Bakgrund

Välkommen till min blogg som ursprungligen startade utifrån att vi förlorade två fosterbarn barn som bott hos oss nästan hela sitt liv. Vår berättelse ligger kvar härunder för de som är inte följt oss från början. I början handlade det om vad som hände oss och hur man hanterade hela ärendet ifrån myndigheters håll. Hur utsatt och rättslös man är och hur utlämnad man känner sig.

Jag har bytt forum en gång men det var mest utifrån att det gamla ibland inte accepterade vissa länkar och det hakade upp sig m.m. Det var också en sida där man kunde stängas ner om någon anmälde så jag valde att flytta den hit. Det gjorde jag i oktober 2010.

Då det gäller oss och vårt ärende är det ingen som arbetar för att barnen skall tillbaka till oss. Heller ingen som aktivt jobbar för att vi skall få finnas kvar i barnens liv. Sommaren 2014 dömdes handläggaren och chefen samt ordförande som tog beslutet om omplacering. Det är bara tredje gången tjänstemän döms för tjänstefel vad jag vet. Man har alltså i alla instanser konstaterat att de gjorde fel. Likaså vem som gjorde fel. Ändå gört förvaltningen komunen allt för att plocka bort oss trots kritiken, domen och det faktum att de bott här nästan hela sitt liv och har sin grundanknytning till oss.

Bloggen, som från början handlade om vad jag tvingades göra för att bli hörd. Det jag skrev och har skrivit gjorde jag från början utifrån min frustration över hur de barn vi älskar behandlas och hur myndigheter misskötter sin myndighetsutövning. Men bloggen har mer och mer kommit att bli en politisk blogg där fokus har flyttats från vårt enskilda ärende till att handla om min kamp för att ändra lagar utifrån från alla brister jag uppräckt under vår resa. Jag utgår fortfaraden ifrån Mark men jag har fått och får hela tiden fler och fler berättelser från andra håll. Jag går inte in i ärenden eftersom jag inte har full insyn men ger råd för hur de kan driva själva. Men jag känner igen alldeles för mycket och anser att hela systemet då det gäller socialtjänsten behöver ses över. Allt från utbildning hanteringen, riktlinjer, tolkning och granskning av den.

Jag har engagerat mig politiskt och gjort att jag kan för att förändra situationen främst för utsatta barn men även familjehem som vi själva men även för biologiska föräldrar samt tjänstemännen som arbetar i yrket. Som sagt det som driver mig är behovet av ett bättre barnperspektiv, att inga barn skall behöva slitas ifrån dem de älskar och känner sig trygga med utan väldigt starka väl grundade skäl.


Jag/vi har starta en ny organisation BPIS (barnperspektivet i Sverige) som kommer att jobba för ett tydligare barnperspektiv i Sverige på alla områden som har med barn att göra. www.bpis.nu Vi finns även på facebook. Stödj oss gärna genom att bli medlem. En organisation som har målet att få alla organisationer som arbear för barn att samarbeta för att nå bättre framgång. Vi vill ha ett mycket tydligt barnperspektiv i alla instanser som har med barn att göra, allt från skola, domstolar, andra myndigheter, med personal som är utbildade runt barn och som utgå ifrån barnen och deras bästa. Barnperspektivet måste bli mer än ett fint ord på pappret. Det skall vara något alla jobbar och verkar utifrån.

onsdag 26 december 2012

Att hjälpa till på nära håll

Fick en länk till ett konto på facebook. Skulle vilja uppmana alla har FB att gå med här https://www.facebook.com/groups/284263635011828/ 

Det är en sida för att stödja Hadille. Det finns även ett konto där man kan sätta in pengar till hjälp till advokat familjen har ju inte rätt till en utan får betala själva. Nummret är 5398-3235
Det är Östra Broby och Emmislövs församling som har öppnat kontot och äktheten i uppgifterna kontrollerar du genom kontakta präst Anders O Johansson i Östry Broby härad. anders.o.johansson@svenskakyrkan.se 

Mer information finns på http://www.facebook.com/HaddilesRattskonto?ref=tn_tnmn
Om alla skulle sätta in bara 5 eller 10 kr eller mer så skulle det bli mycket. Som sagt de har inte rätt till advokat utan får isåfall betala själva. De har fått tag i en som ställer upp men det kostar.
Pengar som eventuellt blir över kommer att användas till att hjälpa andra i liknande situationer.

Bra initiativ.

Läste ett inlägg runt jul
http://www.aftonbladet.se/debatt/article15957213.ab
Jag tycker att det är tankeväckande.
Julen handlar om ett flyktingbarn.
Det är så lätt att se behoven på långt håll. Man samlar in pengar till barn i nöd, barn på flykt, barn i katastrofer men glömmer att det finns de som bor nära och behöver hjälp.

På julafton var jag och sonen med och hjälpte till några timmar på allternativa julfirandet som kyrkorna ordnade här i närmaste staden. Den är inte så stor men det samlade ca 100 stycken.
Sonen sa då vi åkte hem: Jag hade ingen aning om att det fanns så många som var så ensamma att de inte hade någn att fira jul med.
Det är klart att han inte hade, det är inget som skall tynga ett barn men jag tror ändå att det är bra att se att alla inte har det så bra och att han kan vara med och hjäpa till att göra något för dem.
Han sprang med drickor och hämtade mat till några som hade svårt att gå. Var behjälplig på de sätt han kunde. Och han fick känna att han hjälpte till, att han var duktig och bjöd på sig.
Det gjorde hans jul mer meningsfull än att bara sitta framför Tv´n och öppna egna paket.

Tänk om vi alla kunde hjälpas åt att se att det är mycket man kan göra om man bara vill.

För ett tag sedan var det ett inslag på tv (Nyheterna). Det handlade det om en familj, tror att de var romer. De bodde i bilen. De hade ingenstans att bo. De hade två barn och flickans största dröm var att få gå i skolan. Efter inslaget var det en kvinna som ringde upp nyheterna och bad att få kontakt med familjen. De bor nu i ett litet hus på hennes tomt. Flickan skall börja i skolan.

Man kan mer än man tror eller tänker på. Tänk om alla skulle hjälpas åt att göra lite.
Upplagd av kl.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)