grundade skäl.


Jag/vi har starta en ny organisation BPIS (barnperspektivet i Sverige) som kommer att jobba för ett tydligare barnperspektiv i Sverige på alla områden som har med barn att göra. www.bpis.nu Vi finns även på facebook. Stödj oss gärna genom att bli medlem. En organisation som har målet att få alla organisationer som arbear för barn att samarbeta för att nå bättre framgång. Vi vill ha ett mycket tydligt barnperspektiv i alla instanser som har med barn att göra, allt från skola, domstolar, andra myndigheter, med personal som är utbildade runt barn och som utgå ifrån barnen och deras bästa. Barnperspektivet måste bli mer än ett fint ord på pappret. Det skall vara något alla jobbar och verkar utifrån.

söndag 29 november 2015

Ta seden dit man kommer eller?

Redan härom dagen skrev jag om min rädsla att det kommer för många på en gång så att vi inte hinner tala om vilka regler och lagar som gäller här. vilka lagar man skall följa här.

http://www.allehanda.se/angermanland/kramfors/mobb-skulle-valdta-kvinna-och-doda-sonen-anmalda-for-olaga-hot
Enligt polisens är bakgrunden att männen anser att den ensamstående kvinnan begår en brottslig handling då hon uppehåller sig i Sverige utan man och ska därför straffas.
Även sonen har männen fattat agg mot och vid en samlad attack försökte mobben tränga sig in i kvinnans och sonens rum.
Då männen inte kunde forcera den låsta dörren uttalades flera hot mot kvinnan och hennes son.
Personalen på boendet blev vittne till händelsen och larmade polisen som på plats tog upp två anmälningar om olaga hot.
– Alla bråk och hot på asylboenden i området tar upp mycket av våra resurser. Dels i form av utryckningar och dels vid förhör sker via tolk och är tidskrävande, säger Kenneth Magnusson, förundersökningsledare vid polisen i Kramfors.
 
http://www.allehanda.se/angermanland/kramfors/efter-dods-och-valdtaktshoten-nu-flyttas-den-drabbade-familjen-fran-asylboendet-i-nora
Ytterligare åtgärder är upp till Migrationsverket att fatta, vilket de har gjort. Kvinnan flyttas från boendet efter hoten.
– Migrationsverket ser naturligtvis allvarligt på det som har hänt. Hon var nöjd med flytten, säger Annie Hörnblad på Migrationsverket.
Mer detaljer om händelsen kan varken Migrationsverket eller Mattias Hellström från Jokarjo ge i nuläget. 
Familjen flyttades till ett annat boende men  jag har svårt att förstå att en massa personer som flytt och lever under omständigheter här med många man inte känner, ett nytt land, nytt språk, beroende av andra och deras givmildhet samt migrationsverket ändå tar sig tid att bråka med någon de inte tycker lever som det passar just dem. OK att det är tristess och de inte har så mycket att göra men att bråka med varandra.

Man brukar väl ta sedan dit man kommer. Man jag är rädd att det går så fort, det kommer så många att man inte hinner informera om vilka sedan vi har.
Sedan har vi de som kräver och kräver både det ena och det andra.
Det stör mig.

Hade en lång diskussion med våra placerade pojkar (ensamkommande) då de ville ha det och det och det... och jag frågade vem som skulle betala? Det var precis som de först då kom på att de faktiskt inte hade pengar själva. Sedan den diskussionen har allt lugnat sig., De är snälla, hjälper till, tackar för både mat och annat.
Upplagd av kl.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)