Bakgrund

Välkommen till min blogg som ursprungligen startade utifrån att vi förlorade två fosterbarn barn som bott hos oss nästan hela sitt liv. Vår berättelse ligger kvar härunder för de som är inte följt oss från början. I början handlade det om vad som hände oss och hur man hanterade hela ärendet ifrån myndigheters håll. Hur utsatt och rättslös man är och hur utlämnad man känner sig.

Jag har bytt forum en gång men det var mest utifrån att det gamla ibland inte accepterade vissa länkar och det hakade upp sig m.m. Det var också en sida där man kunde stängas ner om någon anmälde så jag valde att flytta den hit. Det gjorde jag i oktober 2010.

Då det gäller oss och vårt ärende är det ingen som arbetar för att barnen skall tillbaka till oss. Heller ingen som aktivt jobbar för att vi skall få finnas kvar i barnens liv. Sommaren 2014 dömdes handläggaren och chefen samt ordförande som tog beslutet om omplacering. Det är bara tredje gången tjänstemän döms för tjänstefel vad jag vet. Man har alltså i alla instanser konstaterat att de gjorde fel. Likaså vem som gjorde fel. Ändå gört förvaltningen komunen allt för att plocka bort oss trots kritiken, domen och det faktum att de bott här nästan hela sitt liv och har sin grundanknytning till oss.

Bloggen, som från början handlade om vad jag tvingades göra för att bli hörd. Det jag skrev och har skrivit gjorde jag från början utifrån min frustration över hur de barn vi älskar behandlas och hur myndigheter misskötter sin myndighetsutövning. Men bloggen har mer och mer kommit att bli en politisk blogg där fokus har flyttats från vårt enskilda ärende till att handla om min kamp för att ändra lagar utifrån från alla brister jag uppräckt under vår resa. Jag utgår fortfaraden ifrån Mark men jag har fått och får hela tiden fler och fler berättelser från andra håll. Jag går inte in i ärenden eftersom jag inte har full insyn men ger råd för hur de kan driva själva. Men jag känner igen alldeles för mycket och anser att hela systemet då det gäller socialtjänsten behöver ses över. Allt från utbildning hanteringen, riktlinjer, tolkning och granskning av den.

Jag har engagerat mig politiskt och gjort att jag kan för att förändra situationen främst för utsatta barn men även familjehem som vi själva men även för biologiska föräldrar samt tjänstemännen som arbetar i yrket. Som sagt det som driver mig är behovet av ett bättre barnperspektiv, att inga barn skall behöva slitas ifrån dem de älskar och känner sig trygga med utan väldigt starka väl grundade skäl.


Jag/vi har starta en ny organisation BPIS (barnperspektivet i Sverige) som kommer att jobba för ett tydligare barnperspektiv i Sverige på alla områden som har med barn att göra. www.bpis.nu Vi finns även på facebook. Stödj oss gärna genom att bli medlem. En organisation som har målet att få alla organisationer som arbear för barn att samarbeta för att nå bättre framgång. Vi vill ha ett mycket tydligt barnperspektiv i alla instanser som har med barn att göra, allt från skola, domstolar, andra myndigheter, med personal som är utbildade runt barn och som utgå ifrån barnen och deras bästa. Barnperspektivet måste bli mer än ett fint ord på pappret. Det skall vara något alla jobbar och verkar utifrån.

tisdag 8 mars 2011

Det sprider sig

Hittade en ledare i expressen där man lyfter att staten samhället inte bara svek utsatta barn förr utan att det pågår nu, just nu. http://www.expressen.se/ledare/1.2355241/staten-sviker-sina-styvbarn Att BO´s rapport visar på ett dystert och allvarligt problem. Att för barn som växer upp i myndigheternas vård kantas deras liv av svek. Det handlar mycket om barn på institution men jag hävdar ju att om inte fosterfamiljernas ställning stärks så är det bara institutioner kvar.

I ett pressmeddelande från BO http://www.bo.se/Pressmeddelande.aspx?pageid=7931 med rubriken ge placerade barn framtidstro. De berättar om hur det är:
Att inte bli tagen på allvar, kollektiv bestraffning, otillgängliga socialsekreterare, en otillräcklig tillsyn av hemmen, undermålig hälsa och bristande skolgång. Sammantaget är det en bekymmersam bild av samhällsvården som tecknas av de barn och ungdomar Barnombudsmannen lyssnat till.
– Barnen berättar om allvarliga och i vissa fall lagstridiga missförhållanden. Det kan handla om att de tvingas skriva på kontrakt där de avsäger sig sina rättigheter och bestraffningsmetoder som hemreseförbud
BO säger:
– Jag förväntar mig att beslutsfattarna skyndsamt tar initiativ till de lagändringar som krävs för att de omhändertagna barnen ska få den kvalitet och trygghet i omsorgen som de har rätt att kräva.


Han har även vänt sig till samtliga socialförvaltningar och frågat vad de har för direktiv då det gäller placerade och omhändertagna barn. http://www.barnombudsmannen.se/Adfinity.aspx?pageid=7914 241 av landets 290 kommuner har i nuläget besvarat enkäten. Den visar bl.a. att endast var femte socialnämnd har egna direktiv för hur socialtjänsten ska agera när det framkommer missförhållande i familjehem eller HVB

Det som förvånar mig är att frågan hur de hanterar det om en handläggare missköter ett ärende eller ett familjehem anmäler en handläggare eller hanteringen av ett ärende. Den frågan är inte ens med.

Barnombudsmannen har möjlighet att tillgripa rättsliga befogenheter. Det innebär att myndigheten kan kalla till sig kommuner, landsting och andra myndigheter för att diskutera hur de tillämpar barnkonventionen.

Gävle, Härnösand, Järfälla, Kalmar, Härryda, Motala, Tingsryd, Tranås, Östhammar och Östra Göinge
Det är några av de kommunerna har jag fått kontakt med människor och barn som råkat illa ut.
Årsrapporten redovisades d 4 mars.

De vill visa att de tar det på allvar och att de vill göra något åt problemet. Det är samma sak som jag fick höra ifrån hon jag talade med på socialstyrelsen. De tar allvarligt på det som börjar komma fram. Socialstyrelsen skall och kommer att sticka ut hakan för att gå före för att rätta till missförhållanden och brister. De skall också komma med förslag på vad och hur man skall kunna rätta till. De diskuterar det på fler och fler ställen och nu börjar medvetenheten bli större. Samtidigt blir beslutsamheten större att komma till rätta med det som varit fel. ÄNTLIGEN sägen jag.
Upplagd av kl.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)