Bakgrund

Välkommen till min blogg som ursprungligen startade utifrån att vi förlorade två fosterbarn barn som bott hos oss nästan hela sitt liv. Vår berättelse ligger kvar härunder för de som är inte följt oss från början. I början handlade det om vad som hände oss och hur man hanterade hela ärendet ifrån myndigheters håll. Hur utsatt och rättslös man är och hur utlämnad man känner sig.

Jag har bytt forum en gång men det var mest utifrån att det gamla ibland inte accepterade vissa länkar och det hakade upp sig m.m. Det var också en sida där man kunde stängas ner om någon anmälde så jag valde att flytta den hit. Det gjorde jag i oktober 2010.

Då det gäller oss och vårt ärende är det ingen som arbetar för att barnen skall tillbaka till oss. Heller ingen som aktivt jobbar för att vi skall få finnas kvar i barnens liv. Sommaren 2014 dömdes handläggaren och chefen samt ordförande som tog beslutet om omplacering. Det är bara tredje gången tjänstemän döms för tjänstefel vad jag vet. Man har alltså i alla instanser konstaterat att de gjorde fel. Likaså vem som gjorde fel. Ändå gört förvaltningen komunen allt för att plocka bort oss trots kritiken, domen och det faktum att de bott här nästan hela sitt liv och har sin grundanknytning till oss.

Bloggen, som från början handlade om vad jag tvingades göra för att bli hörd. Det jag skrev och har skrivit gjorde jag från början utifrån min frustration över hur de barn vi älskar behandlas och hur myndigheter misskötter sin myndighetsutövning. Men bloggen har mer och mer kommit att bli en politisk blogg där fokus har flyttats från vårt enskilda ärende till att handla om min kamp för att ändra lagar utifrån från alla brister jag uppräckt under vår resa. Jag utgår fortfaraden ifrån Mark men jag har fått och får hela tiden fler och fler berättelser från andra håll. Jag går inte in i ärenden eftersom jag inte har full insyn men ger råd för hur de kan driva själva. Men jag känner igen alldeles för mycket och anser att hela systemet då det gäller socialtjänsten behöver ses över. Allt från utbildning hanteringen, riktlinjer, tolkning och granskning av den.

Jag har engagerat mig politiskt och gjort att jag kan för att förändra situationen främst för utsatta barn men även familjehem som vi själva men även för biologiska föräldrar samt tjänstemännen som arbetar i yrket. Som sagt det som driver mig är behovet av ett bättre barnperspektiv, att inga barn skall behöva slitas ifrån dem de älskar och känner sig trygga med utan väldigt starka väl grundade skäl.


Jag/vi har starta en ny organisation BPIS (barnperspektivet i Sverige) som kommer att jobba för ett tydligare barnperspektiv i Sverige på alla områden som har med barn att göra. www.bpis.nu Vi finns även på facebook. Stödj oss gärna genom att bli medlem. En organisation som har målet att få alla organisationer som arbear för barn att samarbeta för att nå bättre framgång. Vi vill ha ett mycket tydligt barnperspektiv i alla instanser som har med barn att göra, allt från skola, domstolar, andra myndigheter, med personal som är utbildade runt barn och som utgå ifrån barnen och deras bästa. Barnperspektivet måste bli mer än ett fint ord på pappret. Det skall vara något alla jobbar och verkar utifrån.

torsdag 24 oktober 2013

Syriens barn

Brukar hålla mig till svenska barn även om jag ibland lyfter saker utomlands.

Anledningen till att jag tar upp det idag är för att jag hittar en artikel om hur Brittiska hjälporganisationer slår larm om hur man i Syrien skjuter prick på barn och gravida. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article17707943.ab

De skjuter barnen i magen på sina gravida mammor.

Det är barnen man är ute efter och informationen kommer ifrån flera håll. http://edition.cnn.com/2013/10/22/world/meast/syria-snipers-pregnant-women/
En läkare vittnar om hur de får över 20 skottskade barn om dagen. http://www.itv.com/news/2013-10-16/this-is-what-deadlocked-war-leads-to-syrias-sniper-game/

Igår var jag på ett möte där det diskuterades situationen i Syrien. En berättade om hur hon mött en 17 årig flykting som berättat hur han satt i samma cell som en 6 årig pojke som svältes, slogs ihjäl utan att han kunde göra något. Varfför jo man försäkte få ur honm information. Det tog tre dagar innan han dog. De berättade hur 60 % av alla som dör just nu i Syrien är barn under 10 år. Har inte kollat siffrorna men tvivlar inte på dem. det är så hemskt.

De berättade om ett program på TV där journalisten berättar hur familjer som var med på en av båtarna som gick under. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5682578 En mamma höll i sina 4 barn och fick släppa ett i taget då hon inte orkade. En är kvar. De hon släppte drunknade och hon kunde bara se på. Ett barn som klamrade sig fast vid sin döda pappa för att överleva. Nu har de satts i fängelse för de brutit lagen, de har ju tagit sig dit utan tillstånd. De skall utvisas för de inte har något pass, passen som förlorade de i havet. Reportern brister till sist i gråt då hon möts av en kompakt oförståelse för mänsklighet och humanitet. Lagen är ju viktigast.

Ingen utifrån verkar våga lägga sig i för då riskerar man ett nytt världskrig.

Varför kan man inte bara komma överens om att sätta stopp för det som pågår?

Lagarna är ju viktigare än människoliv.

Det är inte på samma sätt här och ändå.

Här medför lagarna också att barn far illa.
Här utgår lagar ifrån vuxna, ifrån biologiska föräldrars rätt till sina barn så att barnen tvingas lida. Här utgår man ifrån lagen då man tar barn ifrån deras föräldrar på ingen grund alls hävdar jag.
Här utgår man ifrån lagen då man tolkar lagar som man kan tolka hur som helst.
 
Då är det ju lagarna som det är fel på och då är det den som måste ändras.
Upplagd av kl.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)