Då fortsätter valsen i socialnämnden i Mark. http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=95&grupp=2894&artikel=4914089 Först är det nu kostnaden för ”skandalen” syns på allvar. Ca 40 miljoner. Ett par ledamöter har påpekat vid ett flertal tilfällen att förvaltningen inte ens följer deras beslut. Att det är en av anledningarna till att kostnaden blir högre. Det blir för mig ytterligare ett bevis att förvaltningen gör som de vill. Trots att politikerna är yttert ansvariga så får de ingen insyn och de hålls utanför.
Beslutar de något så går förvaltningen emot om det inte passar dem. Hur var det då utskottet beslutade att umgängena mellan oss oss barnen skulle vara här? De informerade oss inte och sedan blev det inte umgänge alls trots beslut. De gick emot beslutet.
Sedan är det ytterligare en som går ut och talar om offentligt hur ordförande beter sig mot sina egna. http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=95&grupp=2894&artikel=4914691 Hårda ord som beskrivs som något av det värsta man varit med om, eller som känts pinsamma att lyssna på.
Man kan undra hur många som skall lyfta det, problemet innan det händer något. Per-Olov försvarar sig med att de haft raka rör men det verkar ju inte vara den allmänna uppfattningen utan det är nog mest han som haft raka rör. Redan i höstas gick ju ett gäng kvinnor ut med, oberoende av varandra med hur de upplevde det hela och det vara inte raka rör ifrån båda hållen. Inte heller J. O Gustavssons berättelse här tyder på att det var någon ömsesidighet i det hela. Om någon skälls ut så att omgivningen tycker att det är pinsamt är det knappast en diskussion på lika villkor.
Per-Olov försvarar sig och menar att han tycker att det är bättre nu. Vad jag hört är det snarare så att en del tystats, vågar inte eller orkar inte protestera längre, vill inte ha offentliga utskällningar så därför är man tyst. tonen är visserligen lite ödmjukare nu, han har lärt sig något men det är tyvärr inte min uppfattning.
Träffade ju en kvinna för ett tag sedan som stött på P-O i ett annat sammanhang och hon var chockad över hans mäniskosyn, främst hans kvinnosyn. Hon hade aldrig träffat någon som hade en så nedlåtande, kränkande attityd. De som kvinnor verkade inte ha något att tillföra enligt honom.
Jag anser att han borde avgå eftersom han för det första inte gör det han skall. Han diarieför inte saker som kommer in, han informerar inte nämnden om saker han får kännedom om. Han har vare sig har koll på lagar eller annat som gäller.
Förlåt han har koll på vad det står men gör sin egen tolkning och den har enligt honom företräde i alla sammanhang. För det andra på grund av hans mänikosyn. De som vågar gå emot honom jagas, skälls ut, baktalas eller röstas emot. Saken är inte det viktiga utan det viktiga verkar vara att hans vilja går igenom. Skall de få rätsida på nämnden och förvaltningen måste han bytas ut och de måste få in någon som är mer lyhörd för vad andra tycker, vara mer lyhörd för andras kompetens och åsikter och mer medmänsklig i sitt möte med drabbade utsatta mänskor.
28 oktober 2009 tog socialtjänsten i Mark "våra" barn. Två små fosterbarn som bott hos oss hela sitt liv. Följ min kamp att få hem dem till det de ser som sitt och samtidigt visa på alla missförhållanden som förekommer inom socialtjänsten mot små barn på redan utsatta barns bekostnad.
Bakgrund
Välkommen till min blogg som ursprungligen startade utifrån att vi förlorade två fosterbarn barn som bott hos oss nästan hela sitt liv. Vår berättelse ligger kvar härunder för de som är inte följt oss från början. I början handlade det om vad som hände oss och hur man hanterade hela ärendet ifrån myndigheters håll. Hur utsatt och rättslös man är och hur utlämnad man känner sig.
Jag har bytt forum en gång men det var mest utifrån att det gamla ibland inte accepterade vissa länkar och det hakade upp sig m.m. Det var också en sida där man kunde stängas ner om någon anmälde så jag valde att flytta den hit. Det gjorde jag i oktober 2010.
Då det gäller oss och vårt ärende är det ingen som arbetar för att barnen skall tillbaka till oss. Heller ingen som aktivt jobbar för att vi skall få finnas kvar i barnens liv. Sommaren 2014 dömdes handläggaren och chefen samt ordförande som tog beslutet om omplacering. Det är bara tredje gången tjänstemän döms för tjänstefel vad jag vet. Man har alltså i alla instanser konstaterat att de gjorde fel. Likaså vem som gjorde fel. Ändå gört förvaltningen komunen allt för att plocka bort oss trots kritiken, domen och det faktum att de bott här nästan hela sitt liv och har sin grundanknytning till oss.
Bloggen, som från början handlade om vad jag tvingades göra för att bli hörd. Det jag skrev och har skrivit gjorde jag från början utifrån min frustration över hur de barn vi älskar behandlas och hur myndigheter misskötter sin myndighetsutövning. Men bloggen har mer och mer kommit att bli en politisk blogg där fokus har flyttats från vårt enskilda ärende till att handla om min kamp för att ändra lagar utifrån från alla brister jag uppräckt under vår resa. Jag utgår fortfaraden ifrån Mark men jag har fått och får hela tiden fler och fler berättelser från andra håll. Jag går inte in i ärenden eftersom jag inte har full insyn men ger råd för hur de kan driva själva. Men jag känner igen alldeles för mycket och anser att hela systemet då det gäller socialtjänsten behöver ses över. Allt från utbildning hanteringen, riktlinjer, tolkning och granskning av den.
Jag har engagerat mig politiskt och gjort att jag kan för att förändra situationen främst för utsatta barn men även familjehem som vi själva men även för biologiska föräldrar samt tjänstemännen som arbetar i yrket. Som sagt det som driver mig är behovet av ett bättre barnperspektiv, att inga barn skall behöva slitas ifrån dem de älskar och känner sig trygga med utan väldigt starka väl grundade skäl.
Jag/vi har starta en ny organisation BPIS (barnperspektivet i Sverige) som kommer att jobba för ett tydligare barnperspektiv i Sverige på alla områden som har med barn att göra. www.bpis.nu Vi finns även på facebook. Stödj oss gärna genom att bli medlem. En organisation som har målet att få alla organisationer som arbear för barn att samarbeta för att nå bättre framgång. Vi vill ha ett mycket tydligt barnperspektiv i alla instanser som har med barn att göra, allt från skola, domstolar, andra myndigheter, med personal som är utbildade runt barn och som utgå ifrån barnen och deras bästa. Barnperspektivet måste bli mer än ett fint ord på pappret. Det skall vara något alla jobbar och verkar utifrån.
Jag har bytt forum en gång men det var mest utifrån att det gamla ibland inte accepterade vissa länkar och det hakade upp sig m.m. Det var också en sida där man kunde stängas ner om någon anmälde så jag valde att flytta den hit. Det gjorde jag i oktober 2010.
Då det gäller oss och vårt ärende är det ingen som arbetar för att barnen skall tillbaka till oss. Heller ingen som aktivt jobbar för att vi skall få finnas kvar i barnens liv. Sommaren 2014 dömdes handläggaren och chefen samt ordförande som tog beslutet om omplacering. Det är bara tredje gången tjänstemän döms för tjänstefel vad jag vet. Man har alltså i alla instanser konstaterat att de gjorde fel. Likaså vem som gjorde fel. Ändå gört förvaltningen komunen allt för att plocka bort oss trots kritiken, domen och det faktum att de bott här nästan hela sitt liv och har sin grundanknytning till oss.
Bloggen, som från början handlade om vad jag tvingades göra för att bli hörd. Det jag skrev och har skrivit gjorde jag från början utifrån min frustration över hur de barn vi älskar behandlas och hur myndigheter misskötter sin myndighetsutövning. Men bloggen har mer och mer kommit att bli en politisk blogg där fokus har flyttats från vårt enskilda ärende till att handla om min kamp för att ändra lagar utifrån från alla brister jag uppräckt under vår resa. Jag utgår fortfaraden ifrån Mark men jag har fått och får hela tiden fler och fler berättelser från andra håll. Jag går inte in i ärenden eftersom jag inte har full insyn men ger råd för hur de kan driva själva. Men jag känner igen alldeles för mycket och anser att hela systemet då det gäller socialtjänsten behöver ses över. Allt från utbildning hanteringen, riktlinjer, tolkning och granskning av den.
Jag har engagerat mig politiskt och gjort att jag kan för att förändra situationen främst för utsatta barn men även familjehem som vi själva men även för biologiska föräldrar samt tjänstemännen som arbetar i yrket. Som sagt det som driver mig är behovet av ett bättre barnperspektiv, att inga barn skall behöva slitas ifrån dem de älskar och känner sig trygga med utan väldigt starka väl grundade skäl.
Jag/vi har starta en ny organisation BPIS (barnperspektivet i Sverige) som kommer att jobba för ett tydligare barnperspektiv i Sverige på alla områden som har med barn att göra. www.bpis.nu Vi finns även på facebook. Stödj oss gärna genom att bli medlem. En organisation som har målet att få alla organisationer som arbear för barn att samarbeta för att nå bättre framgång. Vi vill ha ett mycket tydligt barnperspektiv i alla instanser som har med barn att göra, allt från skola, domstolar, andra myndigheter, med personal som är utbildade runt barn och som utgå ifrån barnen och deras bästa. Barnperspektivet måste bli mer än ett fint ord på pappret. Det skall vara något alla jobbar och verkar utifrån.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar