Då har vi ärendet med en pojke som kom
till sitt familjehem som 5 åring. Allt går bra och han utvecklas som han skall.
Han går i skolan och det går bra på alla sätt.
Då han är 9 dyker plötsligt en pappa upp.
Han strider för att få hem pojken och soc går honom till mötes. Familjehemmet
plockas snabbt bort. Pojken protesterar och vill inte och pappan klarar inte av
situationen. Det slutar med att pojken får flytta till farmor som heller inte
klarar av situationen. Han längtar hem, mår dåligt över hur allt hanterats och
hela situationen. Nu skall han istället flyttas till en institution 110 mil
bort för de hävdar att han skall börja om. Under ett år har han haft 7
handläggare.
Barnperspektivet skall väga tyngst i alla
ärenden gällande barn säger ni. Ser ni det i detta ärendet?
Eller familjehemmet som haft två flickor
boenden ett år. Mamman sticker då med barnen under ett umgänge och man lät
henne behålla dem. Det går två år sedan brakar allt ihop igen. De placeras i
samma familj och det tar ett bra tag innan de lugnar sig och anpassar sig. De
har umgängen med mamman. Det går ett år till nu begär hon hem dem igen och soc.
säger javisst. En hemtagningsplan startas och skall fullföljas trots att mamman
står inför ett utvisnings beslut.
Barnperspektivet skall väga tyngst i alla
ärenden gällande barn säger ni. Ser ni det i detta ärendet?
I veckan hörde en fostermamma av sig. Jag
har lyft ärendet v v 5. Hon har haft två multihandikappade flickor som nu
plötsligt skulle omplaceras eftersom hon kom i klinch med socialchefen. Den ena
är redan omplacerad och nu skall den andra flyttas trots att hennes syskon bor
nära henne, och de träffas ofta. Hennes mor bor i samma stad som hon bor nu och
då hennes pappa besöker Sverige bor hos sin syster som bor i samma stad. Nu
skall hon flyttas över 30 mil till en institution trots att Skövde i veckan
fick kritik ifrån IVO för att de just låtit en flicka bo i en lägenhet med
assistans eftersom de inte hittade något familjehem till henne. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=97&artikel=5893157 Barn skall inte bo på
institution sa man då. Men i Helsingborg tycker man annorlunda. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=128&artikel=5888909
och även om de skulle få kritik. En flicka som har svårt att kommunicera och
har svårt att göra sig förstådd. Som bor i en familj som älskar henne och gör
allt de kan för henne.
Barnperspektivet skall väga tyngst i alla
ärenden gällande barn säger ni. Ser ni det i detta ärendet?
Sedan var det en familjehems mamma som
hörde av sig nu innan midsommar helgen. Hon har en placering vars syster blev
gravid då hon var 13. Fickan har alltid varit ordentlig och har höga betyg i
skolan. Hon får en mamma barn placering. När hon vill studera vidare tar de
ifrån henne det stödet och sätter henne istället i en ungdomslägenhet. Hon
själv ville stanna eftersom hon kände att hon behövde stödet då hon pluggade
men ingen lyssnade.
Nu har hon bott i lägenheten med sin son
som nu är tre år gammal och skolan är slut. Vad händer jo hon skall vräkas. Hon
får meddelandet per sms. Barn räknas ju bara som barn fram tills de är 21 och
soc brukar bara stötta tills de gått klart skolan.
Hon hör av sig till handläggaren och
skriker på hjälp, frågar vad hon skall göra men får svaret att de inget kan
göra. Ja hon kan hjälpa till att flytta men hon får skaffa kartonger själv.
Handläggaren föreslår att hon skall flytta till sin syster. Det är bara det att
systern är placerad. De har inte kontaktat familjen och frågat om det skulle gå
bra eller om de kan ta emot en mamma med barn.
Lagen säger väl att man inte får vräka
barnfamiljer. Soc. får väl inte vräka en ung ensamstående mamma på det viset?
Men det gör de ändå. Bara för att de kan. visst kan man anmäla men det blir ju
för sent. Vad skall hon göra under tiden? Hon har fått jobb men har nu ingen
bostad.
Barnperspektivet skall väga tyngst i alla
ärenden gällande barn säger ni. Ser ni det i detta ärendet?
Själva inbjöds vi dagen innan midsommar på
ett möte med Mark. De ville bara tala om för oss att de ställer in alla
umgängen mellan oss och barnen ett år framåt. De säger att barnen mår för
dåligt i samband med umgänge men de vill inte utreda varför. Till oss säger
barnen att de vill vara mer hos oss, oftare och längre tid. Det står till och
med i akterna ändå tar soc bort oss. De har ju bestämt att barnen skall bo där
de bor och det handlar om att de skall foga sig, sluta protestera, ge upp hoppet
att får komma hem. Jag är också övertygad om att beslutet kom nu därför att jag
återigen har anmält dem och därför straffas vi.
Hoppas att ni haft en bra midsommar för
det har nog ingen av oss som lever i verkligheten ni ansvarat för, som ni är
med och skapar förutsättningarna för. Vad gör ni åt den? Vad gör ni för att
förändra? Vad tänker ni göra om ni kommer till makten eller sitter kvar efter
valet?
MVh Eva fostermamman i Mark ärendet
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar