Han menade att risken annars är att vi urholkar mer och mer. Plockar bort del efter del.
Nu kommer just det han föreutspådde, fortsättning av idiotin som jag ser det.
Det är nämligen precis vad man gör på Kanalskolan i Laxå.
http://na.se/nyheter/laxa/1.1909703-pepparkaksgubbar-forbjuds-i-luciataget
Där få barnen inte vara pepparkaksgubbar eller sjunga vi komma vi komma från pepparkakeland. I stället ska två barn vara tomtar, och förutom en lucia ska resten vara stjärngossar eller tärnor. Någon kan ju ta illa upp annars.
Mamman Jenny :
– Då gick jag i taket och ringde till läraren och frågade om det var sant. Jo, de hade tagit bort det. För att det inte skulle stöta någon, säger Jenny, och fortsätter:
– Jag sa att då kommer min son inte vara med. Han ska inte stödja något Ku Klux Klan-tåg – för det är vad det är när de kommer in med vita strutar på huvudet och vita klänningar.
– Det är ändå barn vi pratar om. Om alla vill vara lucior kan väl alla få vara lucior, eller tomtar eller vad de vill vara. Då frågade jag henne: "Pepparkakor då? Ska vi inte äta pepparkakor heller?" Nej, det hade de också tagit bort.
Kontraproduktivt förbud
Jenny tycker att förbudet blir kontraproduktivt.
– Ska man ta bort såna här saker för att inte stöta, från en tradition. Då kan man nästan vända på det: Varför tar vi bort det? Är inte bruna lika oss, eller? Får inte bruna vara med?
Häromdagen skickade Jenny ett sms till läraren och frågade om beslutet kvarstod. Hon fick följande svar:
"Jag vet vad du tycker och vad du skriver. Vi har tyvärr inga pepparkaksgubbar och sånger i vårt tåg! Vi kan inte bjuda på pepparkakor på grund av elevers allergi.”
Något som Jenny tror var en efterhandskonstruktion.
– Det här med pepparkakorna, då hade hon väl tänkt till på det, och då sa hon att det hade med allergi att göra. Men de som är allergiska äter väl inte pepparkakor? Går det att servera lussekatter då? Det finns väl de som inte kan äta det på grund av allergi.
Det är vi som skall vara föredömen för barnen.
Det är vi som sätter gränser för vad som är OK och inte.
Det är vi som skall föra traditioner vidare. Det är vi som visar hur de skall bli som vuxna.
Vi måste börja försvara vårt arv, våra traditioner och vår rätt att fira dem annars blir vår kultur utan ryggrad och vi har inget att vare sig försvara eller vara stolta över.
Det är vi som sätter gränser för vad som är OK och inte.
Det är vi som skall föra traditioner vidare. Det är vi som visar hur de skall bli som vuxna.
Vi måste börja försvara vårt arv, våra traditioner och vår rätt att fira dem annars blir vår kultur utan ryggrad och vi har inget att vare sig försvara eller vara stolta över.
Julen är främst barnens högtid och det är vi vuxna som avgöra genom vårt sätt att vara om den blir bra eller dålig.
Låt oss värna om barnen rätt att behålla julen och traditionerna och vårt ursprung.
Låt dem få behålla rätten att veta varför vi firar jul och vad den kom till av för anledning.
Låt oss värna om barnen rätt att behålla julen och traditionerna och vårt ursprung.
Låt dem få behålla rätten att veta varför vi firar jul och vad den kom till av för anledning.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar