Det pratas för lite om barns utsatthet men det pratas ännu mindre om pojkars utsatthet.
Pojkar som förgrips på av sina mammor eller andra kvinliga personer. Pojkar som misshandlas. Pojkar skall på något sätt vara tuffare, starkare och tåla mer och det blir ännu mera skamfullt att berätta att man utsatts för övergrepp som pojke. Det lyftes på Almedalen.
http://socialaktion.nu/om-pojkars-utsatthet-vad-hander-med-dem/
Niklas Långström sa att det inte finns ett samband mellan pojkar som utsatts för sexuella övergrepp och att det är just de som blir sexualförövare. Däremot finns belagt att pojkar som växer upp i utsatthet i högre grad blir våldsamma och kriminella. Dessutom är självmordsfrekvensen hög i just den gruppen. Vidare sas att pojkar som adopterats till sk normalfamiljer men med en nära våldsupplevelse bakom sig också visar på ett våldsammare beteende. Niklas Långström betonade dock att det inte handlade om genetik utan snarare socialt arv.
Det diskuteras oerhört lite kring pojkar och deras utsatthet och samhället har en benägenhet att tala om flickors utsatthet och våld mot kvinnor, medan det talas väldigt tyst om pojkar/män som utsätts för nära relationsvåld. I en undersökning som refererades till redovisas att i åldersgruppen 20-47 år har 35-40 % någon erfarenhet av nära relationsvåld och i gruppen ca 10 procent pojkar.
Börje Svensson talade om att det är svårt att nå pojkar som utsatts för våld och övergrepp. Pojkar ber inte om hjälp och de undviker att tala om vad de utsatts för.
Regeringen har nu gett ett uppdrag.
Våld i nära relationer - uppdraget
I maj 2012 utnämnde regeringen Carin Götblad till Nationell samordnare mot
våld i nära relationer. Det skedde i samband med att Carin Götblad lämnade
uppdraget som länspolismästare i Stockholms län.
Det man skall se över är:
Partnervåld
Varje år utsätts tiotusentals människor i Sverige för våld och förtryck av
sin partner. Det utan jämförelse vanligaste är att en man misshandlar och
förtrycker en kvinna. Men det finns också andra former: Det kan vara en kvinna
som slår och förtrycker en man. Det finns också våld i samkönade relationer.
Studier visar att mäns våld mot kvinnor i jämförelse med annat partnervåld
tenderar att vara grövre.
Under 2011 polisanmäldes drygt
12 000 brott där en kvinna misshandlats inomhus av en närstående person.
Dessutom anmäldes cirka 2 500 fall av grov kvinnofridskränkning. Men mörkertalet
är stort. Forskning visar entydigt att de flesta fall av sådant våld inte
polisanmäls. För att få en uppfattning om omfattningen görs därför
undersökningar där människor tillfrågas om de varit utsatta. I den Nationella
Trygghetsundersökningen säger drygt en procent av kvinnorna och knappt en halv
procent av männen att de har utsatts för våld i nära relationer det senaste
året. Till sådant våld räknas misshandel, sexuellt våld, trakasserier eller hot
från en nuvarande eller tidigare partner. Mest utsatta är unga kvinnor,
resurssvaga kvinnor och ensamstående föräldrar. Forskning har visat att såväl
strukturella som individrelaterade faktorer har samband med partnervåld. Det
innebär exempelvis att ju större skillnader det är mellan mäns och kvinnors
sociala, politiska och ekonomiska villkor, desto mer partnervåld. Flera studier
visar också att alkohol och andra droger ofta spelar en tydlig roll i samband
med våld i nära relationer. En studie från Brottsförebyggande rådet, Brå,
uppskattar att gärningspersonen är berusad eller drogpåverkad i cirka hälften av
de fall som kommer till poisens kännedom.
Våld mot barn
De som oftast utsätts för upprepat våld i nära relationer är barn. I en
kartläggning, publicerad av Socialstyrelsen sommaren 2012, konstateras att våld
drabbar barn i alla åldrar, från spädbarn till ungdomar.
Det som faller under
begreppet våld mot barn kan innefatta misshandel, kroppslig bestraffning,
psykiskt våld, hedersrelaterat våld och förtryck, sexuella övergrepp och
exploatering, med mera. Det är svårt att bedöma omfattningen av våld mot barn.
Mörkertalet är stort. Polisanmälningarna har tredubblats under de senaste 30
åren. En stor del av den ökningen anses bero på att allt fler anmäler och att
mörkertalet därför minskat. Under år 2011 anmäldes 2 900 misshandelsbrott mot
barn i åldrarna 0-6 år, 9 300 mot barn 7-14 år och 6 900 mot barn 15-17 år. Det
var mest pojkar som utsatts, ungefär två av tre. Socialstyrelsens kartläggning
visar också att det är främst föräldrar eller styvföräldrar som anmälts som
misstänkta. Mot de små barnen var 39 procent av de misstänkta kvinnor, vilket i
jämförelse med andra brott är en mycket hög siffra. Ju äldre barnen är, desto
vanligare att brotten inte är att betrakta som våld i nära relationer. Det
handlar ofta istället om våld från andra barn och ungdomar.
Hedersrelaterat våld och förtryck
I Sverige har enskilda tragiska händelser där en ung kvinna mördats av nära
anhöriga därför att hon ansetts ha vanhedrat familjens ära, fått stor
uppmärksamhet. Det fall som kanske skapat mest diskussioner var mordet på Fadime
Sahindal i Uppsala 2002.
Hedersrelaterat våld och
förtryck kännetecknas, enligt Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) vid
Uppsala universitet, av att det är ”ett patriarkalt våld som utmärker sig genom
sitt kollektiva uttryck. Våldets syfte är i första hand att kontrollera kvinnors
sexualitet och planeras och utförs ofta kollektivt”. På samma sätt som vid annat
våld spänner hedersrelaterat våld och förtryck över ett stort område – från
verbala kränkningar och hot till dödligt våld. Forskning visar att flickor och
unga kvinnor är utsatta för sådant våld och förtryck i högre utsträckning än
pojkar och unga män. Med hedersrelaterat våld och förtryck avses även sådana
övergrepp som tvångsäktenskap och kvinnlig omskärelse. Forskningen visar det
inte finns någon automatisk koppling mellan en viss religion och hedersvåld,
däremot kan graden av religiositet (oavsett trosinriktning) hos föräldrar och
övriga släktingar ha betydelse. I den internationella forskningen har det
konstaterats att hedersrelaterat våld och förtryck är mer utbrett i länder i
Mellanöstern, södra Asien och Afrika. Brå har i en rapport nyligen skattat
antalet fall av hedersrelaterat våld och förtryck mot kvinnor som kommer till
polisens kännedom till omkring 300 för år 2009. Oftast handlar det om olaga hot
och misshandel och mer än en tredjedel av målsägandena är barn under 18 år.
Gärningsmannen är oftast flickans eller kvinnans far eller bror. I en tidigare
studie från Stockholms stad framkom att sju procent av flickorna och tre procent
av pojkarna uppger att de lever under omständigheter där de riskerar att
utsättas för hedersrelaterade kränkningar, hot eller våld. Andra studier har
funnit att 8 500 unga ofta oroar sig för att bli bortgifta.
Talade med en som träffat henne på Almedalen och hon var långt ifrån klar men hade om jag inte missuppfattade, redan förvånats över hur mycket fel, uppenbara som begås av handläggare.
Det sa jag redan för fyra år sedan...
men det är ju bra att det kommer officiellt.
Hoppas sedan att det händer något utifrån det
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar