Bakgrund

Välkommen till min blogg som ursprungligen startade utifrån att vi förlorade två fosterbarn barn som bott hos oss nästan hela sitt liv. Vår berättelse ligger kvar härunder för de som är inte följt oss från början. I början handlade det om vad som hände oss och hur man hanterade hela ärendet ifrån myndigheters håll. Hur utsatt och rättslös man är och hur utlämnad man känner sig.

Jag har bytt forum en gång men det var mest utifrån att det gamla ibland inte accepterade vissa länkar och det hakade upp sig m.m. Det var också en sida där man kunde stängas ner om någon anmälde så jag valde att flytta den hit. Det gjorde jag i oktober 2010.

Då det gäller oss och vårt ärende är det ingen som arbetar för att barnen skall tillbaka till oss. Heller ingen som aktivt jobbar för att vi skall få finnas kvar i barnens liv. Sommaren 2014 dömdes handläggaren och chefen samt ordförande som tog beslutet om omplacering. Det är bara tredje gången tjänstemän döms för tjänstefel vad jag vet. Man har alltså i alla instanser konstaterat att de gjorde fel. Likaså vem som gjorde fel. Ändå gört förvaltningen komunen allt för att plocka bort oss trots kritiken, domen och det faktum att de bott här nästan hela sitt liv och har sin grundanknytning till oss.

Bloggen, som från början handlade om vad jag tvingades göra för att bli hörd. Det jag skrev och har skrivit gjorde jag från början utifrån min frustration över hur de barn vi älskar behandlas och hur myndigheter misskötter sin myndighetsutövning. Men bloggen har mer och mer kommit att bli en politisk blogg där fokus har flyttats från vårt enskilda ärende till att handla om min kamp för att ändra lagar utifrån från alla brister jag uppräckt under vår resa. Jag utgår fortfaraden ifrån Mark men jag har fått och får hela tiden fler och fler berättelser från andra håll. Jag går inte in i ärenden eftersom jag inte har full insyn men ger råd för hur de kan driva själva. Men jag känner igen alldeles för mycket och anser att hela systemet då det gäller socialtjänsten behöver ses över. Allt från utbildning hanteringen, riktlinjer, tolkning och granskning av den.

Jag har engagerat mig politiskt och gjort att jag kan för att förändra situationen främst för utsatta barn men även familjehem som vi själva men även för biologiska föräldrar samt tjänstemännen som arbetar i yrket. Som sagt det som driver mig är behovet av ett bättre barnperspektiv, att inga barn skall behöva slitas ifrån dem de älskar och känner sig trygga med utan väldigt starka väl grundade skäl.


Jag/vi har starta en ny organisation BPIS (barnperspektivet i Sverige) som kommer att jobba för ett tydligare barnperspektiv i Sverige på alla områden som har med barn att göra. www.bpis.nu Vi finns även på facebook. Stödj oss gärna genom att bli medlem. En organisation som har målet att få alla organisationer som arbear för barn att samarbeta för att nå bättre framgång. Vi vill ha ett mycket tydligt barnperspektiv i alla instanser som har med barn att göra, allt från skola, domstolar, andra myndigheter, med personal som är utbildade runt barn och som utgå ifrån barnen och deras bästa. Barnperspektivet måste bli mer än ett fint ord på pappret. Det skall vara något alla jobbar och verkar utifrån.

onsdag 12 augusti 2015

Själva repliken

”Alla barn har rätt till samhällets skydd”
http://www.dn.se/debatt/repliker/alla-barn-har-ratt-till-samhallets-skydd/
Replik. Henrik Sundström hävdar i en artikel på DN Debatt att romska barn drabbas av organiserat omhändertagande av socialtjänsten. Men socialstyrelsen utredde detta år 2005 och konstaterade att det snarare var så att man väntade för länge med att omhänderta vanvårdade barn, skriver Eva Hallgren, BPIS.
Henrik Sundström hävdar i en artikel på DN Debatt att romska barn drabbas av organiserat omhändertagande av socialtjänsten. Men socialstyrelsen utredde detta år 2005 och konstaterade att det snarare var så att man väntade för länge med att omhänderta vanvårdade barn, skriver Eva Hallgren, BPIS.
Moderatpolitikerna Henrik Sundström skriver på DN Debatt (måndag 10/8) en artikel och hävdar i den att romska barn drabbas av organiserat omhändertagande av socialtjänsten. Det är inte första gången som dessa påståenden är i omlopp. År 2005 lyftes kritiken till riksdagen och socialstyrelsen fick ett uppdrag att se över hur det låg till.
Man tittade särskilt på Stockholm, Malmö, Göteborg och Linköping eftersom det bor mest romer där. Man granskade totalt 36 barn omhändertagna barn ifrån 15 familjer vilket utgjorde 51 procent av placerade romska barn under 2004-2005.
Man kom fram till att det snarare var så att man väntade längre med att placera just dessa barn. Placeringarna hade föregåtts av både många och långa insatser innan man tog hand om dem just för att man inte ville anklagas för att ha haft rasistiska motiv.
Man kritiserade dock att barnen ofta förlorar sitt ursprung och språk. Men så är det också för invandrarbarn som placeras.
Att nu igen hävda att det finns andra anledningar att placera dessa barn än misskötsel eller vanvård är beklagligt då det redan har utretts och bekräftats att romska barn ofta får lida i onödan bara för att man är rädd att anklagas för att vara rasist. Artiklar av detta slag späder bara på den rädslan.
Det skall väl inte vara så att dessa barn har sämre skydd än andra för att man är rädd att stämplas felaktigt?
Misskötsel är misskötsel vem som än orsakar den, likaså vanvård. Och det hör vare sig ihop med religion ras eller kön.
Barn skall ha rätt till samhällets skydd var de än kommer ifrån eller menar Henrik Sundström att det inte skall vara på det sättet. Påstående av detta slag skapar bara ännu mera problem för de barn som redan nu har svårt att komma ifrån misär, misskötsel och vanvård.
Eva Hallgren, ordförande Barnperspektivet i Sverige (BPIS)
 
Fick faktiskt ett mail ifrån honom
Hej, och tack för ditt mail!
Ja, det stämmer det du skriver. Men det är också så att de romska företrädarna i utredningen inte alls höll med om slutsatserna, bl a menade man att man bara hörde ena sidan (soc) samt att man kraftigt underskattade andelen romska fall.
Oavsett vilket, rapporten utmynnade i råd om hur socialtjänsten ska gå till väga. I "mitt" fall hade socialtjänsten inte ens läst dessa.
/Henrik

Upplagd av kl.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)