Bakgrund

Välkommen till min blogg som ursprungligen startade utifrån att vi förlorade två fosterbarn barn som bott hos oss nästan hela sitt liv. Vår berättelse ligger kvar härunder för de som är inte följt oss från början. I början handlade det om vad som hände oss och hur man hanterade hela ärendet ifrån myndigheters håll. Hur utsatt och rättslös man är och hur utlämnad man känner sig.

Jag har bytt forum en gång men det var mest utifrån att det gamla ibland inte accepterade vissa länkar och det hakade upp sig m.m. Det var också en sida där man kunde stängas ner om någon anmälde så jag valde att flytta den hit. Det gjorde jag i oktober 2010.

Då det gäller oss och vårt ärende är det ingen som arbetar för att barnen skall tillbaka till oss. Heller ingen som aktivt jobbar för att vi skall få finnas kvar i barnens liv. Sommaren 2014 dömdes handläggaren och chefen samt ordförande som tog beslutet om omplacering. Det är bara tredje gången tjänstemän döms för tjänstefel vad jag vet. Man har alltså i alla instanser konstaterat att de gjorde fel. Likaså vem som gjorde fel. Ändå gört förvaltningen komunen allt för att plocka bort oss trots kritiken, domen och det faktum att de bott här nästan hela sitt liv och har sin grundanknytning till oss.

Bloggen, som från början handlade om vad jag tvingades göra för att bli hörd. Det jag skrev och har skrivit gjorde jag från början utifrån min frustration över hur de barn vi älskar behandlas och hur myndigheter misskötter sin myndighetsutövning. Men bloggen har mer och mer kommit att bli en politisk blogg där fokus har flyttats från vårt enskilda ärende till att handla om min kamp för att ändra lagar utifrån från alla brister jag uppräckt under vår resa. Jag utgår fortfaraden ifrån Mark men jag har fått och får hela tiden fler och fler berättelser från andra håll. Jag går inte in i ärenden eftersom jag inte har full insyn men ger råd för hur de kan driva själva. Men jag känner igen alldeles för mycket och anser att hela systemet då det gäller socialtjänsten behöver ses över. Allt från utbildning hanteringen, riktlinjer, tolkning och granskning av den.

Jag har engagerat mig politiskt och gjort att jag kan för att förändra situationen främst för utsatta barn men även familjehem som vi själva men även för biologiska föräldrar samt tjänstemännen som arbetar i yrket. Som sagt det som driver mig är behovet av ett bättre barnperspektiv, att inga barn skall behöva slitas ifrån dem de älskar och känner sig trygga med utan väldigt starka väl grundade skäl.


Jag/vi har starta en ny organisation BPIS (barnperspektivet i Sverige) som kommer att jobba för ett tydligare barnperspektiv i Sverige på alla områden som har med barn att göra. www.bpis.nu Vi finns även på facebook. Stödj oss gärna genom att bli medlem. En organisation som har målet att få alla organisationer som arbear för barn att samarbeta för att nå bättre framgång. Vi vill ha ett mycket tydligt barnperspektiv i alla instanser som har med barn att göra, allt från skola, domstolar, andra myndigheter, med personal som är utbildade runt barn och som utgå ifrån barnen och deras bästa. Barnperspektivet måste bli mer än ett fint ord på pappret. Det skall vara något alla jobbar och verkar utifrån.

söndag 30 juni 2013

Vad tog vi upp på¨Justitiedepartementet?

Det vi hann med på vår halvtimme var:
  • Att domstolarna sällan eller aldrig återremitterar ärenden för att underlagen är för dåliga. Att de ger avslag lägger ner målet är inte samma sak.
  • Att barnperspektivet skall vara rådande men ändå finns det ett antal (en mängd) domar där man fullständigt struntar i barnperspektivet.
  • Att socialen vid förhandling får ta in vittnen men inte vårdnadshavare.
  • Att ifall barnperspektivet skall råda skall det utgår ifrån barnen och deras vilka och behov vad gäller umgängen och insatser. Om alla runt ett barn är överens, anser samma sak, att en sak behövs eller inte behövs borde inte domstolen döma till annat.
  • Att rätten borde ta hänsyn till om barnet riskerar att förlora allt om en insats verkställs. (vi har ett ärende med en specifik problematik som exempel men jag vill inte lägga ut den här)
  • Att det måste blir lättare att rätta till då man gjort fel. eller rättare sagt det borde vara krav på att snabbt rätta till då man gjort fel.
  • Att man behöver se över avtalen. Nu skall vi ju enslig lag ha avtal men både de och förutsättningarna ändras hela tiden.
  • Att barn borde ha rätt till ett eget ombud i alla stora beslut inte bara då ärandet går upp i rätt. T.ex vid umgänges begränsningar, omplacering, skydd, umgängesplanering m.m.
  • Att en flykting har eget ombud från dag 1 tills de får stanna eller åker ut men ett barn kan vara i myndigheters händer tills de blir 21 utan att ha någon som företräder deras intressen.
  • Att det borde finas krav på dessa ombud vad de skall göra . Att de skall åtminstone träffa de barn de företräder och att de verkligen skal företräda dem inte soc. eller bio föräldrar.
  • Det finns heller inte någon stans att anmäla om de inte gör det, för barnets talan. Om barnen är för små att anmäla själva så lämnas de helt rättslösa.
  • Att även barn i vårdnadstvister kanske skulle behöva ett eget ombud.
  • Att det är samma person som både handlägger, utreder, beslutar och verkställer i samma ärende vilket inte är Ok i några andra sammanhang.
  • Att domstolen vid ett par tillfällen skapar icke överklagningsbara beslut.
  • Att det är en mänsklig rättighet att få sin sak prövad i domstol men att vi som familjehem inte har den rätten alltså bryter vi mot mänskliga rättigheter.
  • Att vi inte är part trots att barnen kan bo hos oss hela sina liv.
  • Att man borde ta mer hänsyn till /lyssna till oss/ kalla oss till domstols förhandlingar eftersom det är vi som känner barnen bäst. Vårt ord borde väga tyngst.
  • Berättade om ett exempel där man försökte ta vårdnaden ifrån en mamma som inte ville att hennes som skulle omplaceras.
  • Att vårdnads överflyttningar inte är så trygga som det verkar. De kan rivas upp om ex umgängen inte följs. Om barnen inte längre vill då de blir större omständigheter ändras som att man flyttar eller annat.
  • Att vårdnads överflyttningar görs för sällan så även adoptioner.
  • Att man vid en svensk adoption har tre år på sig att ändra sig och allt man jobbat för trott under tre år kan vara borta. har sådana exempel.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar