Bakgrund

Välkommen till min blogg som ursprungligen startade utifrån att vi förlorade två fosterbarn barn som bott hos oss nästan hela sitt liv. Vår berättelse ligger kvar härunder för de som är inte följt oss från början. I början handlade det om vad som hände oss och hur man hanterade hela ärendet ifrån myndigheters håll. Hur utsatt och rättslös man är och hur utlämnad man känner sig.

Jag har bytt forum en gång men det var mest utifrån att det gamla ibland inte accepterade vissa länkar och det hakade upp sig m.m. Det var också en sida där man kunde stängas ner om någon anmälde så jag valde att flytta den hit. Det gjorde jag i oktober 2010.

Då det gäller oss och vårt ärende är det ingen som arbetar för att barnen skall tillbaka till oss. Heller ingen som aktivt jobbar för att vi skall få finnas kvar i barnens liv. Sommaren 2014 dömdes handläggaren och chefen samt ordförande som tog beslutet om omplacering. Det är bara tredje gången tjänstemän döms för tjänstefel vad jag vet. Man har alltså i alla instanser konstaterat att de gjorde fel. Likaså vem som gjorde fel. Ändå gört förvaltningen komunen allt för att plocka bort oss trots kritiken, domen och det faktum att de bott här nästan hela sitt liv och har sin grundanknytning till oss.

Bloggen, som från början handlade om vad jag tvingades göra för att bli hörd. Det jag skrev och har skrivit gjorde jag från början utifrån min frustration över hur de barn vi älskar behandlas och hur myndigheter misskötter sin myndighetsutövning. Men bloggen har mer och mer kommit att bli en politisk blogg där fokus har flyttats från vårt enskilda ärende till att handla om min kamp för att ändra lagar utifrån från alla brister jag uppräckt under vår resa. Jag utgår fortfaraden ifrån Mark men jag har fått och får hela tiden fler och fler berättelser från andra håll. Jag går inte in i ärenden eftersom jag inte har full insyn men ger råd för hur de kan driva själva. Men jag känner igen alldeles för mycket och anser att hela systemet då det gäller socialtjänsten behöver ses över. Allt från utbildning hanteringen, riktlinjer, tolkning och granskning av den.

Jag har engagerat mig politiskt och gjort att jag kan för att förändra situationen främst för utsatta barn men även familjehem som vi själva men även för biologiska föräldrar samt tjänstemännen som arbetar i yrket. Som sagt det som driver mig är behovet av ett bättre barnperspektiv, att inga barn skall behöva slitas ifrån dem de älskar och känner sig trygga med utan väldigt starka väl grundade skäl.


Jag/vi har starta en ny organisation BPIS (barnperspektivet i Sverige) som kommer att jobba för ett tydligare barnperspektiv i Sverige på alla områden som har med barn att göra. www.bpis.nu Vi finns även på facebook. Stödj oss gärna genom att bli medlem. En organisation som har målet att få alla organisationer som arbear för barn att samarbeta för att nå bättre framgång. Vi vill ha ett mycket tydligt barnperspektiv i alla instanser som har med barn att göra, allt från skola, domstolar, andra myndigheter, med personal som är utbildade runt barn och som utgå ifrån barnen och deras bästa. Barnperspektivet måste bli mer än ett fint ord på pappret. Det skall vara något alla jobbar och verkar utifrån.

fredag 25 mars 2011

Markbladet v 12

Eftersom jag inte varit på topp och det hänt en del annat så har jag igen glömt markbladet. www.markbladet.se Den kom ju onsdags. På sidan 10 står det om att barnen inte kan flyttas hem igen ...just nu. Det mest är ju sådant jag visste men det är lite nytt.

Här står det att det är hur stark anknytningsteorin är den som säger att barn får den under de första fyra åren och då bodde de hos oss. Vet inte om det är journalistens tolkning eller om någon sagt så. I vilket fall skulle man kunna tolka det som om man skall se om anknytningsteorin är så stark att man måste flytta tillbaka dem eller om man kan fortsätta på inslagen bana. Men som sagt dt beror på vem som sagt det och hur man tolkar det.

Återigen talar ordförande i nämnden om att barnens starka anknytning till oss är det som gjort att de överlevt alla separationer. Då undrar jag vad det är de skall utreda?
Det står:
”barnens skörhet uppstod efter det att socialnämnden hösten 2009 tog barnen ifrån sina fosterföräldrar utan möjlighet att säga hej då eller få med sig sina kläder eller leksaker.
Barnen var redan tidigare svaga (vad menar de med det?) men chockskadan skapades av socialtjänsten i och med omhändertagandet slår utredningen fast. Traumat lever kvar än idag även om de mår bättre.
Per-olov ordförande fördömer beslutet att omplacera och sättet man omplacerade barnen på ifrån oss.

Sedan står det något konstigt igen ”Däremot slår utredningen fast att det var rätt att gå in för att lösa den konflikt som uppstått mellan fosterfamiljen, socialkontoret och den biologiska mamman”. Rätt att göra vaddå? De gjorde ingenting förutom att ta barnen. Vi ställdes inte inför det vi anklagades för, ingen utredning, inga samarbetssamtal, inga försök till medling. Vad var det de gjorde?
Sedan är det ju så att, förutom en kort period i slutet då Vara fortfarande hade ärendet, var jag inte med på umgängena. När jag var med fungerade det bra. Min medverkan var ju det första som Mark tog bort. Hur kan det vara en konflikt mellan två som inte vare sig träffas eller skall ha samarbete? Och vad var det de i så fall gjorde för att lösa den konflikten förutom att ta barnen vilket de fördömer? Hur kan det uppstå en konflikt mellan två som inte träffas, mellan mamman och mig när jag inte var med? Jag får som sagt inte ihop det.

På sid 34 under Marbomeningar är dt en insändare som tar upp det. Under rubriken Gör om -gör rätt. När dumheten får bestämma. Det handlar om att så många väntat på beslutet och att så många trott att ”Fanny och Ramsus” nu skulle få återvända till det de ser som hem. Att alla trodde att Marks kommun skulle visa sunt förnuft och inte bara mede utan även rätta till sina misstag. Men att de istället låter barnen stanna hos fosterfamilj nummer 2 (det är faktiskt nummer 3) ytterligare några månader. Men att man inte får bli förvånad när det gäller Marks kommun Insändaren avslutas med orden gör om och gör rätt.

Det har gått en vecka och ingen har hört av sig vare sig angående några umgängen eller att vi nu förväntas ingå i en ny utredning. Kan bara konstatera att det är som vanligt vi får veta via press och förväntas samarbeta och ställa upp på alla tokigheter de hittar på utan att ifrågasätta och utan kompensation. (vi har i alla fall inte ett någon än)

2 kommentarer:

  1. Hej Eva och Anders, som så många andra så kan man inte tro Marks kommun och deras uppskjutning av beslut. Kunde inte tro att dom kunde göra saken värre, men jo. Jag mailar dom titt som tätt, mest för att påminna att vi ute i samhället inte ger upp. Och jag hoppas nu att ni får tillbaka era krafter och kämpar de här sista månaderna, om ni orkar då kämpar vi med er! MVH Jenny (joyjen)

    SvaraRadera
  2. Reagerade också på det som du skriver om som stod i artikeln i Markbladet.
    Hoppas barnen kommer hem dit de vill. alltihop är så dåligt skött. undrar hur länge de får hålla på att göra fel - kan socialstyrelsen stänga socialtjänsten i kommunen och själva ta över arbetet? känns rimligt tycker jag.

    SvaraRadera