Domen om lillebror

Igår kom domen runt lillebror.
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=95&artikel=5843851
Det resulterade i veckans upprop ( 17):

Idag ringde en fostermamma. Hon grät och var både uppriven och förtvivlad. De har jobbat i många år och har ”lyckats” bra med sina placeringar. För 6 år sedan fick de en bebis. Han omhändertogs då han var 10 minuter. Anledningen att man tog honom så tidigt, var att mamman var svagbegåvad, hade varit på utredningshem med de två äldsta barn hon har tidigare och man hade gjort flera försöka att ta dem men den advokat som utsågs att försvara barnen ansåg inte att det behövdes. Fem månader efter den sista domstolsförhandlingen vann man i rätt med en annan advokat. Mamman förlorade då fyra barn på en gång på grund av misskötsel och oförmåga. Då höll den minsta flickan på att dö, mamman hade fått henne fyra veckor för tidigt och lämnade ändå bb efter fem timmar. Innan alla prover för ur hon mådde om hon kunde hålla värme m.m. var tagna. Flickan som sedan kom att växa upp hos oss. Det är därför jag vet så mycket om ärendet. Det är ju lillebror till ”våra”.
För sex år sedan fick de en lillebror. Nu bodde hon i en bil efter hot ifrån släkten och när hon väntade en till bedömde man risken så stor att den skulle fara illa också att han togs direkt på förlossningsbordet.

Det var en uppväxt placering. Han har bott där levt där, med dem han ser som sin mamma och pappa det är hos dem han har sin trygghet och anknytning.

Enligt lag skall man efter tre år överväga om det är för barnets bästa att man överför vårdnaden till det hen de bor i. Nu gjordes ett försök. Idag kom domen från rätten. Man fick avslag, pojken skall hem. Efter 6 år med hela sin anknytning där och ingen med mamman skall han hem.

Det står : (http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=95&artikel=5843851 )
Rätten skriver också att det finns risker både med att låta vårdnaden tillfalla familjehemmet och att flytta hem pojken till sin biologiska mamma. Han har sina vänner i familjehemmet och har en stark anknytning där, samtidigt som familjehemmet inte förrän i ett sent stadium berättat för pojken och andra i deras egen närhet att han har andra biologiska föräldrar.

De talar om risker men inte ett ord om barnperspektivet. De talar om vänner och anknytning men lägger ingen vikt vid det. Inget om vad lagen säger. Lagen som kom till för att trygga barnen som kom till för att barn skulle slippas ryckas upp. lagen som säger att en vårdnadsöverflytt skall göras även om ursprungsorsakerna för placeringen har upphört därför att barnens bästa skall väga tyngst och deras anknytning till det de ser som sitt. Måste de inte följa lagen? jag har försökt anmäla en domstol som tydligt dömde emot barnperspektivet men det gick inte. Det var i vårt ärenden där man sa att barnen hade hela sin anknytning hos oss, det var oss de såg som sina föräldrar ändå ansåg rätten att det bästa för dem var att göra mamman till viljes. och hennes vilja var att barnen skulle bo i ett tredje familjehem.

Varje gång jag varit i kontakt med er så får jag höra att ett tydligt barnperspektiv skall vara rådande i alla ärenden gällande barn. Vart är det i det här ärendet? Vem som helst förstår att ett barn mår bäst att vara där han känner sig hemma. Hos dem hen ser som sina i det hen ser som sitt. Ibland måste man flytta på barn för att de far illa men så är det inte här. Är inte ett tydligt barnperspektiv att utgå ifrån det barnet ser som sitt? Inte den som råkat föda det.

Om inte ens domstolarna bryr sig om att beakta barnperspektivet som det så fint heter så han barnen ju ingen chans. Om inte de som är satta att skydda barn och se till att de får det de har rätt till, det de ser som sitt så är det som jag säger bara ett fint ord på pappret. Om det inte blir konsekvenser att strunta i barnperspektivet så blir det bara ett fint ord på pappret. Om att strunta i det inte är kopplat till konsekvenser så är lagen verkningslös.

Sedan stämmer det inte det som påstås i domstolen. Han har haft umgängen hela tiden. De har lärt honom säga mamma X så han kan inte kalla henne annat för han tror att hon heter så.
De fick inte tala om att han hade annat ursprung för att han skulle vara svårare att hitta. Barnet var skydds placerat det innebär att man gör alt för barnet inte skall gå att hitta eftersom det är risk att det kidnappas eller familjehemmet hotas.

Domstolen verkar inte veta vad en skyddsplacering är. De visste de inte i vårt ärende heller utan man går på lögner om att vi nekat till umgängen. Vi anklagades också för att inte ökat umgänges frekvens men det var inget vi styrde över. Det berodde inte på oss att frekvensen var så låg, inte heller på den här familjen. Det är inget vi styrde över. Att vi inte var positiva till bio mamman men det visste de inget om. Vi träffades inte, vi fick ju inte vara med. Att vi bytt namn men det beordrades vi till. Hur kommer det sig att de som sitter i domstolen inte vet det? Vi tar hand om barnen men allt annat bestämmer soc. Vi har bara att lyda order.

Sedan en mängd felaktigheter.

Man menar att den information familjehemmet fått om den biologiska mamman från ursprungs kommunen har sannolikt bidragit till att de fått en negativ uppfattning om henne,
De har aldrig varit negativa till henne. Inte heller ursprungs kommunen. De deltog i en undersökning som socialstyrelsen gjorde just det året så barnen var med i den.Man kom fram till att det nästan tog i överkant för länge innan man tog barn.
Det dokument som alltid kastas fram som bevis var inte ens varas ord eller åsikt utan sammanfattning av vad andra sa då de ringde runt för att få en bild av situationen.

Att de har inte heller satt hans behov av umgänge med biologisk familj först.
Nu är det ju så att det är inte familjehemmen som styr umgänge vare sig frekvens eller var. Sedan var det en skyddsplacering de var inte ens själva med. Så det påståendet var också fel. Det är inget man kan anklaga familjehemmet för eftersom det inte var något de styrde över.

– Man har ju bytt namn på barnet, man har inte låtit barnet få kännedom om sitt romska ursprung eller få tillgång till den romska kulturen och så vidare, säger mammans advokat.
Det stämmer heller inte De ålades byta namn på grund av skyddsplaceringen, att han skulle vara svårare att hitta inte för att de var negativa. Om de haft tillgång till sin romska kultur är inget bio familjen visste om.

Hur kan det bli så att domen grundar sig på en massa felaktigheter. Jo familjehemmet är ju inte part. De kallas sällan. Hörs sällan. De har ingen talan. Vem är det då som skall säkerställa barnets rättigheter? Barnets advokat? I det här fallet är advokaten en jurist som jobbat med annat och förlorat bland annat vårt då han ställde sig i domstol för första gången på fem år. hur kan man skicka en sådan för att företräda då det gäller ett barns liv? Det borde vara någon som är expert, som specialiserat sig på området runt LVU och vårdnadsprocesser.
Det finns idag inte ens krav på advokaten som företräder barnen att de ens skall träffa dem. Det är många placerade barn som inte vet att de har ett ombud eller vem det är. Hur skall de då veta vad som är bäst för dem? hur skal de då veta vad de önskar och vill? Sedan har de bara ett eget ombud om deras sak går upp i rätt men det är många stora beslut då de behövt någon som företräder dem som då man lägger umgängens frekvens, vid en omplacering.

Jämför det med en flykting som kommer hit och har ett eget ombud från dag ett tills de får stanna eller utvisas. Här kan ett barn vara i myndigheternas vård, ibland våld i 18 år utan att ha någon som för dennes talan. Utan ett eget ombud. Hur kan det vara så? nej här är de i händerna på en ensam handläggare med bristfällig utbildning som de inte ens behöver vara närvarande på. En handläggare som både bedömer, utreder handlägger och beslutar i samma ärende.

Den ene säger att man inte kan göra vårdnadsöverflyttning om man har för få umgängena en annan tvärtom. en säger att man inte kan göra överflytt av vården om umgänge fungerar medan andra hävdar att det är då man skall göra dem. Allt för att lagen går att tolka och handläggaren har tolkningsföreträde. Så även domstolen som helt tydligt bortser ifrån barnperspektivet och låter andra saker väga tyngre.

Familjehemmet har fått tvinga honom till varje umgängen. Varje gång står han och hoppar upp och ner och säger att han inte vill ändå tvingas han. han stampar med fötterna i marken för att markera att han inte vill. Ibland vägrar han så de har fått ringa handläggaren som bett familjehemmet att övertala honom. De får övertala honom eller muta honom varje gång. Han visar på alla sätt och han talar om att han inte vill. Men vad hjälper det? Nu skall han flytta dit på heltid.

Är det så här det skall vara? Barnperspektivet väger lätt och ingen bryr sig om det då det verkligen gäller. Barnet har inte bett om att få bli omhändertaget. Inte heller om att få flytta hem. Det är ett av de värsta övergrepp man kan utsätta ett barn för och det görs i myndigheternas namn. Hur kan domstolen mena att detta skulle vara för hans bästa? Han förlorar allt han ser som sitt.

Jag menar att vi behöver en grupp i varje domstol med dubbel utbildning dvs utbildning utifrån barn och hur de agerar och reagerar. En grupp som utgår ifrån ett tydligt barnperspektiv. En grupp som dömer i alla barnärenden. LVU, vårdnadstvister, ungdomsbrottslighet och liknanden.

Jag frågar igen som jag frågat vecka efter vecka hur länge tänker ni låta detta pågå? När tänker ni sätta stopp för vanvården, misshandeln av barn i myndigheterna namn? Hur länge skall man fortsätta att förstöra barn, ta ifrån dem tron på vuxenvärlden, tron på medmänskligheten? Tron på sig själva och sin kapacitet att bli hörda och lyssnade på?

När skall barnperspektivet bli mer än ett fint ord på pappret som ingen behöver följa eftersom det inte är kopplat till några konsekvenser? När skall ni tvinga myndighetspersoner att följa det eftersom de helt tydligt inte gör det frivilligt? Jag vet att det finns de som gör det men det är de som inte gör att man behöver tvinga.

Snälla gör något så här får det inte fortsätta. Mvh Eva fostermamman i Markärendet.

Jag känner mig bara ledsen.