Bakgrund

Välkommen till min blogg som ursprungligen startade utifrån att vi förlorade två fosterbarn barn som bott hos oss nästan hela sitt liv. Vår berättelse ligger kvar härunder för de som är inte följt oss från början. I början handlade det om vad som hände oss och hur man hanterade hela ärendet ifrån myndigheters håll. Hur utsatt och rättslös man är och hur utlämnad man känner sig.

Jag har bytt forum en gång men det var mest utifrån att det gamla ibland inte accepterade vissa länkar och det hakade upp sig m.m. Det var också en sida där man kunde stängas ner om någon anmälde så jag valde att flytta den hit. Det gjorde jag i oktober 2010.

Då det gäller oss och vårt ärende är det ingen som arbetar för att barnen skall tillbaka till oss. Heller ingen som aktivt jobbar för att vi skall få finnas kvar i barnens liv. Sommaren 2014 dömdes handläggaren och chefen samt ordförande som tog beslutet om omplacering. Det är bara tredje gången tjänstemän döms för tjänstefel vad jag vet. Man har alltså i alla instanser konstaterat att de gjorde fel. Likaså vem som gjorde fel. Ändå gört förvaltningen komunen allt för att plocka bort oss trots kritiken, domen och det faktum att de bott här nästan hela sitt liv och har sin grundanknytning till oss.

Bloggen, som från början handlade om vad jag tvingades göra för att bli hörd. Det jag skrev och har skrivit gjorde jag från början utifrån min frustration över hur de barn vi älskar behandlas och hur myndigheter misskötter sin myndighetsutövning. Men bloggen har mer och mer kommit att bli en politisk blogg där fokus har flyttats från vårt enskilda ärende till att handla om min kamp för att ändra lagar utifrån från alla brister jag uppräckt under vår resa. Jag utgår fortfaraden ifrån Mark men jag har fått och får hela tiden fler och fler berättelser från andra håll. Jag går inte in i ärenden eftersom jag inte har full insyn men ger råd för hur de kan driva själva. Men jag känner igen alldeles för mycket och anser att hela systemet då det gäller socialtjänsten behöver ses över. Allt från utbildning hanteringen, riktlinjer, tolkning och granskning av den.

Jag har engagerat mig politiskt och gjort att jag kan för att förändra situationen främst för utsatta barn men även familjehem som vi själva men även för biologiska föräldrar samt tjänstemännen som arbetar i yrket. Som sagt det som driver mig är behovet av ett bättre barnperspektiv, att inga barn skall behöva slitas ifrån dem de älskar och känner sig trygga med utan väldigt starka väl grundade skäl.


Jag/vi har starta en ny organisation BPIS (barnperspektivet i Sverige) som kommer att jobba för ett tydligare barnperspektiv i Sverige på alla områden som har med barn att göra. www.bpis.nu Vi finns även på facebook. Stödj oss gärna genom att bli medlem. En organisation som har målet att få alla organisationer som arbear för barn att samarbeta för att nå bättre framgång. Vi vill ha ett mycket tydligt barnperspektiv i alla instanser som har med barn att göra, allt från skola, domstolar, andra myndigheter, med personal som är utbildade runt barn och som utgå ifrån barnen och deras bästa. Barnperspektivet måste bli mer än ett fint ord på pappret. Det skall vara något alla jobbar och verkar utifrån.

måndag 20 januari 2014

Avsaknad av hjälp

Det är svårare att vara familjehem idag än det var för några år sedan. Vi får "svårare" placeringar och barn med större behov. Barn i behov av mer stöd och det är svårt att få.
En familj som sett det har jobbat 28 år http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1637&artikel=5757937 Känner Ann-Britt och de är underbara med "sina" barn.
Men som de säger numera får de barn som tidigare skulle placerats på institution. Lägg till att det blir svårare och svårare att få stöd för just dessa barn. Att det verkar som om många tror att en placering i sig är lösningen. Så är det naturligt vis inte utan det är det jobb vi sedan lägger ner på vår placering.

Hittade ett gammalt tv inslag efter en debatt artikel av Peter Altin och Anton Strand. De säger att Inkompetenta socialarbetare ödelägger människors liv.  http://www.youtube.com/watch?v=SnwtbqT79xU
Tyvärr är det inget nytt den skulle kunna vara gjord idag. Hon som bemöter säger att man inte skall skuldbelägga enskilda handläggare men jag hävdar att det är precis där problemet ligger. Enskilda gör fel och det är svårt att rätta till eftersom de inte är personligt ansvariga. Hon menar att problemet är att politiker lägger sig i för mycket. Min erfarenhet är tvärtom Att politiker inte får insyn trots att de är ytterst ansvariga att det beror oftast på enskilda handläggare som har åsikter som inte bygger på barnperspektiv som vägrar ändra sig eller arbetssätt och fortsätter att göra fel. Visst saknas även förutsättningar, som hon säger att 1/2 säger att de inte klarar att leva upp till lagar och krav. Det var 2009 och man säger likadant idag men ingen verkar bry sig.

Anton Strand, advokaten ger ett antal exempel på hur man gör fel. Exempel som skulle kunna vara idag.
Han vill att man skall se över utbildning och kontroll funktioner, det var som sagt 2009. Den skulle kunna vara gjord idag. Inget har hänt när det gäller det.

Hittade en artikel som bekräftar  att det är likadant. Här gäller det visserligen en vuxen men han fick inte hjälp och det slutade med att han tog livet av sig. Som det ser ut straffades han dessutom för att han blev arg och frustrerad över att inte får den hjälp han hade rätt till. Han var någons son och de kunde inte hjälpa honom.
I april ställde sig Skivarpsbon Peter Petersson framför tåget.
I avskedsbrevet till föräldrarna skrev han ”ska jag lägga skuld på något så är det socialen i Skurup”.
Nu har föräldrarna polisanmält socialtjänsten

Socialen försvarar sig självklart. De har inte gjort något fel.
http://www.skanskan.se/article/20130518/SKURUP/130519361

I Göteborg var det ett liknade fall och där fälldes socialchefen för tjänstefel.
Upplagd av kl.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)