Bakgrund

Välkommen till min blogg som ursprungligen startade utifrån att vi förlorade två fosterbarn barn som bott hos oss nästan hela sitt liv. Vår berättelse ligger kvar härunder för de som är inte följt oss från början. I början handlade det om vad som hände oss och hur man hanterade hela ärendet ifrån myndigheters håll. Hur utsatt och rättslös man är och hur utlämnad man känner sig.

Jag har bytt forum en gång men det var mest utifrån att det gamla ibland inte accepterade vissa länkar och det hakade upp sig m.m. Det var också en sida där man kunde stängas ner om någon anmälde så jag valde att flytta den hit. Det gjorde jag i oktober 2010.

Då det gäller oss och vårt ärende är det ingen som arbetar för att barnen skall tillbaka till oss. Heller ingen som aktivt jobbar för att vi skall få finnas kvar i barnens liv. Sommaren 2014 dömdes handläggaren och chefen samt ordförande som tog beslutet om omplacering. Det är bara tredje gången tjänstemän döms för tjänstefel vad jag vet. Man har alltså i alla instanser konstaterat att de gjorde fel. Likaså vem som gjorde fel. Ändå gört förvaltningen komunen allt för att plocka bort oss trots kritiken, domen och det faktum att de bott här nästan hela sitt liv och har sin grundanknytning till oss.

Bloggen, som från början handlade om vad jag tvingades göra för att bli hörd. Det jag skrev och har skrivit gjorde jag från början utifrån min frustration över hur de barn vi älskar behandlas och hur myndigheter misskötter sin myndighetsutövning. Men bloggen har mer och mer kommit att bli en politisk blogg där fokus har flyttats från vårt enskilda ärende till att handla om min kamp för att ändra lagar utifrån från alla brister jag uppräckt under vår resa. Jag utgår fortfaraden ifrån Mark men jag har fått och får hela tiden fler och fler berättelser från andra håll. Jag går inte in i ärenden eftersom jag inte har full insyn men ger råd för hur de kan driva själva. Men jag känner igen alldeles för mycket och anser att hela systemet då det gäller socialtjänsten behöver ses över. Allt från utbildning hanteringen, riktlinjer, tolkning och granskning av den.

Jag har engagerat mig politiskt och gjort att jag kan för att förändra situationen främst för utsatta barn men även familjehem som vi själva men även för biologiska föräldrar samt tjänstemännen som arbetar i yrket. Som sagt det som driver mig är behovet av ett bättre barnperspektiv, att inga barn skall behöva slitas ifrån dem de älskar och känner sig trygga med utan väldigt starka väl grundade skäl.


Jag/vi har starta en ny organisation BPIS (barnperspektivet i Sverige) som kommer att jobba för ett tydligare barnperspektiv i Sverige på alla områden som har med barn att göra. www.bpis.nu Vi finns även på facebook. Stödj oss gärna genom att bli medlem. En organisation som har målet att få alla organisationer som arbear för barn att samarbeta för att nå bättre framgång. Vi vill ha ett mycket tydligt barnperspektiv i alla instanser som har med barn att göra, allt från skola, domstolar, andra myndigheter, med personal som är utbildade runt barn och som utgå ifrån barnen och deras bästa. Barnperspektivet måste bli mer än ett fint ord på pappret. Det skall vara något alla jobbar och verkar utifrån.

söndag 24 oktober 2010

Kontakt

Och så är det söndag och jag tittar igenom dagens skörd.
http://malinskyy.blogspot.com/2010/10/de-forlorade-barnen.html Jag har gråtit sedan avsnittet visades, fyyy säger jag bara. När man fick höra barnen säga: "mamma jag vill åka hem!" typ 4 gånger på rad då blev jag såå förbannad på de iditoerna som splittrat familjen!! Hur tänker dom?? De är ju bara barn! Låt dem få vara där de trivs, känner sig trygga och är älskade!

http://magdapunktnu.blogspot.com/2010/10/alla-foraldrar-ar-bast-for-sina-barn.html
torsdagen den 21:e oktober 2010 skriver hon
Alla föräldrar är bäst för sina barn, eller?

Gårdagens program från Uppdrag granskning förde tankarna till det utslitna uttrycket "alla föräldrar är de bästa föräldrarna för sina barn". Ett uttryck som socialtjänsten i Marks kommun verkar ha haft som ledord då de tvingade två små barn att "återförenas" med sin biologiska mamma som inte fungerade normalt.
Själv är jag övertygad om att jag inte är den bästa mamman för mina barn heller! De älskar mig och jag duger som jag är. Men att jag skulle vara den bästa mamman för dem....Nä.
Jag var tvungen att skriva ett inlägg:
Min uppfattning är att den som är bäst för barnet är den som barnet har skaffat en anknyttning till oavsett vem som fött det, och eftersom det är du kan ingan annan ta ifrån dig det. Det är det som gjorde att "våra " barn mådde bäst och skulle må bäst hos oss för det är hos oss de har sin anknytning. Det är inte vi som fött dem men det är hos oss de knutit an och hör hemma. Lika omöjligt är det att återförenas med någon man inte har en anknytning till vilket man försökte i Mark.
http://blogg.aftonbladet.se/lillaannaonline/2010/10/lilla-anna-det-borde-fan-i-mig-vara-straffbart Det som Uppdrag Granskning visar på måste vara det yttersta sveket gentemot barn.
Och det yttersta beviset på att man inte bara kan se en förälders rätt till sitt barn.
Det måste handla om barnens rätt.
Så rätt hon har. Och det är ju det jag bråkar om. Barnen skall ha rätt till det de ser som sitt.
Ännu en blogg en go tjej som är lika frustrerad som de flesta andra men under hennes inlägg är det en som ifrågasätter. Det var så mycket sakfel och påhopp att jag inte kunde låta bli att kommentera. Hon påstod av vi skulle gjort det för pengarna att vi inte kunde älska barnen då vi spelar in att de gråter och sedan visar i Tv. Mark sa att barnen inte hade någon anknytning till oss. Det påståendet faller av sig självt i vår inspelning.  Vi spelade in för att det kanske var sista gången vi såg dem. Vi visade upp det för att Marks kommun säger att barnen inte hade någon anknytning till oss.
Sedan påhopp ang saker hon/han inte har en aning om vilken typ av presenter vi skulle gett dem eller vad vi jobbat med. Även runt vår betalning vårt arvode m.m. Det var så mycket fel att jag inte klarade av att bemöta alla trots att jag skrev ett långt inlägg.
Vi gjorde det inte för pengarna. Så mycket är det inte heller för den delen sedan kostade det en 1/3 hos oss mot vad det kostar nu. Vi ville ha en vårdnadsöverflyttning vilket innebar att vi förlorat alltihop så då kan man undra hur det går ihop med de som funderar i banorna att vi skulle göra det för pengarna.
Fick en annan som var lite dråplig. http://www.poeter.se/viewText.php?textId=1195457 Han skriver Socialsekreterarna i Marks kommun
Har antingen "jobbat" i Sundsvall förut

Eller åtminstone gått
”i samma skola”
Kanske i Buschenwald eller nåt…

En av cheferna hette Hjertèn
kanske Hjertlös, passat bättre
 Faktum är att jag fått in åtta berättelser ifrån Sundsvall redan. Trots det har bara en eller två anmält än vad jag vet.
Sedan en till http://www.presskontakt.se/pressreleaser/visa/pressrelease/294263/barnens-ratt-i-marks/33F90626-189A-43CB-237A-2CD8DC7D96B1
De menar att det är dags att barnkonventioen blir lag.

Det är Jan Göransson, Förbundsordförande, Adoptionscentrum som skriver Han kommenterar handläggarens uttaladen:I programmet uttalar sig en socialsekreterare: ”Är man ett tryggt barn kan man ta sådana omställningar på ett bra sätt.” Det socialsekreteraren beskriver är snarare barn som aldrig lärt sig att knyta an, och som därför är lätta att ”flytta” på. För alla som har den minsta erfarenhet av barn som inte kan växa upp hos sina biologiska föräldrar, är ett sådant uttalande helt oacceptabelt. Självklart är sådana barn extra sköra, de har redan utsatts för separationer, och i det längsta måste man undvika att utsätta dem för detta igen. Barn har rätt till en trygg uppväxt, att veta var de hör hemma.

Och en Markbo till som skriver : Jag grät och jag grät. Fy faaaan !! Skäms av att "bo" i den kommun!! Fyy social folket pratade om barnen och fosterfamiöjen som hundskit! Ej okey!!!  http://emmacharlottaa.blogg.se/2010/october/101024-1.html

På facebook har det startats ännu en grupp. http://www.facebook.com/?sk=messages&tid=1260869676527#!/home.php?sk=group_148790108499620  hjälp barnen att komma hem till fosterföräldrarna.
Får mail och kommentarer från hela Sverige. Någon frågade hur man får tag i mig. Vill man/behöver man  så går det genom kontakt på www.barnmisshandelavmyndighet.se jag får dem. Annars via en adress jag skaffat för ändamålet fostermamman@gmail.com

1 kommentar:

  1. Hejsan! Jag läste precis din kommentar till mitt inlägg där jag hade skrivit att jag tror att du hade vunnit me rpå att ligga lågt just på den punketn att inte skriva ut "känslig" information i bloggen. Det var inte menat som någon kritik mot dig eller att du skulle ta illa upp personligen, utan mer som en tanke, att jag faktiskt tror att du hade vunnit mer på att ligga lågt på just dne punkten. Även fast det är offentlig information med dombeslut och liknande. Min tanke var mer att "ju mindre de har att vända mot dig, desto bättre". Nu lever jag nära ett exakt likadant fall och vet hur de vänder och vrider på sanningen, hur de håller varandra bakom ryggen och hur mycket det förstör och hur maktlös man känner sig! Tyvärr sitter det ju en och annan sympatilös jäkel i olika styrelser eller som socialsekreterare som inte borde ha med människor att göra överhuvudtaget. Jag vet inte om du läste mitt inlägg som jag skrev precis efter att jag hade sett programmet? Annars är länken till det här http://minipiglet.blogspot.com/2010/10/forbannad.html

    SvaraRadera